Att skapa sin egen ceremoni

En ceremoni är en symbolisk handling som vi utför medvetet. Den kan utföras vid ett enstaka tillfälle såsom en övergångsceremoni eller upprepas såsom fullmåneceremonier. Det finns många färdiga upplägg för ceremonier varav en del, exempelvis religiösa sådana, ofta är strikt uppstyrda. Även om jag ser värdet i en grundstruktur så är jag själv av åsikten att det blir bättre om ceremonin vilar på intuitiv grund där infall och budskap i stunden ges utrymme.

Förberedelse

Intentionen. Allt utgår från intentionen. Som med det mesta är det bra att fråga sig själv varför man vill göra någonting. Vilken är min intention och varifrån kommer den? Bottnar den i en längtan från hjärnan eller hjärtat, från egot eller från själen? Om vi kommer på oss själva med att försöka göda ett obalanserat ego bör vi avstå medan kärlek, glädje, lust och ibland mod, rädsla och jävlar anamma kan vara tecken på att vi följer vårt hjärta. Be om tecken om du känner dig osäker och var ärlig med dig själv. Egot är en lurig typ som gärna övertalar oss att just våra handlingar inte härstammar från självhävdelse och bekräftelsebehov.

Vad är då intentionen? Vad vill du att ceremonin ska vara en symbolisk handling för och vad vill du uppnå? Ju tydligare det är för dig själv, ju lättare blir det att sträva i den riktningen eftersom besluten du tar kommer att genomsyras av din intention. Syftet med en namngivningsceremoni kan exempelvis vara att välkomna ett barn i gemenskapen, fira dess existens och ge det ett namn som kommer att föra in en viss energi i dess liv. En fullmåneceremoni skulle kunna handla om att plocka upp saker från djupet av sig själv och låta dem komma till uttryck alternativt släppa taget om dem. 

Platsen. Välj en plats som står i samklang med intentionen. En ceremoni för att läka sig själv och jorden utförs gärna på en kraftplats medan en ceremoni för att inviga en specifik plats såklart gärna utförs på den platsen. En namngivningsceremoni kan exempelvis hållas i hemmet om man vill ha en familjär stämning eller på en för gemenskapen signifikant plats om det är upptagandet i en större gemenskap som ska betonas.

Förbered platsen på de sätt du tycker är lämpliga. Sker det i en lokal eller i ett hem kan det exempelvis vara lämpligt att rena platsen, ställa iordning det som behövs för ceremonin, tala sin intention på plats och bjuda in de andehjälpare man eventuellt vill ha med. Vid en ceremoni utomhus kan det vara lämpligt att göra detsamma men att också be platsen om lov att få vara där och berätta för de väsen som finns på platsen vad det är man vill göra samt be om deras hjälp att uppfylla intentionen. 

Jag själv. Förbered dig på ett sätt som står i samklang med intentionen. Fokusera först på det inre och sedan på det yttre. Vill du göra detta och är du i stånd att göra det? Finns det tvivel som behöver adresseras? Först när du känner dig trygg i att du vill och är i stånd att göra ceremonin bör du överväga det yttre.

En bra tumregel är att vara fokuserad, ren och känna sig fin vid en ceremoni. Fokus skulle också kunna beskrivas som att vara medvetet närvarande och för det är meditation ett bra verktyg. Vi bör också rena oss inför mötet med oss själva och det högre exempelvis genom att duscha och därefter med röken. Att känna sig fin återspeglas gärna i klädesval men jag vill då också tillägga att kläderna bör vara praktiska. Vid ceremonier där jag kan tänkas hamna på knä under långa perioder väljer jag alltid arbetsbyxor med knäskydd, inte för att jag nödvändigtvis tycker att arbetsbyxor är fina utan för att de är till stor hjälp för mig att uträtta arbetet. När väder spelar in tycker jag alltid att praktisk funktion går före dekorativ skönhet.

Det är också bra att fundera över vilka verktyg man vill ha med sig. Det kan exempelvis vara rökelse, trumma, medicinpåse, stenar, tarotkort och annat som kan komma till användning vid ceremonin. En del shamaner samlar sådana verktyg i ett portabelt altare vilket kan vara ett tygstycke eller en påse.

En del ceremonier kräver mycket förarbete bestående av exempelvis meditation, kostomläggning och utrensningsarbete. Rent allmänt är det så att ju mer vi skalat av på förhand, ju lättare når vi fram till de resultat vi söker. Vid en ceremoni som syftar till att gräva djupt i sig själv och frigöra gammal smärta kan det vara bra att på förhand rensa ut så mycket av den som man kan medvetet. På så vis blir det lättare att under ceremonin nå dess kärna. Annars finns risken att vi spenderar större delen av ceremonin med att rota runt i det som vi redan kunde ha gjort upp med.

Andra. Om andra människor ska delta i en ceremoni behöver de göra sina egna förberedelser. Det vi kan göra är att ge dem informationen de behöver för att förbereda sig. En del ceremonier kan kräva relativt lite av deltagare medan andra kan kräva mycket förberedelsearbete. Inkludera bara de som är beredda att göra vad som krävs för den specifika ceremonin. Är det en namngivning krävs det kanske bara att personen tar med sig ett glatt humör. Vid djupare läkandearbete krävs det en genuin vilja och förmåga att ta sig an sådant arbete.

Olika roller. Om det finns olika roller vid ceremonin så är det bra om det är tydligt på förhand vad som ingår och inte ingår i de olika rollerna. Vid en ceremoni med enteogener kan det exempelvis finnas en eller flera shamaner, några hjälpare och så deltagarna. De har alla olika uppgifter där några kan överlappa och andra inte överlappar. I exemplet är det i regel shamanens uppgift att leda, hålla sammanhanget tryggt från inkräktande entiteter, dela medicinen och vara deltagarnas huvudsakliga stöd. Hjälparens uppgift kan vara att bistå shamanen, se till deltagarnas kroppsliga behov, laga mat och städa. Deltagarnas roll är då huvudsakligen att djupdyka och utföra arbetet med sig själva. Sammanblandas rollerna kan det få betydande konsekvenser för sammanhanget. Det är exempelvis inte deltagarens uppgift att läka andra, inte shamanens tillfälle att själv hänge sig åt sin egen resa och inte hjälparens roll att leda tillställningen.

Med det sagt har jag dock varit med om mindre strukturerade ceremonier där rollen av shaman hoppat mellan personer. Inom oss har vi alla såväl shamanen, hjälparen och deltagaren då dessa inte är fasta konstruktioner utan roller som vi ikläder oss i ett visst sammanhang. Det är därför fullt möjligt att rollerna byter plats i en mindre strukturerad ceremoni. Om det är det som ska ske så var följsam men som huvudregel bör man alltså hålla sig till den roll man har.

Ceremonin

Eftersom ceremonin är en skapelse som ska återspegla intentionen kan ceremonier se väldigt olika ut. Därför ger jag bara generella exempel på sådant som kan ingå i en ceremoni; möjliga byggstenar om man så vill.

Landa på platsen. Ta en stund att samla dig och känna in platsen. Lämna det som inte hör hemma där utanför och låt det som ska vara där kliva fram. Är man en grupp människor kan det göras tillsammans exempelvis med en vägledd inlandning där den som leder välkomnar, påminner deltagarna att lägga det som inte hör hemma åt sidan, ber dem andas och landa i nuet och på platsen.

Rena sig. Har det inte redan gjorts kan processen att rena sig och platsen vara ett bra sätt att påbörja en ceremoni.

Helga ceremonin. Erbjud frukterna av ceremonin till det högsta gudomliga du kan föreställa dig eller till det du uppfattar ligger i linje med ceremonins intention.

Öppna ett helgat rum. På så vis kallar du in beskydd för alla som befinner sig i ceremonin vilket ofta är särskilt viktigt vid läkandearbete och arbete med enteogener.

Bjuda in andevärlden. Vill vi ha andevärldens hjälp vid ceremonin bör vi bjuda in dem att arbeta med oss och då också specificera vad eller vem vi vill och inte vill ha kontakt med. Var också tydlig med vilken hjälp vi vill ha av dem. Det bör kanske sägas att andarna redan är där. Det är de facto inte de som kommer till oss utan vi som kommer till dem genom att öppna upp och uttrycka vår vilja att samarbeta.

Att tala sin intention. När vi säger orden högt ger vi dem mer kraft. Säg vad det är du ämnar göra och vad du önskar få ut av det.

Sjung, dansa och låt. När vi dansar, sjunger och spelar musik så rör vi runt i och frigör energier vilket exempelvis kan vara energigivande eller förlösande. Låt lekfullhet, glädje och humor ta plats. Det gör såväl kroppen som sinnet gott.

Meditation. Meditation är ofta en central del av ceremonier. Det kan exempelvis vara en gemensam meditation för att läka platsen eller en individuell sådan för att djupdyka i sitt inre. Vid ceremonier med enteogener är meditation ofta centralt.

Symboliska handlingar. Skapa symboliska handlingar som ligger i linje med intentionen. Om ceremonin handlar om att släppa taget kan det exempelvis vara en handling där något brännas upp eller grävs ner medan en ceremoni som handlar om återfödelse skulle kunna innehålla en handling där man symboliskt tar sig ur livmodern, är ett frö som gror eller planterar något.

Att fira och vara tacksam. En ceremoni kan också vara ett tillfälle att uttrycka glädje och tacksamhet för sig själv och existensen. En tantrisk sexakt kan vara ett njutbart firande av livet, i skördeceremonier är tacksamheten för vad jorden och solen gett närvarande och ett upptagande i en gemenskap genomsyras av glädje.

Lita på infall och ledning utifrån. Strukturen kan behöva ruckas på så sitt inte fast i din ceremoniplanering. Utöver rent praktiska yttre omständigheter som kan kräva kursändring kan det också komma förslag eller liknande från andevärlden som öppnar dörrar till möjligheter som vi inte kunde ha planerat för. Följ med om det känns givande. Jag upplever att det ofta är där, när vi vågar följa andevärldens förslag och vår intuition, som ordentliga genombrott sker.

Avslut och uppföljning

Precis som en ceremoni behöver en början så behöver den också ett slut. Vid ceremonins slut tackar man exempelvis de entiteter och energier som man arbetat med för deras vägledning och stöd, stänger det helgade rummet och tackar platsen. Då är den formella ceremonin slut.

Är man flera deltagare kan det ofta vara så att man vill stanna kvar och prata om sin upplevelse och då kan det passa bra med en fika eller liknande. Det är exempelvis vanligt att efter en begravning servera kaffe vilket blir ett sådant tillfälle för människor att landa från sin upplevelse av ceremonin.

En del ceremonier kan kräva ganska omfattande efterarbete. Har man exempelvis arbetat på djupet med läkning och att dragit fram sådant som varit begravt kan efterarbetet pågå under lång tid och exempelvis kräva coachning eller annan terapi, livsstilsförändringar, förlåtelsearbete eller liknande. Man behöver inte enbart tid för att integrera insikterna man fått till sig utan också att omsätta dem i handling.

Att skapa goda förutsättningar

När vi vill få kontakt med andevärlden finns det mycket vi kan göra för att underlätta och ge plats för en bra upplevelse. Det jag beskriver här är att skapa en trygg idealsituation för en nybörjare att ta kontakt. Den som är erfaren har förhoppningsvis verktyg för att hantera situationer som inte är optimala.

Plats

Välj plats med omsorg då den kan ha stor inverkan på kontakten. Det är generellt lättare att få kontakt i en avskild trygg miljö utan störningar och distraktioner. Jag upplever att det är lättare att få kontakt på landet än i stan eftersom det i stan finns så mycket information i omlopp. Atmosfären där är såpass tät med reklam, trafikljud, trådlösa nätverk och människors tankar och förehavanden att det blir svårare att få till en bra uppkoppling.

Om intentionen inte är att arbeta med det som tidigare hänt på en plats så är det också bra att välja en plats där det inte inträffat något större trauma, där tiden inte är ur led eller märkliga energier hänger kvar.

För att ge kontakten de bästa förutsättningarna kan det också vara bra att på förhand rena platsen och oss själva.

Människor

Beroende på intentionen kan man vilja ta kontakt tillsammans med andra. Det kan vara en givande social aktivitet men ger också mer energi till uppkopplingen vilket gör det lättare att nå fram. Vill du vara flera är det dock viktigt att tänka igenom vem du vill bjuda in eftersom det kan ha en avgörande betydelse för kontakten. En bra deltagare är i regel den som är förhåller sig öppen eller nyfiken till andevärlden, känner sig trygg och närmar sig upplevelsen respektfullt och seriöst.

Undvik deltagare som inte vill ha kontakt med andevärlden, är rädda, oseriösa, respektlösa eller känner behov av att berusa sig inför kontakten. Ett glas vin eller fem går inte bra ihop med att skapa en trygg kontakt. Undvik också deltagare som inte står stadigt, som mår dåligt och saknar en genuin vilja att möta sina bekymmer.

Det är värt att notera att en del av det som i modern medicin betraktas som psykiska sjukdomar i ett shamanskt sammanhang snarare betraktas som parasitsjukdomar där personen är besatt av en inkräktande entitet från andevärlden. Sådana entiteter kan i olyckliga fall få utrymme att leka med och förvirra deltagarna eller rent av öppna upp för fler parasiter. Det kan förvärra sjukdomen genom att personen hamnar än mer i dess våld eller rent av smitta. Jag går senare i kapitlet igenom hur sådana kan avlägsnas men här är det en trygg idealsituation för andekontakter som beskrivs och då är det ofta inte lämpligt att ha med någon som bär på en utåtagerande parasit.

Andehjälpare

Om du arbetar med andehjälpare kan det vara till stor hjälp att inkludera dem vid andekontakter. De kan bland annat hjälpa en att hitta de kontakter man söker men också hålla oönskade sådana borta.

Bjud enbart in de andekontakter som du vill ha. Skulle du få kontakt med något som du inte vill ha kontakt med, säg tydligt nej och avsluta kontakten.

Den avgörande faktorn – du själv

Precis som i samtalet med en medmänniska så är kontakten med andevärlden i stora delar en återspegling av var du själv befinner dig. Den som har god självkännedom, är modig, trygg och vet att skilja klokskap från dumhet har betydligt lättare att få till ett givande samtal än den som är svajig, osäker och lättlurad. Här är några egenskaper och färdigheter som jag upplever är betydelsefulla i kontakt med andevärlden.

Stå stadigt. Var i kontakt med dig själv, vet vad som är sant för dig och vad du vill. Den som är osäker på sig själv är lättmanipulerad och lockas därför lättare på villospår.

Var modig. Det är när vi vågar rota runt i saker, möta det som oroar oss, utforska och ställa frågor som vi får möjlighet att läka och växa. Att ge efter för rädslan lägger tvärt om locket på och hindrar vår utveckling eftersom vi försöker undvika att se det vi skulle behöva se. Dessutom attraherar rädslan upplevelser som är obehagliga för oss. Den blir en negativt laddad affirmation som öppnar dörren för det vi försöker undvika vilket är en dålig ingång för andekontakter. Mod är inte motsatsen till rädsla utan hur vi möter den. Att vara modig är att våga möta rädslan.

Ha tillit. Ett hinder för många är att de tvivlar på sina upplevelser och börjar ifrågasätta det de är med om under tiden som de är med om det. I det tillståndet blandas kontakten med en pågående analys av densamma vilket gör att kontakten blir lidande. För att undvika detta kan man komma överens med sig själv om att lägga analys och tvivel åt sidan en stund för att enbart ägna sig åt upplevelsen. Efter upplevelsen kan det däremot vara klokt att ifrågasätta sin upplevelse, om det fortfarande känns relevant då.

Att lyssna. Att känna sitt dominanta intuitiva sinne är en förutsättning för att kunna föra ett vettigt samtal. Den som inte vet på vilket sätt den ska lyssna efter svar hör i många fall ingenting alls. Många som tror sig inte kunna få kontakt med andevärlden vet helt enkelt inte med vilket sinne de ska ta emot informationen.

Det är viktigt också att kunna skilja på sanning och strunt. Den som inte kan skilja på dem kan bli medlockad på allsköns dumheter.

Att fråga. Den som vill ha ett vettigt svar gör gott i att ställa en klok fråga. Att ställa bra frågor är en färdighet som kan övas upp. Vilka frågor ska man då inte ställa? Kort och gott de man inte vill ha svaret på.

Filtrera och tolka information. Anden du pratar med är inte utan egenintresse utan har också en agenda, även om den är välvillig. Därför är det viktigt att kunna filtrera det den säger genom det som är sant för dig och som du vill. Svaren du får är också ett uttryck för den verklighet som anden förhåller sig till. Det är inte säkert att det kan tillämpas rakt av i vår materiella verklighet utan det kan i många fall behöva översättas.

Känn dina egna styrkor och svagheter. För att plocka ner och tillgodogöra sig informationen från andevärlden behöver man vara stark inom alla delar jag nämnt ovan och mer därtill. Det är dock vanligt att någon är stark inom något och svag inom något annat. Jag har särskilt reflekterat över det när jag träffat människor som är starka på att ta emot budskap men som sedan vacklar i sin tolkning eller inte kan skilja sanning från strunt. Att man kan höra andevärlden betyder inte att man förstår eller kan översätta det som sägs. Den distinktionen är viktig att förstå eftersom den som plockar ner budskap utan urskiljnings- och tolkningsförmåga kan ställa till mycket bekymmer för sig själv och andra. Om man har svaga sidor är det viktigt att arbeta med någon som kompletterar en.

Symboler, ceremonier och verktyg

Det är vanligt att människor som söker kontakt med andevärlden använder sig av symboler, ceremonier och fysiska verktyg för att på olika sätt hjälpa i den kontakten. Mycket fungerar, annat är inbillning medan en del snarare är distraktion. Visst kan vi framgångsrikt använda symboler och annat men låt dem inte skymma den egna förmågan. Den är själva kärnan i kontakten och finns inte den så är resten bara krimskrams.