Min berättelse om att läka alkoholism

Vid 31 års ålder var jag deprimerad sedan fyra år då min självkänsla tillintetgjorts i en kulturkrock. Jag var alkoholist sedan sena tonåren, långtidsarbetslös och bodde därtill hemma hos min mormor. Det var inte mycket som stod rätt till i livet där jag drev runt i ett töcken. Jag ville överhuvudtaget inte finnas. Jag hatade livet, mig själv och anklagade allt och alla andra för situationen jag befann mig i.

Min huvuddrog var alltid spriten. Jag var den som köpte 5-litersdunkar med hembränt eller industrisprit. Andra droger intresserade mig inte nämnvärt även om jag ibland tackade ja till sådant som kom min väg på fyllan. Sommaren och hösten 2005 började jag röka cannabis också men på ungefär samma sätt som jag drack alkohol; för att bedöva mig själv, slippa leva och slippa ta ansvar.

● ● ●

– Min kompis har köpt alldeles för mycket LSD, sa min langare en dag. Skulle du vilja köpa lite?
Utan att ha den blekaste aning om vad LSD var svarade jag:
– Det är klart. Vad kostar det?
Där jag befann mig just då hade jag tackat ja till vad som helst som inte inbegrep nålar. Jag ville fly verkligheten och mig själv. Men som sagt, jag visste verkligen inte vad LSD var. Jag trodde att det skulle vara en kemisk fylla och bara diffust i bakhuvudet skvalpade någonting om hippies, gurus och summer of love omkring.

Redan samma helg bestämde mina kompisar och jag oss för att åka ut till ett lantligt hus och festa. Med oss hade vi mängder av öl, en del sprit men också en liten karta med papperslappar inslagna i folie. I något av en teatralisk lek ställde mina kompisar sig på knä och jag agerade LSD-utdelande guru á la 60-tal. När de på knä fått varsin lapp tog jag själv min.

På den här tiden saknade jag andliga begrepp. Det var inte bara att jag inte trodde på något utan jag var fientligt avståndstagande till sådant som jag inte förstod. Därför kände jag exempelvis inte till ett begrepp som chakra men det spelade ingen roll för vad som sedan hände. Ungefär två timmar efter att vi tagit LSDn öppnades mitt halschakra på vid gavel och från basen av min nacke sköt en energistråle rakt upp, ut i universum och kopplade in mig i alltet.

Jag insåg att jag kunde röra mig uppför energistrålen så jag gjorde det. Bara ett par meter. När jag såg mig själv utifrån såg jag att all smärta, all sorg, alla misslyckanden som jag bar omkring på och projicerade, var mina egna skapelser. Insikten landade i mig att jag skapar mitt eget liv. Och precis som jag skapar dimma, smärta och ilska så kan jag välja att skapa klarhet, befrielse och harmoni.

I det ögonblicket valde jag en annan väg. Det krävdes ingen ansträngning utan det var som att slå på ett ljus. Jag valde att återta kontrollen över mitt liv, ta ansvar för mina val och börja skingra smärtan och töcknet. Jag valde att tillfriskna.

Min upplevelse av att vara inkopplad i alltet och lämna min kropp varade ungefär 20 minuter. Sedan började ett nytt kapitel i mitt liv och jag har inte druckit sedan dess. Jag hade förväntat mig en kemisk fylla. Istället vaknade jag.

Jag är inte unik

Jag trodde länge att min upplevelse var något helt unikt.

Suget efter att bedöva mig med alkohol var borta och tomrummet hade fyllts av en vilja att leva och ta ansvar för mitt liv. Utifrån det jag dittills lärt mig var det helt obegripligt; ett sant mirakel.

Men ju mer jag läste på, ju mer insåg jag att jag ingalunda var unik. LSD hade innan det kriminaliserades med stor framgång använts just för att bryta alkoholism och andra missbruk. En av AA-grundarna, Bill Wilson, närde till och med långtgående planer att integrera LSD i organisationens arbete. När jag sökte fann jag många snarlika berättelser om mirakulöst tillfrisknande från allvarliga tillstånd av allehanda slag. Särskilt anmärkningsvärd framgång verkade enteogener ha vid tillstånd som den konventionella vården knappt ens rår på såsom långvarig missbruksproblematik, djupa depressiva tillstånd och svårläkt trauma efter övergrepp.

Jag var bara en bland många.

Det var ett mirakel som hände mig men mirakel är långt ifrån så sällsynta som vi må tro. Bland människor som vänder sig till enteogener i sin strävan att läka verkar de tvärtom vara ganska vanliga.

En väg för de hängivna

Många är vi som efter vår första kontakt inbillat oss att världens alla bekymmer skulle lösas om alla bara tog enteogener. Om alla fick samma möjlighet att lösa sina trauman, känna empati för allt levande och se sin sanna potential skulle rimligtvis alla vara betydligt snällare och ta hand om såväl jorden som sina medmänniskor. Det är en bedräglig villfarelse.

Enteogener är verkligen inte en väg för alla.

Det är tvärtom en väg som kräver hängivenhet och en ovanligt stor portion mod. Ett av de vanligare sätten som enteogener hjälper oss är genom att rota igenom vårt inre, hitta det som vi noga förträngt och köra upp det i ansiktet på oss. Enteogener har en förmåga att kringgå våra försvarsmekanismer och med obarmhärtig kärlek visa oss det som vi försöker dölja för oss själva. Därför kan en session med enteogener motsvara flera års terapi men håll i åtanke att det verkligen inte är alla som är redo för flera års terapi på en gång.

Den som inte är med på att rannsaka sig själv och vågar möta varenda vedervärdighet i syfte att läka och växa bör inte använda enteogener. Korrekt använda är enteogener exceptionellt säkra men felaktigt använda kan de leda till att vi återtraumatiserar oss istället för att läka. Felaktigt använda kan de också göra oss manipulerbara och sårbara för attacker från andevärlden.

Inte en genväg

Motståndare försöker ibland hävda att enteogener är en genväg; underförstått en fuskväg. Att den “sanna” vägen går genom långvarig meditation, bön, psykoterapi, yoga eller annan väg till självkännedom. Jag har alls inget emot att saker ibland behöver ta tid men det finns inget självklart samband mellan tid och uppnådd självkännedom. Insikt kan värkas fram som en pärla i ett ostron eller slå ner som en blixt.

Enteogener kan i många fall skära rakt igenom lager av föreställningar så att vi snabbt hittar fram till insikten. Har vi dessförinnan utan resultat sökt i åratal eller decennier kan det vara rent provocerande hur lätt det går. Likväl skulle jag hävda att insikten i sig inte är grejen. När insikten väl landat behöver vi omsätta den i handling och låta den genomsyra vårt liv för att den ska få faktisk mening. Enteogener visar oss vad vi behöver göra men gör det i regel inte åt oss.

Det finns oändligt många sätt att uppnå insikt och självkännedom. Vad som inte finns är SÄTTET som gör alla andra sätt överflödiga. Det behövs olika vägar eftersom människor är olika, befinner sig på olika resor och har olika behov.

Det bör också påpekas att det ingalunda råder ett motsatsförhållande mellan enteogener och exempelvis meditation, bön, psykoterapi eller yoga. Tvärtom är de utmärkta komplement till varandra.

Fyra skäl att använda sinnesförändrande substanser

Det finns många skäl att använda sinnesförändrande substanser. Här är fyra vanliga som jag har identifierat.

Rekreation

Många använder sinnesförändrande substanser för att slappna av, ha kul och utforska. De tar det hemma med sin partner, på en fest eller som ett äventyr tillsammans med vänner.

Med enteogener: De förändrade medvetandetillstånd som enteogener ger är ofta härliga och upplyftande och känns samtidigt mycket meningsfulla. Vissa såsom svamp och LSD kan passa bra i ett socialt sammanhang medan exempelvis Ayahuasca lämpar sig bättre för en meditativ djupdykning.

Medicinskt

De medicinska effekterna av sinnesförändrande substanser är många och varierade. Det är viktigt att förstå att mycket av användandet av illegala substanser faktiskt snarare är självmedicinering än försök att fly något.

Med enteogener: Enteogener är i sammanhanget kraftfulla verktyg för att läka känslomässigt, mentalt och ibland även fysiskt. De bringar ofta klarhet till vår situation och ger oss verktyg för att arbeta med vår egen läkning. Det är också vanligt att de sänker de mentala barriärer och försvar som hindrar oss från att hantera vår situation på bästa sätt. Detta gör dem till kraftfulla verktyg för djupt terapeutiskt arbete där genombrott är vanliga. Att arbeta på det sättet kräver mod, trygghet och det är ofta lämpligt att ha en erfaren person vid sin sida.

Andligt

Sinnesförändrande substanser finns med i många andliga och religiösa sammanhang och betraktas ofta som sakrament. Ibland är effekten viktig för ritualen medan sakramentet i andra fall reducerats till att vara symbolisk.

Med enteogener: Enteogener har använts i andliga sammanhang i tusentals år och över hela världen. Växternas andar kommunicerar med oss och de kallas därför ofta respektfullt för lärare. Att arbeta utifrån en andlig förståelse öppnar möjligheter till sådant som att komma i kontakt med andevärlden, ta emot meddelanden från andra sidan, att extrahera inkräktande energier, att arbeta med tidigare liv och så vidare. Även här är det viktigt att ha mod, arbeta i en trygg miljö och att ha en erfaren person vid sin sida.

Missbruk

Vilken växt, svamp eller substans vi än använder så är det viktigt att vara medveten om missbrukspotentialen. Missbruket bottnar inte i substansen utan i oss själva. Därför är det viktigt att vi frågar oss varför och hur vi använder en substans. Använder vi det för att fly, lägga locket på, distrahera oss eller sänka vårt medvetande så är det tecken på missbruk.

Med enteogener: Det är ovanligt att människor missbrukar enteogener. De är tvärtom välkända för att bryta missbruk. De är dock inte omöjliga att missbruka.

Risker med sinnesförändrande substanser

Innan vi överväger att ta en sinnesförändrande växt, svamp eller substans bör vi undersöka riskerna och reflektera över vilka vi är beredda att ta. Följande områden kan exempelvis vara relevanta att reflektera kring:
• Risk för fysiska skador och dödsfall
• Ökat riskbeteende
• Risk för fysiskt eller psykiskt beroende
• Risk för psykiska skador
• Risk för andliga skador
• Miljöpåverkan
• Fara för samhället och legal status

Fysiska skador och dödsfall

De fysiskt sett farligaste drogerna är alltjämt tobak och alkohol. Medan tobak skördar flest liv så skulle jag påstå att alkohol är den mest destruktiva drogen när alla aspekter vägs samman. Många läkemedel är också mycket farliga, särskilt men inte enbart när de används felaktigt.

Ett sätt att mäta dödligheten på en substans är med det som kallas LD50 vilket innebär den dos där halva testpopulationen dör. Ju lägre värdet är, ju farligare är substansen. Redan vid fem gånger den normala heroindosen stryker halva populationen med. En sak som gör heroin särskilt bedrägligt är att det är svårt att avgöra kvaliteten innan man testat det. Kombinerat med att det rent fysiskt är relativt små kvantiteter som behövs gör heroin lätt att överdosera.

Alkohol kräver tio gånger dosen innan halva populationen dör. Alkoholen har en naturlig men för vissa lättforcerad spärr. Man behöver helt enkelt dricka väldigt mycket för att vara i fara för sitt liv. Men varje år dör många av akut alkoholförgiftning efter dryckeslekar och liknande. Med sprit ökar faran betydligt eftersom det krävs mindre fysisk mängd.

I kontrast till de här farliga drogerna så har många enteogener anmärkningsvärt höga LD50-värden. För cannabis, svamp och LSD är de så höga att det inte gått att fastställa LD50-värden. Såvitt jag vet finns inga säkert dokumenterade dödsfall på grund av överdosering av cannabis, svamp eller LSD. Med Ayahuasca finns det dokumenterade dödsfall men de är förhållandevis få.

Ökat riskbeteende

Ökat riskbeteende förknippar jag främst med obalanser på ego-nivån. Det kan exempelvis handla om överdrivet självförtroende, uppblåst självkänsla eller självhävdelsebehov. Substanser som förstärker sådana tillstånd triggar ofta våldsamt eller farligt utåtagerande beteenden. Alkohol är den vanligaste ego-förstärkaren och det är ingen tillfällighet att fylla går hand i hand med risktagande, gränsöverskridande och våld. Det är en substans som det är lätt att snedtända på. Andra egofärstärkare är amfetamin och kokain medan några exempel på milda egoförstärkare är koffein och nikotin.

Ett ökat riskbeteende kan också kopplas till att en person slutar bry sig. Många mediciner såsom bensodiazepiner och antidepressiva läkemedel men även alkohol kan verka känslohämmande på det sättet. I ett tillstånd då empatin för medmänniskor sjunker eller försvinner kan dörrar till våld, kränkande behandling och självskadebeteende öppnas.

Ett tredje slags riskbeteende handlar snarare om att man gör sig illa för att man får för sig saker som inte stämmer. En myt gällande LSD är att folk trott att de kunnat flyga och därför hoppat ut från fönster eller tak. Det är en propagandamyt som skapades för att skrämma folk men den belyser likväl en aspekt som kan vara viktig att ta i beaktande när vi arbetar med sinnesförändrade tillstånd och alternativa verkligheter. Den som inte är van vid att navigera sådana tillstånd kan försätta sig själv i fara om den drar felaktiga slutsatser om vad som egentligen händer. Det är ovanligt att det leder till potentiellt farliga situationer men inte otänkbart. Använd en sitter eller guide om så behövs.

Fysiskt eller psykiskt beroende

Vissa substanser är fysiskt vanebildande så att (miss)brukaren får ett starkt fysiskt sug efter dem. Några välkända sådana är opiater, nikotin, alkohol och kokain. Jag kan själv intyga att cannabis är fysiskt vanebildande men utifrån min egen erfarenhet mycket mindre så än nikotin.

Det finns emellertid många substanser som inte skapar ett fysiskt beroende. Den som har en missbrukspersonlighet behöver inte ett fysiskt beroende för att missbruka något. Det ligger istället i själva inställningen hos missbrukaren där en tvångsmässighet att distrahera sig tar över.

De enteogener jag mött skapar inte fysiska beroenden och endast i undantagsfall psykiska sådana. Tvärtom finns det inbyggt i själva upplevelsen att människor blir mätta och behöver tid att integrera sina insikter. Enteogener dämpar eller löser ofta rentav beroendeproblematiken. Det kräver dock att missbrukaren är öppen för att göra de förändringar som behövs.

Många enteogener har dessutom inbyggt att toleransen snabbt ökar. Det innebär att vi behöver en väsentligt högre dos för att nå en liknande upplevelse. Men även med en högre dos mattas upplevelsen snabbt av så att det snart blir meningslöst att fortsätta. Medan exempelvis alkohol, amfetamin och cannabis kan användas under långa perioder med liknande effekt så kan man inte närma sig LSD eller svamp på samma sätt.

Psykiska skador

Här börjar det bli vanskligt för vad är en psykisk skada? Är det exempelvis en psykisk skada om man triggar en psykos eller ett latent sjukdomstillstånd? Rätt hanterat kan det vara porten till en djupare läkning som inte hade ägt rum om sjukdomstillståndet inte triggats.

En så kallad snedtripp är inte en psykisk skada. En snedtripp bottnar i en oförmåga hos personen att hantera någonting som kommer upp under sessionen. Det kan exempelvis vara ett barndomstrauma, en rädsla eller smärta som man orsakat andra. När något sådant dyker upp så kan vi välja att möta problemet eller så kan vi fly från det. När vi flyr från aspekter hos oss själva som vi skulle behöva läka så gör vi oss själva illa, vilket i värsta fall kan leda till exempelvis depressioner eller psykoser. Men problemet är inte att vi fått möjligheten att konfrontera detta. Den möjligheten är tvärtom en gåva. Problemet är att vi inte vågar eller har förmågan att möta dessa utmaningar utan väljer att fly från oss själva. Psykiska skador som uppstår på det sättet beror på människans oförmåga att möta sig själv.

Ett annat sätt att närma sig psykiska skador är att tala om personlighetsförändringar. Negativa personlighetsförändringar kan exempelvis vara gränsöverskridande beteenden, lögner, uppblåst självkänsla, offermentalitet och bristande social förmåga. Positiva personlighetsförändringar kan vara större självinsikt och vilja att läka, ökad empati, ansvarstagande och sträva efter att tala sanning. En personlighetsförändring kan med andra ord vara något positivt eller negativt och det är kanske enbart den negativa förändringen som skulle betecknas som en skada.

Andliga faror

Det finns substanser som kopplar upp oss till det gudomliga och andra som bedövar oss och därmed kopplar ner oss. Enteogener kopplar upp oss medan exempelvis opiater, alkohol, nikotin, amfetamin och kokain tenderar att koppla ner oss. Båda bär sina utmaningar.

Den som kopplar upp sig och sträcker sig uppåt behöver ha rötter. Utan rötter eller stöd hos andra kan en sådan person fladdra iväg som ett blad i höstblåsten. Den som istället kopplar ner sig retirerar från livet och förlorar samhörigheten med alltet. På så sätt leder de båda till vilsenhet och gör personen sårbar för attacker utifrån, såväl från medmänniskor som från andevärlden.

När vi använder sinnesförändrande substanser är det således viktigt att vara medveten om vilka faror som kan lura i sammanhanget. I en shamansk ceremoni kan det finnas parasiterande energier i omlopp men det sker i ett sammanhang där medvetenheten är hög och där shamaner och hjälpare bör vara förberedda på att motverka och hantera angrepp. På en genomsnittlig fyllefest finns vanligtvis ingen medvetenhet kring detta och inte heller någon beredskap att hantera angrepp.

Miljöpåverkan

När vi överväger en sinnesförändrade substans bör vi också ha i åtanke den miljöpåverkan som framtagandet haft. Storskalig odling kan exempelvis innebära skövling, utarmande av den biologiska mångfalden och användande av bekämpningsmedel. När vi förlitar oss på naturligt förekommande källor kan ett överuttag hota de vilda bestånden vilket exempelvis verkar vara fallet med lianen Banisteriopsis caapi i och med det ökade intresset för Ayahuasca.

Förädlingen kan innebära ytterligare påverkan om processen innehåller farliga kemikalier såsom vid produktionen av kokain, DMT och tobak. Därtill behöver läggas distributionen av substanserna.

Eftersom mycket av detta sker i ljusskygga miljöer är det svårt att veta något om de produktionsförhållanden, processer och transporter som ligger bakom en substans. De bästa substanserna är rimligtvis de som kommer från hållbart skördade vilda bestånd alternativt ekologiskt odlade, är förädlade med skonsamma tekniker och befinner sig nära slutkonsumenten.

Våld, övergrepp och stölder följer i vissa substansers spår. Minskad respekt och ökad frustration. En oreglerad marknad som styrs av kriminella gäng och utan kvalitetskontroll kan innebära en fara på flera plan.

Handel med enteogener sker huvudsakligen mellan entusiaster och bidrar i regel inte till grövre kriminalitet. Faran med enteogener är såvitt jag förstår huvudsakligen de omstörtande effekterna. Att det kan få människan att kliva ur ekorrhjulet och ifrågasätta sakers ordning.

Samhället bestraffar människor som bortser från narkotikalagstiftningen i sitt sökande efter alternativa sätt att läka, utvecklas, koppla upp till det gudomliga eller bara slappna av och ha roligt.

Meditera över konsekvenserna av att åka fast. Du vet vad som är rätt för dig.

Den sammanvägda faran

En som studerat riskerna med sinnesförändrande substanser ingående är vetenskapsmannen David Nutt. Han utvecklade ett system för att väga in 16 olika riskkriterier som forskare från olika discipliner sedan fyllde med innehåll. Undersökningen har gjorts flera gånger med olika forskare men resultaten tenderar att bli desamma. Sammantaget är alkohol den i särklass farligaste drogen med ett riskvärde på 72. Därefter följer heroin och crack med riskvärde på 55 respektive 54, det vill säga en bra bit under alkohol men ändå mycket farliga. De följs av metamfetamin (33), kokain (27) och tobak (26).

Enteogenerna är generellt mycket säkrare. Med svamp (6) och LSD (7) ligger riskerna nästan helt på det mentala planet medan cannabis (20) har en mer spridd riskbild. Men sammantaget är de alla betydligt säkrare än de lagliga substanser som finns att tillgå.

Detta är dock en generell bild. Det som är en fara för en behöver inte nödvändigtvis vara det för en annan. Därför är det viktigt att göra en individuell bedömning och själv bestämma vilka risker som är acceptabla, vilka som inte är det och vilka som kanske inte ens är relevanta i sammanhanget.

Ett informerat val

Jag tycker generellt att människor ska ha stor valfrihet men att den ska bygga på kunskap och eftertanke. Idag är det svårt för gemene man att göra ett väl underbyggt val gällande sinnesförändrande substanser. Mycket av informationen som finns tillgänglig är propagandistisk, felaktig och inte så sällan faktiskt lögnaktig. Därtill vilar vår narkotikalagstiftning inte på vetenskaplig grund utan är istället godtycklig och moralistisk.

När jag själv närmat mig riskerna konstaterar jag att jag inte löper någon nämnvärd risk på det mentala planet när jag arbetar med enteogener. Däremot har jag identifierat flera andra risker som jag inte är beredd att ta och därför undviker jag generellt:
• förgiftningseffekter
• sådant där det finns en reell risk för fysiska skador eller död
• sådant som är skadligt för min energistruktur
• egoförstärkande substanser
• substanser som jag inte litar på

Jag tycker själv att mina krav på en sinnesförändrande substans är högst rimliga men slås naturligtvis av ironin att det sorterar bort det mesta som är lagligt. Det som är lagligt i Sverige just nu är det som är allra farligast och som i princip helt saknar potential i förhållande till vår personliga och andliga utveckling.

När du överväger enteogener

Vet vad du ger dig in på men vet framförallt varför du ger dig in på det. Ditt syfte med att använda en viss växt, svamp eller substans är avgörande för resultatet. Vad du vill uppnå avgör hur du bäst planerar upplevelsen.

Är jag redo?

Många som medvetet vänder sig till enteogener har fastnat på ett eller annat sätt. De söker läkning, insikt och sätt att komma vidare. Andra fascineras så av andras berättelser om medicinen att de glömmer fråga sig om de själva verkligen behöver den. De kan ofta göra mer nytta för sig själva med livsstilsförändringar.

Enteogener är exceptionellt kraftfulla verktyg för att arbeta med personlig och andlig utveckling och bör behandlas med respekt. För att arbeta med dem behöver du vara mentalt förberedd att möta det som kommer upp. Om du vet med dig att du inte är beredd att möta och arbeta med det som du har tryckt undan i ditt undermedvetna bör du inte använda dessa verktyg.

Om du å andra sidan är öppen för att göra vad som krävs för att läka och växa och vill få tillgång till kunskap så att du kan hjälpa dig själv så kan enteogener vara rent fantastiska.

Din medicinska bakgrund

Det kan finnas medicinska skäl för dig att inte använda vissa växter, svampar eller substanser. Kontrollera tillförlitliga källor för det som kan vara relevant för dig. Rådgör med din shaman, guide, terapeut och läkare men undersök också saken själv. Den tillgängliga kunskapen om interaktioner med olika tillstånd och läkemedel är ofta låg.

De mest populära enteogenerna är fysiskt mycket säkra att arbeta med. Praktiskt taget ingen dör av dem och få tar dumdristiga risker. De potentiella riskerna finns huvudsakligen på den mentala nivån där människor som är ovilliga att förändras kan ha mycket utmanande och även skrämmande upplevelser. Sådana risker reduceras kraftigt när du arbetar med en terapeutisk eller andlig intention.

Det finns en allmän försiktighet gällande människor som lider av allvarliga psykiska sjukdomar såsom schizofreni. Rädslan är att enteogenerna ska trigga personen att bli ännu sjukare. Det finns dock andra sätt att förstå dessa sjukdomar. Om sjukdomen exempelvis orsakas av en parasiterande energi kan enteogener vara ypperliga att arbeta med under ledning av en shaman som vet hur man extraherar sådana.

Antidepressiva mediciner

Det är en god idé att sluta med antidepressiva mediciner i god tid innan en session med enteogener. Anledningen ur ett energimässigt perspektiv är att de verkar i olika riktningar. Där antidepressiva har en tendens att lägga locket på så spränger enteogener snarare loss locket och häller ut grytans innehåll i knäet på en. Den konflikten av energier som drar åt olika håll kan bli problematisk.

Ur ett medicinskt perspektiv kan interaktionerna vara lite olika. I några fall höjer eller sänker de effekten av enteogenerna medan de i sällsynta fall kan leda till toxiska effekter. Särskilt Ayahuasca och liknande brygder har rapporterats ha farliga interaktioner med antidepressiva läkemedel.

Intention och löften

Vad är ditt syfte? Vad söker du svar på eller insikt kring? Ju tydligare du är med vad du söker, ju lättare är det att hitta det. Ett ofta använt ord för detta är intention. Vissa intentioner är exakta såsom att vi vill hitta svaret till en specifik fråga. “Vad kan jag göra för att läka min depression?” Andra intentioner kan vara generella men ändå kraftfulla, exempelvis “ge mig det jag behöver och styrkan att hantera det”.

Att du har en avsikt med din resa sänder ut signalen att du är öppen för att ta emot och arbeta med dig själv vilket gör det lättare för dig att göra det. Att inte ha en intention skickar ut en omedveten och förvrängd signal som kan bjuda in sådant som du inte är redo att hantera.

Om min medvetna intention är i linje med vad som är bäst för mig kommer svaren ofta snabbt och är tydliga. Om min intention inte ligger i linje med vad som är bäst för mig så besvaras den kanske inte alls. När det händer är det viktigt att inte klamra sig fast vid den ursprungliga intentionen utan att istället följa med och undersöka vad plantläraren vill förmedla.

Löftet till mig själv

Ett sätt som jag tycker är särskilt bra för att förbereda mig mentalt är att uppriktigt lova mig själv att ta itu med det som dyker upp. Hur utmanande eller otäckt det än är så kommer jag att vara modig, våga se och arbeta igenom det. Om jag lovar mig själv att göra det så kommer jag att bli mindre benägen att försöka undvika obehagliga utmaningar och när jag möter dem kommer jag därför säkerligen att lösa dem.

Vi kan avlägga löftet till oss själva på många olika sätt. Jag har vanligtvis gjort det i anslutning till ceremonins början på genom att:

• Försätta mig i ett meditativt tillstånd.

• Upprepa ramsan “med stöd av alla löften som jag hållit och alla utmaningar jag sett i hamn lovar jag mig själv att…” tills jag känner mig helt uppfylld av löftet till mig själv.

• Tacka.

Gör det jag kan först

Innan jag vänder mig till enteogener för att söka svar bör jag göra det jag redan vet och kan för att förändra min situation. Det finns ju ingen anledning att springa till en mästare för att få svar som jag redan har. Arbetar du med en terapeut eller shaman är det därför inte ovanligt att behöva göra livsstilsförändringar innan enteogenerna kommer in i bilden. Gör det du själv kan först så kommer du i nästa steg kunna gå mycket djupare med medicinen.

Det är också vanligt att bli ombedd att hålla en diet före och efter att ha arbetat med enteogener. Om du ombeds att fasta en dag innan upplevelsen så är det främst för att förbereda din kropp och göra effekten mer kraftfull men om du ombeds hålla en längre diet så är dieten ofta också en del av behandlingen.

Löftet till varandra

– Jag tycker att det är tråkigt att sitta här med dig så nu går jag och dansar.
Han reste sig upp och gick. Vännen som hade en väldigt jobbig upplevelse på LSD satt övergiven kvar och visste inte vad han skulle ta sig till.

● ● ●

Lämna inte en vän som behöver dig.

När vi reser tillsammans anser jag att vi bör hjälpa varandra. Prata på förhand igenom hur ni hanterar situationer om så behövs.

Lova varandra att ta hand om varandra.

Set, setting och andra faktorer

De två mest uppenbart avgörande bakgrundfaktorer som leder oss att ha en viss upplevelse är de som kallas set och setting. Begreppen sägs ha myntats av Timothy Leary 1961 när han i rollen som psykologiprofessor vid Harvard undersökte psilocybin och LSD.

Set som i mindset

När jag först kom i kontakt med begreppen set och setting var set en förkortning av mind set. Var befinner du dig mentalt och känslomässigt just nu? Vad händer i ditt liv? Din upplevelse kommer på ett eller annat sätt att återspegla vad som pågår i ditt liv och vad du behöver just nu. För att känna dig trygg i upplevelsen bör du befinna dig i ett sinnestillstånd där du är beredd, kapabel och villig att hantera de utmaningar som du ställs inför. Den som är psykiskt instabil, ovillig att möta sig själv och göra förändringar i sitt liv kan i värsta fall fastna i ett mardrömslikt tillstånd.

En vidareutveckling av set vore att lägga till heart set och skill set. Heart set är ditt hjärtas längtan och den är inte nödvändigtvis medveten. När jag först tog LSD var jag helt ointresserad av att sluta dricka alkohol men inuti mig, omedvetet för mig, fanns en längtan långt in i själen att sluta. Därför var det också det som hände. Din inre längtan kan på samma sätt ställa dig inför sådant som du innerst inne längtar efter. Bubblar en intensiv sorg upp kan det exempelvis vara din inre längtan efter att frigöra dig från den.

Skill set är de verktyg du eller de du reser med har för att arbeta med och hantera olika tillstånd. Terapeutiska eller somatiska verktyg, meditation och kreativa uttryck är alla verktyg som kan vara till stor hjälp för att navigera och avkoda upplevelsen. Den som står utan verktyg eller uppfinningsrikedomen att hitta på egna kan få det besvärligt att navigera upplevelsen.

Setting

Detta är omgivningen. Var är du? Vem befinner du dig där med? Känner du dig trygg? Mina bästa upplevelser har varit med mig själv, med ytterligare en person eller med en liten grupp av vänner som jag tycker om och känner mig trygg med. Och framför allt så har de hållits i naturen.

Placera dig i tanken på olika platser och med olika människor och känn hur väl det återspeglar vad du vill åstadkomma. En trädgård. En nationalpark. I en stuga vid en sjö. I en ateljé. På ett rejv. I en pub. I ett sjukhus. I en bil. På en båt. I en ceremoni. Med en shaman. Med vänner. Med mobbare. Med fyllon. Med dina föräldrar. I ett stökigt studentrum.

Det finns oändligt många kombinationer och några av dem är uppenbarligen dåliga. Se till att dina val bäddar för en bra upplevelse som ligger i linje med vad du vill uppnå.

Dos

Dosen är naturligtvis betydelsefull men inte alltid så avgörande som man kan tro. Är allt annat detsamma är det rimligt att förvänta sig att en hög dos leder till en kraftfullare upplevelse än en låg men i regel får man det man behöver oavsett dos. Därför kan en låg dos ofta vara lika omvälvande som en hög, om det är vad personen behöver.

Universums vilja

Annat som påverkar vår upplevelse ligger bortom vår kontroll. Enteogenerna kan ha en egen agenda. Vi kan ha med oss livsuppgifter som vi bestämt åt oss själva innan vi återföddes här. Kanske befinner vi oss inte där för att utföra något åt oss själva utan leds att hjälpa någon annan.

Vi kan omöjligt på förhand helt säkert veta vad vi kommer att möta men vi kan bestämma vad vi sedan gör av det. Bara för att en dörr öppnas måste vi inte kliva genom den. Även om det så är vår väg så kan vi när som helst välja annorlunda eller skjuta upp beslutet tills vi hunnit kontemplera det.

Det vi ibland kan göra på förhand är att bestämma hur vi hanterar saker och vilka gränser vi har innan vi befinner oss i en situation. För några är det exempelvis otänkbart att inte utföra det Gud ber om. Andra känner så starkt motstånd till något att inte ens Gud skulle kunna förmå dem att göra det. Genom att reflektera över sådant kan vi vara bättre förberedda när vi ställs inför valet.

Dåliga upplevelser

Rapporter om dåliga upplevelser med enteogener börjar nästan alltid med att personen:
• haft fel inställning
• befunnit sig i en olämplig miljö
• varit med människor den inte känt sig trygg med

Var inte den personen. Tänk igenom vad du gör. Enteogener är inte något bland allt annat utan mycket specifika och kraftfulla mediciner och allierade. Hantera dem med respekt och du kommer att vara trygg. Hanterar du dem istället respektlöst och utan eftertanke kan du komma att ångra det.

Dosering

För en normal tripp, ta en tredjedel av påsens innehåll.
För att bli shaman, ta hela påsen.
Instruktionen till den första påsen svamp jag köpte

Att beräkna dosen är att försöka avgöra vilken mängd som krävs för att få avsedd effekt. Den första frågan att ställa sig är därför vad den avsedda effekten är. Vad är syftet med min resa, vilket tillstånd vill jag försätta mig i och i vilket sammanhang kommer jag att göra den?

Dosen är individuell. Det som är en hög dos för en kan vara en förhållandevis hanterbar dos för en annan.

Microdos. En microdos är såpass liten att vi enbart känner av den subtilt om vi medvetet känner efter. Den kan exempelvis vara lämplig när vi vill:
• lära känna eller knyta an till en enteogen
• öka välmående och minska depressiva inslag
• öka kreativitet

Microdoser kan vara bra för att knyta an till och lära känna en enteogen. I så fall rekommenderar jag att kombinera intaget med meditation och att vara uppmärksam på kommunikation.

Det är i vissa kretsar på modet att använda microdosering för att öka välmående och kreativitet. Jag har inget att säga om en sådan användning.

Låg dos. En låg dos är märkbar men också hanterbar. Det är förhållandevis enkelt att utföra vardagliga sysslor och ha social kontakt men också att få tillgång till andra sätt att uppfatta sin omvärld. Ett sådant tillstånd kan lämpa sig för:
• kreativ problemlösning
• en coachande/samtalsbaserad resa där personen behöver nya ögon på sin situation
• en van psykonaut att resa i sammanhang som kräver interaktion med människor som inte är införstådda med att personen använder enteogener
• att gå på fest eller klubb och dansa

Mellandos. Här är effekterna så pass märkbara att personen stundtals kan ha svårt att kommunicera med andra eller förstå vardagliga förehavanden. Här är det viktigt att den som tar enteogenen känner sig trygg och har möjlighet att vara med sig själv om så behövs. En sådan dos kan vara lämplig för:
• en ledd ceremoni tillsammans med andra där alla använder enteogener
• en terapeutisk session där en väsentlig del av arbetet företas inåt med meditation och själviakttagelse
• en session dedikerad till att lära sig eller gå på djupet med något såsom att trumma
• en ledd vandring i naturen
• att gå på rejv eller festival där enteogener är välkomna

Hög dos. Vid en hög dos kan personen under en stor del av sessionen ha svårt för att kommunicera, hantera sådant som den är van vid att hantera eller ens stå upp. Här är det särskilt viktigt att personen befinner sig i ett sammanhang som är tryggt och tillåtande. En hög dos kan vara lämplig för:
• bryta igenom tillstånd där personen försöker hålla sig kvar i den vanliga verkligheten. Vid en hög dos omöjliggörs detta.
• en tyngre terapeutisk session eller ceremoni där personen går på djupet med sig själv
• en visionsresa
• att få tillgång till andra verkligheter

Förberedelser som optimerar effekten

Mat. Med de enteogener som intas oralt gäller generellt att inte äta från ca fyra timmar innan intaget och att innan det enbart äta lätt. Eftersom växten, svampen eller substansen tas upp genom magen vill man inte att magen ska vara upptagen med att ta hand om annat. Effekten ökar avsevärt på tom mage.

Om den som tar enteogenen är särskilt känslig för blodsockerfall kan det vara bra att istället justera ner maten till det minimum som personen klarar av och om nödvändigt höja dosen något.

Hålls en längre diet, vilket exempelvis är vanligt med Ayahuasca, så är det för att rena kroppen. Då avråds man exempelvis från alkohol, nikotin, kött, mjölkprodukter, socker, aspartam, koffein, stark mat och sex. En sådan reningsprocess förstärker också effekten.

Sömn. Ett sätt att underlätta övergången till andra medvetandetillstånd är att vara något trött. Har vi ett sinne som försöker klamra sig fast vid den vanliga verkligheten så avtrubbas dess förmåga att göra så när det är trött. 

Avsätta tid. Precis som med allt här i livet så behöver vi vara närvarande för att få ut det mesta av någonting. Lägg annat åt sidan och hänge dig åt din resa med enteogenen så kommer du djupare.

Annat som påverkar effekten

Kropp. Det verkar finnas en viss korrelation mellan kroppskonstitution och vilken dos man klarar av. Jag har dock sett många avvikelser från det vilket får mig att tro att kroppskonstitution på det stora hela är av underordnad betydelse. Däremot kan människor ha obalanser och kanske också genuppsättningar som gör dem mer eller mindre mottagliga för enteogener.

Sinne. I normalpopulationen verkar det snarare vara vårt sinnes konstitution som avgör vad vi klarar. Min generella upplevelse är att människor som är trygga, accepterande och står stadigt både förnimmer lägre doser och klarar av högre doser. Människor som däremot är inskränkta, låsta i uppfattningar, rädda och vacklar inombords kommer medvetet eller omedvetet att försöka hålla sig kvar i den vanliga verkligheten. Det gör att de kan behöva en något högre dos för att bryta igenom men samtidigt är känsligare än andra för en hög dos. Här är det viktigare att landa på rätt dos.

Personens behov och universums vilja. Det mest avgörande verkar dock vara vad personen behöver och vad universum kokar ihop åt den. En förhållandevis liten dos kan ge en oerhört kraftfull upplevelse om personen behöver det och är redo att ta emot. Sådan var min första resa på LSD som trots den förhållandevis låga dosen gav en såpass kraftfull upplevelse att mitt liv delades upp i ett före och efter.

Tidigare intag

Flera enteogener bygger snabbt upp en tolerans i kroppen vilket innebär att det behövs en avsevärt högre dos nästkommande dag för att nå ett liknande tillstånd. Jag säger liknande eftersom den nästföljande resan förmodligen inte kommer att vara lika kraftfull som den första även om dosen ökas.

Enteogener som binder till samma receptorer ökar toleransen även mellan sig. Tar du exempelvis LSD idag och tänker ta svamp imorgon behöver svampdosen ökas för att kompensera den ökade toleransen efter LSDn. Detta gäller exempelvis mellan LSD, svamp (psilocybin), San Pedro/Peyote (meskalin) och frön innehållande LSA.

Den snabbt ökande toleransen gör det ohållbart att ta liknande enteogener flera dagar i rad. För att återställa toleransen behöver man avstå intag i tre till sju dagar.

Tidigare intag av andra substanser kan också påverka resan. Alkohol, nikotin, cannabis och centralstimulerande medel såsom kokain, amfetamin och koffein kan alla påverka kroppen på sätt som spiller över i upplevelsen med enteogener.

Hur lättpåverkad är personen?

Om personen inte har tidigare erfarenhet av enteogener kan annat substansbruk ibland vara en indikator på hur lättpåverkad personen är. En person som exempelvis är mycket lättpåverkad av såväl alkohol som cannabis kan antas också vara lättpåverkad av enteogener.

Att bestämma dosen

För att bestämma dosen behöver vi väga samman allt detta:
• Vad är syftet/intentionen och vilket tillstånd eftersträvar personen för att bäst kunna arbeta med det syftet?
• Hur väl har personen förberett sig mentalt och fysiskt?
• Hur väl ligger set och setting i linje med intentionen?
• Hur lättpåverkad kan personen antas vara och vad i personens liv kan antas öka eller minska effekten?

Med allt detta taget i beaktande landar vi på en förmodat lämplig dos. Den som arbetar med verktyg såsom tarotkort, pendel eller liknande kan därefter kontrollera dosen med ett sådant verktyg. Meditation med de olika doserna kan också vara ett sätt att fälla det slutliga avgörandet.

Exempel: Att bestämma dosen

Jag ska för första gången ta Ayahuasca och en vän som jag känner mig trygg med ska leda ceremonin. Vi har på förhand pratat igenom min intention vilken är att nå ett genombrott i läkandet av mitt inre barn. Jag har förberett mig noga såväl med den diet som hålls inför en ceremoni men också genom att meditera med min intention att läka och komma vidare. På dagen känner jag mig förväntansfull, väl förberedd och har avgett ett löfte till mig själv att ta i vadhelst som kommer upp under min resa.

Jag har förvisso inte tagit Ayahuasca tidigare men jag är bekant med såväl svamp som San Pedro där jag känt mig trygg med förhållandevis höga doser. I samtal med min vän landar vi därför på att ta en mellandos som drar åt det högre hållet. För att bekräfta detta drar vi tarotkort för doser mellan åt det lägre, mellan åt det högre och hög. Det första kortet visar tankar som sitter fast, nästa visar ett barn som upptäcker sin omvärld och det sista visar ett kaos. Med tanke på mitt syfte dras vi båda till kortet med barnet vilket bekräftar det vi redan hade resonerat oss fram till.

Att blanda substanser

Jag hade lite slattar kvar av allsköns olika cubensis-svampar.
– Äh, svamp som svamp, tänkte jag. Den aktiva ingrediensen är ju ändå psilocybin.
Efter att ha druckit svampteet så la jag mig ner för att meditera in svampen.

Kaos.
Kakafoni och ilska.
En mängd olika entiteter som pratade i mun på varandra.

Det var en ansträngning att återfå någon slags kontroll men efter ett tag lyckades jag få kontakt med en entitet som liknade en sjöko. Med sitt lugn lyckades den få de andra att lugna sig. Sedan förklarade den utförligt för mig hur otroligt dum och respektlös jag var som blandade olika entiteter så. Även om vi människor med vår rudimentära kunskap om kemi kan spåra en viss kemisk formel i alla dessa svampar så är de ingalunda desamma. Varje svamp eller växt har sin specifika energi som bland annat påverkas av hur den vuxit och var den kommer ifrån. En vild svensk toppslätskivling är väldigt olik en odlad kambodjansk cubensis även om effekterna på ytan kan tyckas likartade. Plantlärare kommer med olika kunskaper, förklarade sjökon.

Därefter fick jag möta varje entitet för sig själv och be mångordat om ursäkt och lova att aldrig blanda dem så igen. Jag skämdes som den lilla människa jag är.

● ● ●

När vi arbetar med enteogener så arbetar vi med olika intelligenser eller entiteter. Många av dem kommer mycket bra överens men det är inte alls självklart att de vill trängas med varandra. Det kan tvärtom vara mycket respektlöst att blanda substanser.

Om du vill blanda två eller flera substanser så fråga den enteogen du primärt arbetar med om det är okej. Det görs lättast genom att meditera med enteogenen och vara uppmärksam på svaren.

Jag upplever att enteogenerna oftast är negativa till att blandas med smutsiga substanser såsom alkohol, nikotin eller läkemedel. När flera enteogener ska intas så görs det i många fall bättre efter varandra än blandat med varandra. De flesta enteogener funkar förhållandevis väl med cannabis men jag upplever likväl att cannabis ofta är olämplig att blanda med enteogener. Den kan i många fall förvirra eller förvränga upplevelsen och dras dessutom med en missbrukspotential. Med det sagt så kan cannabis korrekt använd vara ett bra verktyg för att dyka djupare och komma i kontakt med det vi redan vet.

Resans delar

En typisk resa eller session kan sägas bestå av sex delar.

Förberedelser

Många får kontakt med enteogenen redan under förberedelsearbetet när de exempelvis kokar te på svamp eller hanterar sin LSD. Det kan exempelvis yttra sig som spänningar i kroppen, munterhet eller som en låg dos. Görs det ceremoniellt kan det vara ett ypperligt tillfälle att prata med enteogenen om sin intention.

Intag

Från det att man tar enteogenen tar det dels tid innan man känner av den och dels innan den når full effekt. Beroende på vad man arbetar med så kan det ta ungefär 15-60 minuter och under den tiden ökar effekten gradvis. Tiden det tar att nå full effekt kan skilja sig åt med olika intagssätt. Tuggar man sin svamp är det exempelvis vanligt att det tar 45 minuter men gör man istället te eller choklad på den så kan det ta så lite som 15 minuter.

Under tiden som man inväntar full effekt är det förhållandevis vanligt med kroppsliga symptom såsom muskelspänningar, käkspänningar, rysningar och liknande.

Här är det ofta lämpligt att vara närvarande med sin kropp och arbeta med sin intention. Finns det ytterligare förberedelser som behöver göras så gör dem men bäst är det om de redan är gjorda så att man slipper distraheras av sådant.

Peak

Under peaken är effekterna som starkast och beroende på enteogenen brukar det vara cirka timme ett till tre in i resan. Detta är när vi är som mest frikopplade från vår kropp och ett bra tillfälle för djupt inre arbete, kontakt med enteogenen, Moder Jord och alltet. Här kan känslan av att helt eller delvis upplösas infinna sig, egot dö och cellerna kommunicera med oss. Jag rekommenderar att lägga in åtminstone ett längre meditationspass på väg in i eller under peaken.

I den mån vi känner oss förvirrade och inte kan skilja på upp och ner så är det oftast här. Fysiskt kan vi ha svårt för att kommunicera eller förflytta oss och våra sinnen kan vara avstängda eller förstärkta. Därför är det särskilt viktigt att vi befinner oss i ett tryggt sammanhang under peaken.

Avtrappning

Så småningom börjar effekten trappas av och vi återfår vår förmåga att kommunicera begripligt och förflytta oss. Våra sinnen återvänder gärna med en förhöjd sensitivitet. Här kan det vara fullkomligt fantastiskt att utforska sina sinnen genom att exempelvis känna på saker, leka med vatten i munnen, lyssna på trädsus och fågelsång, beröra kroppen eller titta på en vacker blomma. Att äta kan börja kännas lockande igen men vill vi bibehålla effekten bör vi hålla igen på det.

Med en enteogen som Ayahuasca som fylls på efter hand så tas en ny kopp nu för att återvända till peaken. De som röker cannabis använder gärna det för att förstärka effekten vilket kan leda till ytterligare eller förlängda peaktillstånd.

Denna delen av resan brukar vara mer lättnavigerad men behöver inte nödvändigtvis gradvis trappa av utan kan också gå i vågor. Var vaksam på substanser eller situationer som kan trigga en eskalering. Att meditera, vara tyst eller byta miljö kan vara nog för att upplevelsen ska komma tillbaka med full kraft.

Beroende på enteogenen, ens egna förutsättningar och vilka aktiviteter man ägnar sig åt brukar den här fasen vara tre till tio timmar.

Afterglow

Afterglow är ett tillstånd som kan vara i dagar, veckor eller även månader efter en resa. Det är ett tillstånd som ofta kännetecknas av:
• att se saker med nya ögon
• att känna sig upplyft
• att uppfatta möjligheter i tillvaron
• att vara i kontakt med sin potential
• känslor av insiktsfullhet och mening
• en känsla av renhet
• att känna sig positiv inför livet

Jag har tolkat ordet som att det försöker beskriva den aura som någon som rest ofta har runt sig.

Integration

Att integrera är enkelt uttryckt att ta till sig insikterna som upplevelsen gett och låta dem komma till uttryck i livet. Att omvandla dem till handling såsom beteendeförändingar, nya livsstilsval eller attityder.

Detta är ett arbete som kan pågå i veckor eller decennier och kan rent av sägas vara resans viktigaste steg. Utan integration kan upplevelsen stanna vid effektsökeri.

Hur länge varar resan?

När folk ställer den frågan så menar de vanligtvis hur länge de kommer att snubbla runt i ett småförvirrat tillstånd. De söker något liknande detta:
• LSD: 8-12 timmar
• Svamp: 6-10 timmar
• Ayahuasca: 4-6 timmar
• San Pedro: 8-12 timmar
• Cannabis: 2-4 timmar

Så betraktar jag emellertid inte resan. Resan är att dyka in i sitt inre, finna insikter och att omsätta dessa i livet. Enteogenen är i sammanhanget verktyget eller samarbetspartnern.

Hur länge pågår då resan?

Den pågår så länge du arbetar med insikterna som du har fått till dig. Det finns de som decennier senare fortfarande arbetar med att integrera insikterna som de fått till sig under en session. De är fortfarande på resande fot, skulle jag säga.