Utrensningar

En utrensning blir ofta akut nödvändig när vi vill ställa om livet och då gör vi oss av med sådant som inte längre gagnar oss. Vilka utrensningar som behövs, vilken som är lämplig att börja med och i vilken ordning vi behöver göra dem är olika från fall till fall.

Jag kommer att ta upp fem utrensningsområden och det kan vara relevant att skilja på yttre och inre utrensningar. En yttre utrensning sätter ofta igång en inre utrensning och vise versa.

Yttre utrensningar
• Utrensning av saker.
• Utrensning av relationer.

Inre utrensningar
• Fysisk utrensning av kroppen.
• Mental utrensning.
• Känslomässig utrensning.

Att fylla på med nytt

En del ska bara bort men i andra fall behöver en utrensning också följas av att vi fyller på med något nytt. Slutar vi tänka negativa tankar om oss själva kan vi behöva fylla på med positiva tankar och den som lämnar ett sammanhang kan behöva hitta ett nytt.

Om det uppstår tomrum efter det vi rensar ut och vi inte fyller dem med något meningsfullt som gagnar oss så finns risken att något snarlikt negativt tar platsen.

Utrensning av saker

Jag hade satt igång en kraftfull utrensning i mitt liv och fann mig en eftermiddag stående framför min bokhylla i ivrigt samtal med mig själv.
– Vad ska jag med den här boken till? Den bara står här. Nej, bort med den.

Jag tog ut var bok och skärskådade den på samma sätt. De flesta, kom jag fram till, stod bara där. Jag hade läst dem någon gång för länge sedan men så fort jag tog ut dem ur hyllan visste jag att jag aldrig skulle öppna dem igen. Eller så hade jag tänkt läsa dem, inte gjort så och nu var ögonblicket förbi. Onödig utfyllnad.

Men mellan varven fann jag en bok som jag verkligen var fäst vid. Vackra, speciella böcker som inte sällan bar på minnen. Och jag kände begär till boken; något inom mig som inte ville släppa taget om den. Då visste jag att jag behövde släppa den, så jag sorterade ut dem också.

Slutligen fanns där böcker som var verktyg för mig. Manualer, referenslitteratur och liknande som jag ofta fann anledning att gå tillbaka till. Av alla böcker jag hade var det bara dem jag sparade.

Sedan gjorde jag samma sak med allt i livet.

Tre kategorier av saker

Av detta förstod jag att alla mina ägodelar kunde kategoriseras och rensas ut på samma sätt.

Sådant som inte (längre) fyller ett syfte
Vi har överlag mycket utfyllnad i livet. Kläder vi aldrig använder, album fyllda med bilder vi inte kommer att titta på igen och smycken vi glömt att vi hade. När vi flyttar släpar vi det med oss för att fylla nästa förråd eller bokhylla med. De är onödigheter som tar upp plats och tynger ner oss. Bort med det.

Sådant som jag är fäst vid
När vi fäster oss vid saker så får de makt över oss. I de mest extrema fall utvecklas det till en besatthet av saker som begränsar vår frihet men vi begränsar oss själva även med de små tingen som vi håller fast vid. Bort med det.

Sådant som jag behöver
Det finns saker i mitt liv som är till stor nytta såsom kläderna jag använder, verktyg, bestick och tallrikar. De finns där för att de fyller en funktion men jag fäster mig inte vid dem och de är inte simpel utfyllnad. Dem kan jag behålla.

Tips

Prata gärna högt med dig själv när du rensar ut saker. Vad är det för dig och vad ska du göra av det? Det må kännas lite märkligt till att börja med men efter ett tag blir det till en konversation som hjälper processen framåt. När vi gör sådant i tystnad finns annars risken att vi börjar tänka på annat och sorterar utan medvetenhet.

Vad gör jag av det som ska bort?

Ge bort som present
Fina saker som jag varit fäst vid blir ofta mycket fina presenter. För mig var det mycket som jag samlat på mig under resor, speciella böcker, stenar och andra vackra ting. Också sådant som jag är klar med men som jag vet är till nytta för någon annan i bekantskapskretsen.

Sälja, byta eller skänka bort
Här hamnar allt möjligt som är av värde men som kanske inte lämpar sig som present. Skidor, skor, teknik och dylikt.

Slänga
En del saker är inte värda att ens skicka vidare. Alltför ofta har jag köpt saker på loppis som jag sedan förstått varför folk gjort sig av med. Sådant som bara kommer att irritera en eventuell ny ägare är det bättre om vi slänger. Jag slänger också sådant som är trasigt och inte kan eller är värt att reparera. Saker som förknippas med dåliga minnen eller som i princip bara har negativa användningsområden kan också vara bra att slänga eller förstöra.

Omvandla
Vid en utrensning finner vi ofta saker som är bra att omvandla eller förstöra som en markering. Elden är ofta bra för det medan annat kan grävas ner, slängas i havet eller ceremoniellt läggas i återvinningen.

Ge tillbaka till naturen
En del saker får jag till mig att ge tillbaka till naturen, antingen för att tingen själva vill det eller som gåvor till naturväsen. Det är ofta saker som har sitt ursprung i naturen, såsom statyetter, smycken med halvädelstenar eller sådant som jag själv plockat med mig hem från skogen.

Utrensning av relationer

Det är inte ovanligt att en livsstilsförändring också innebär att man behöver bryta med relationer som inte längre gagnar en. Den som tillnyktrar gör exempelvis oftast bäst i att hålla sig borta från aktiva missbrukare, på samma sätt som den som vill återfå livsgnistan sällan har råd att omge sig med pessimister och energitjuvar. När våra relationer underminerar vår läkning och vårt växande så kan vi behöva rensa bland eller åtminstone omförhandla dem.

I motsats till vad många av oss lärt så har vi ingen förpliktelse att upprätthålla en relation; särskilt inte en som är negativ för oss eller motparten. Vi har inte heller en förpliktelse att upprätta en relation. Att någon annan vill ha en relation med oss är inte anledning nog för att vi ska skapa en med dem.

Anledningar att avsluta en relation

Det finns många anledningar till att avsluta en relation och där det finns en anledning finns det ofta flera. Här är några exempel.

Skadlig/destruktiv
En del människor drar ner varandra i fördärvet. De gör varandra och sig själva illa. Sådana relationer är de allra viktigaste att snabbt rensa bort. Det är då också viktigt att komma underfund med varför man dragit till sig eller samskapat en sådan relation. Inte sällan så finns här en livsläxa och kanske också en upprepning att ta itu med.

Hindrar läkning och växande
Det kan finnas flera anledningar till att någon underminerar vår strävan att läka och växa. Det kan exempelvis bero på att den andra vill att allt ska vara som det alltid varit, att den känner sig osäker eller att man utvecklas åt olika håll. Istället för att stötta oss i vår fortsatta utveckling sätter de käppar i hjulet för oss eftersom de vill att vi ska stanna kvar eller följa med på deras resa istället. Om man tillåter en sådan relation att fortsätta kan det utmynna i förakt och bitterhet gentemot den som hindrar ens utveckling. För att komma framåt är det viktigt att göra upp med sådana relationer. Här finns dock en större möjlighet att omförhandla relationen men det kräver att motparten är mottaglig och villig att förändras.

Energitjuveri, pessimism och sjukdom
Det finns människor som hindrar vår utveckling genom att dra ner oss i deras dåliga mående eller attityd till livet. Dessa människor dränerar oss på energin som vi behöver för vårt eget läkande och växande. När vi är stabila i såväl mående som intention kan vi ha en del sådan energi runt oss utan att förlora fotfästet, men är vi sköra och vacklande har vi inte råd att omge oss med människor som saboterar vår process. När vi vill tillfriskna är det istället viktigt att omge oss med människor som vill åt samma håll eller som åtminstone stöttar oss i det vi gör.

Mjuka och hårda avslut

Det finns tillfällen då båda parter är överens om att man inte längre passar in i varandras liv. Man utvecklas åt olika håll och vill olika saker. Då kan det vara ganska okomplicerat att avsluta relationen. I en del fall behöver det inte ens diskuteras utan relationen kan tillåtas rinna ut i sanden.

Sedan finns det relationer som förtjänar ett bättre avslut än så även om man är överens om att gå skilda vägar. Ett sätt är att under mer eller mindre ceremoniella former träffas för att tacka människan för det som varit, önska dem gott i det som komma skall och lämna tillbaka det som tillhör dem.

Vid ett hårt avslut finns det ofta en konflikt i grunden och det är kanske inte heller ett ömsesidigt beslut. Där finns ofta också ett behov av att mer definitivt kapa banden till den andra. Här kan det vara av än större vikt att rensa ut det materiella som är kopplat till personen och att plocka bort kontaktytorna.

Att fysiskt rensa ut en relation

Har vi umgåtts en längre tid har vi oundvikligen lämnat spår hos varandra. Beroende på hur djupgående den fysiska utrensningen behöver vara så behöver vi gräva olika djupt. I något fall är det okej att behålla presenter, minnen och liknande. I andra fall kan det vara direkt skadligt att behålla sådant.

Några exempel på sådant som kan behöva rensas ut:
• Presenter kan vara känslomässigt laddade och bibehålla en oönskad koppling till personen. Efter en kärleksrelation känner många att det är särskilt viktigt att göra sig av med intima gåvor såsom kärleksbrev och sexleksaker, men allt som har en laddning kan hålla kvar energin.
• Gemensamma arbetsprojekt och annat som man tillsammans lagt mycket energi på är starkt laddade. De är inte enbart påminnelser om det gemensamma utan också kvarlämnade reliker från den andra.
• Digitala spår såsom mejl, sms, kontaktuppgifter i telefon och på sociala medier, gemensamma konton, fotografier, dokument, taggar och liknande. Här finns det för många ofantligt mycket mer att rensa ut än vad de först föreställer sig.
• Kvarglömda saker såsom kläder, anteckningsblock, burkar och liknande hör inte längre hemma hos dig.
• Smuts såsom hårrester är bra att få bort i vilket fall som helst.
• Allt som påminner om relationen, såsom specifik musik, rutiner, möblering, kläder och språkliga uttryck.

Du behöver komma underfund med vad du ska göra med det du rensat ut. En del av det ska kanske tillbaka till personen medan annat hellre bör slängas, eldas upp eller skänkas bort.

Att energimässigt koppla loss

Vi lämnar inte enbart fysiska spår hos varandra utan också energimässiga. Ett sätt för att koppla loss från en annan människa är att föreställa sig det energimässiga bandet mellan oss och sedan kapa det. Bandet kan exempelvis upplevas som fiskekrokar och linor som sitter fast eller som ett energiflöde mellan oss. Vid intima relationer sitter det gärna vid hjärtchakrat. När man hittat var det sitter kan man föreställa sig att man plockar bort eller skär av det. Det kan hjälpa att göra det fysiskt också exempelvis genom att med handen slita loss de föreställda fiskekrokarna och sedan behandla såret.

När vi klipper de energimässiga banden till en annan människa är det vanligt att den andra personen känner en tomhet och saknad. Om de varit omedvetna om den energimässiga frigörelseprocessen vi gjort från dem så försöker de gärna, medvetet eller omedvetet, att återknyta kontakten. Därför är det vanligt att personen hör av sig eller gör sig påmind på annat sätt efter att vi har klippt med dem. Processen att klippa kan behöva göras flera gånger till dess att alla kopplingar är borta och inga nya har uppstått.

Man kan också uppleva att man lämnat saker hos den andra. Ta tillbaka det som är du och lämna ifrån dig det som inte är ditt. Detta kan göras genom att man tänker sig det som paket eller bitar som man överlämnar eller hämtar.

Tips
Jag beskriver processen att kapa banden till en annan människa som att ta loss fiskekrokar eller att skära av ett energiflöde. Det är bilder som kommit upp för mitt inre när jag gjort det. Leta inte efter mina bilder utan var öppen för de bilder eller förnimmelser som kommer till dig och arbeta intuitivt utifrån dem. En upplevd kedja kan kanske sågas av eller ett klet tvättas bort. Hitta det som fungerar för dig.

Kroppslig utrensning

Jag har genom åren provat ett flertal fysiska utrensningstekniker. Här tar jag upp tre av de som jag haft störst nytta av. De två första är hämtade från hatha yoga medan den sista framförallt varit relevant i shamanskt och terapeutiskt arbete.

Nässköljning

Inom yogan kallas detta neti och för ändamålet finns så kallade netikannor vilket är en behållare för vatten med en lång pip som sätts mot näsborren. Tekniken kan förvisso göras med ett vanligt vattenglas men resultatet blir betydligt bättre med en kanna.

En annan variant är en stor spruta som kan köpas på apotek. Jag rekommenderar inte detta eftersom man då tvingar upp vattnet i näsan istället för att låta det självfalla.

Nässköljning är en bra daglig rutin för att slippa täppt näsa, förkylningsbesvär, smuts och liknande. Har man det inte som daglig rutin kan det vara särskilt lämpligt i förkylningstider, när man upplever att man håller på att bli snorig eller när man arbetat i en dammig miljö.

● ● ●

• Fyll kannan med kroppstempererat vatten och tillsätt havs- eller bergssalt så att salthalten är 0,9 procent. Den vanligaste varianten av netikannor som jag funnit i Sverige kommer med en doseringssked. Blanda väl.

• Sätt kannans pip mot din ena näsborre så att det sluter tätt. Vänd huvudet och kannan så att vattnet är ovanför näsan och således kan rinna fritt ner genom pipen, in i näsborren och ut genom andra näsborren. Försegla svalget genom att trycka upp tungan mot gomseglet. På så vis går vattnet från ena näsborren till den andra och sipprar inte ner i svalget.

• Är du täppt kan du behöva låta vattnet luckra upp, sedan snyta dig och försöka igen till dess att vattnet lyckas ta sig igenom.

• Skölj igenom från ena hållet först och byt sedan riktning. En halv till en hel kanna per håll kan vara lagom.

● ● ●

Jag har hört flera vittnesmål från människor som fått ut enorma klumpar när de sköljt näsan. Så spännande har jag aldrig haft det men det har ofta varit en hel del snor och slem. Efteråt kan det vara lämpligt att snyta näsan mycket lätt i handen några gånger och skölja av handen.

Det kan trots detta finnas kvar vatten i näsan vilket är bäst att få ut. Detta görs genom att stående vika sig framåt och bli hängande så tills det resterande vattnet rinner ut av sig själv. Det är annars ganska vanligt att det kvarblivna vattnet plötsligt rinner ur näsan när man sitter eller står framåtlutad.

Tarmsköljning

När jag först fick upp ögonen för tarmsköljning var det för att jag kände ett behov av att grundligt rensa mitt system. En vän rekommenderade då en yogateknik kallad Shankaprakshalana som jag genomfört enligt instruktioner på nätet.

Jag har först långt senare fått höra att man inte ska göra den utan uppsikt av en lärare som är tränad i metoden. Varför har jag ännu inte förstått eftersom jag tyckt att Jag har själv aldrig upplevt några bekymmer med metoden men har förstått att det vid vissa medicinska tillstånd kan finnas anledning att närma sig den med försiktighet. Rådgör med någon som är kunnig på området om du känner minsta osäkerhet.

Tekniken sköljer rent tarmen och då även de fickor där gammal slagg kan ligga kvar. När tarmen rensas från gamla slaggrester så mår vi bättre, vårt näringsupptag förbättras, vi känner oss lättare och det sägs vara särskilt bra vid hudproblem. Det är också vanligt att uppnå ett förhöjt medvetandetillstånd i samband med och efter sköljningen. Därför är det ypperligt att meditera i samband med tarmsköljningen.

Rent praktiskt går det till så att man dricker ordentligt med saltvatten och därefter gör övningar för att hjälpa vattnet att röra sig genom tarmsystemet. Man gör detta tills man måste gå på toaletten och bajsa. Sedan fortsätter man dricka saltvatten, göra övningar och gå på toaletten tills det som kommer ut i princip bara är rent vatten. Då är man klar.

Tekniken tar flera timmar att genomföra och man kan vara ordentligt matt efteråt. Avsätt en heldag för tarmsköljningen. Ät bara lätt kvällen innan och inget samma dag men drick gärna örtte. Efter tarmsköljningen bör man vara noga med vad man äter. Förbered i förväg en lättare vegetarisk måltid.

● ● ●

• Vattnet ska ha en salthalt på 0,9 procent och vara varmt som te. Det går åt en hel del vatten.

• Drick ett stort glas saltvatten och gör sedan följande övningar:

Tadasana (palmen)
Stå med armarna uppsträckta och händerna hopknäppta med handflatorna uppåt så att du ser baksidan av dina händer. Titta upp, ta ett djupt andetag och gå upp på tå. Håll andan och gå runt på tå tills du andas ut och kommer ner igen. Upprepa tre gånger.

Tiryaka Tadasana (trädet i vinden)
Stå med särade ben och sträck armarna uppåt på samma sätt som tidigare. Titta upp mot händerna och böj dig från sida till sida åtta gånger per sida.

Kati Chakrasana (midjevridning)
Stå med särade ben och låt armarna hänga fritt. Sväng nu runt överkroppen så att höger hand landar på vänster höft bakom kroppen och vänster hand på höger höft framför kroppen samtidigt som du tittar åt hållet du svänger. Och sväng därefter tillbaka åt andra hållet så att vänster hand landar på höger höft bakom ryggen, höger hand landar på vänster höft framför kroppen och du tittar åt hållet du svänger. Gör detta fram och tillbaka åtta gånger.

Tiryaka Bhujangasana (vridande kobra)
Ligg på mage med benen isär, sätt händerna bredvid axlarna och res överkroppen. Vrid överkroppen och huvudet åt vänster så du tittar ner på höger häl. Vrid därefter på samma sätt åt andra hållet så du tittar ner på vänster häl. Gör detta åtta gånger på vardera sida.

Udarakarshanasana (bukmassage)
Sitt på huk med händerna på knäna samtidigt som du håller kroppen och huvudet upprest. Sänk höger knä till vänster fot, vrid överkroppen åt vänster och titta över vänster axel. Gör sedan samma sak åt andra sidan så att du sänker vänster knä till höger fot, vrider kroppen åt höger och tittar över höger axel. Gör detta åtta gånger.

• Drick ytterligare ett glas vatten och gör övningarna igen. Fortsätt så tills du behöver gå på toaletten. Efter toalettbesöket gör du om hela proceduren igen såpass många gånger att det bara kommer vatten när du går på toaletten. Då är du klar.

Kräkning

Yogan har också kräktekniker men de tillfällen som jag kommit i kontakt med kräkning som fysisk utrensning har huvudsakligen varit i samband med shamanskt arbete med eller utan enteogener.

Det händer ibland att vi kommer till en punkt i sådant arbete då vi fysiskt behöver göra oss av med sådant som vi frigjort inom oss. Om du under terapeutiskt arbete plötsligt blir akut kräkfärdig är det kroppens signal att den behöver göra sig av med något. Håll det inte inne utan följ kroppens ledning och gör dig av med det.

Det är att föredra att kräkas utomhus så att Moder Jord kan ta hand om och omvandla det vi kräker upp. Är vi inomhus är det bästa att kräkas i en hink så att vi därefter kan ge det till Moder Jord.

Om du vet med dig att det kan bli tal om att kräkas så är det bra att dricka vatten på förhand för att underlätta.

Mental och känslomässig utrensning

Vi bär alla med oss mentalt och känslomässigt bagage som vi behöver möta, reda upp och rensa ut för att må bra.

Mental utrensning
På det mentala planet rör det sig om sådant som negativa tankar och att sitta fast i tankemönster som inte gynnar oss. Tankar om oss själva, om andra och om vår omgivning och situation.

Känslomässig utrensning
På det känslomässiga planet kan det exempelvis röra sig om gamla känslor som vi inte vågat bearbeta, om låsningar i vårt känsloliv som begränsar oss och om skyddsmekanismer som vi en gång utrustat oss med och som inte längre gagnar oss.

Även om det mentala och det känslomässiga är olika saker så upplever jag att de ofta överlappar och teknikerna som jag presenterar kan i många fall adressera båda områdena. Därför nämner jag dem tillsammans.

I återstoden av det här kapitlet kommer jag att beröra förlåtelse, terapeutiskt skrivande, att arbeta med negativa tankar och att omprogrammera sig. För mental och känslomässig utrensning skulle jag emellertid också vilja hänvisa till djupmeditationstekniken för att lösa trauma och skaktekniken som båda är ypperliga vid sådant utrensningsarbete.

 

Förlåtelse

Förlåter gör vi inte för att befria någon annan. Vi gör det för att befria oss själva. Så länge vi inte har förlåtit någon så bär vi med oss negativa olösta känslor som fräter på vårt inre.

Att förlåta innebär inte att vi säger att det som hänt är okej och det innebär inte heller att vi behöver återuppta kontakten ifall vi inte vill det. Det innebär att vi möter, accepterar och släpper taget om det som varit. Ibland kan det leda till att man vill återuppta kontakten för att lösa det som varit tillsammans med den andra, men det är ofta inte nödvändigt.

Jag kommer först att beskriva hur jag fick till mig tekniken men det är inte berättelsen som är poängen. Det är tekniken som är poängen. Berättelsen finns med som bakgrund till tekniken.

Berättelsen om Isak

Jag mediterade en dag när en dörr plötsligt forcerades upp till vänster om mig. In klev en man som presenterade sig som Isak.
– Vi känner varandra sedan tidigare, sa han utan att avslöja varifrån. Vi ska arbeta tillsammans.
– Vad är det vi ska göra, frågade jag.
– Vi ska stå till tjänst. Vi ses snart, broder, sa han och gick.

Flera veckor senare dök han åter upp.
– Det är tid för oss att börja arbeta, Daniel. Jag är här för att hjälpa dig att förlåta. Du ska få göra tre saker. Först ska du förlåta dig själv. Sedan ska du förlåta alla som gjort dig illa. När du gjort det ska du förlåta alla andra som behöver förlåtelse.
Jag höll andan en sekund.
– Menar du människor som jag inte känner?
– Ja.
– Att förlåta främlingar?
– Ja. Det är din uppgift. En av dem.
Blotta tanken var svår att greppa så jag lämnade det sista därhän för stunden.

– Vad gör vi nu?
– Du ska gå en pilgrimsvandring. Under den ska du utföra arbetet med att förlåta inom de relationer som du har. Gör såhär. Skriv ner namnen på alla som du behöver förlåta eller som du behöver förlåtelse av på varsin lapp. Sortera dem så att den viktigaste ligger först och resten sedan i fallande ordning. Ta sedan den första lappen i högen, lägg den över ditt hjärta och säg personens namn. Börja gå. Under tiden som du vandrar, prata högt. Be om förlåt för allt du kommer på som du vill säga förlåt för. Lämna ingenting osagt. Det kan ta tid. Låt det göra det. När du sagt allt som du vill ha förlåtelse för, vänd på saken och säg allt som den andra gjort mot dig som du vill förlåta den för. Det är viktigt att du talar högt och tydligt när du går eftersom det ger betydligt mycket mer kraft till orden än om du säger dem tyst för dig själv. När allt sagts så sätt dig ner och meditera. Koppla samman ditt kronchakra och hjärtchakra med chakrana i dina handflator. Tillkalla därefter mig och be mig frigöra energin. Du kommer att känna ett energiflöde uppåt. När det avtar så är det klart. Bränn, riv sönder eller gräv sedan ner lappen.

Jag skrev ner namnen på alla jag kunde minnas som någonsin hade gjort mig illa eller som jag hade gjort illa. Till slut satt jag där med en rejäl bunt namn.

● ● ●

Handen på bröstet och en fot framför den andra. Jag gick själv och med tydlig stämma uttalade jag allt som jag kände att jag behövde be den första personen om förlåtelse för. Tårarna rann och det tog tre kvart innan jag vände på det och började förlåta personen för vad den gjort mot mig. Sen satte jag mig ner och kopplade upp till Isak som frigjorde energin. Jag brände lappen och andades ut.

– Jag förstår nu att vi alla redan är förlåtna, sa jag till Isak efter att ha avverkat ytterligare några personer.
– Det stämmer, sa Isak. Har du kommit underfund med varför?
– Jag tror det. När jag började förlåta andra för allt de gjort mig förstod jag snart att det inte fanns något att förlåta eftersom de alltid gjort så gott de kunnat. Det var kanske inte gott nog men personen var inte förmögen att göra bättre. Människor kan vara klumpiga, dumma, uttrycka sig kränkande eller nedvärdera sina medmänniskor men bara för att de i stunden inte förstår bättre. Det är som ett barn som råkar ha ihjäl en myra som den plockat upp. Det finns inget illvilligt eller överlagt i handlingen. Det bara blev så.
– Och detsamma gäller mig, fortsatte jag. Jag har verkligen varit skittaskig mot människor. Jag har ljugit, manipulerat, varit arg, skrikit, svurit, kallat människor både det ena och andra, slagits, förstört och sårat. Men bara utifrån oförstånd och omedvetenhet. Jag vill i grunden människor gott. Ibland är jag bara inte tillräckligt klok och inkännande för att klara det. Därför är jag redan förlåten. Därför är vi alla redan förlåtna. Vi har alla gjort så gott vi har kunnat med verktygen och den nivå av medvetenhet som vi haft just då.
– Precis så, sa Isak.

● ● ●

Kyrkklockorna började ringa precis som jag stod bredvid kyrkan med min 3-åriga dotter.
– Vad är det, frågade hon exalterat.
– Det är klockorna från kyrkan där, förklarade jag och pekade.
– Vi måste gå dit, insisterade hon och drog med mig.
Vi steg in genom de stora portarna till kyrkrummet. Hon sprang upp och ned för gångarna innan hon hittade en lekhörna. När jag stod där och betraktade henne kände jag plötsligt en välbekant energi.
– Är du här, Isak, frågade jag.
– Ja, svarade Isak.
Jag kände efter. Förlåtelse.
– Är du den de kallar Jesus?
– Ja.
– Men varför kallar du dig för Isak?
– För att jag heter så.
– Håller du till här inne, i kyrkrummet?
– Nej, skrattade han. Nästan minst av allt här, faktiskt. Jag är mest där ute.
– Men vad gör jag här?
– Gå en sväng här inne, Daniel. Det finns något till dig.

Jag sneglade över på dottern som var fullt upptagen med att stoppa in trädjur i Noaks ark.
– Jag går bara en liten sväng. Stanna kvar här.
– Mmm, svarade hon utan att titta upp.

Jag gick nedför raderna och fram till altaret. Inget fångade min blick. Jag rundade altaret och tittade på fotografier av de kyrkoherdar som varit verksamma vid kyrkan. Halvvägs tillbaka till dottern kom jag förbi en stor bok som låg uppslagen på ett podium. Jag kastade ett öga på den och fångades av sidans enda rubrik: TILLÄGG TILL DANIEL.
– Här är det, tänkte jag och började läsa.
Boken berättade om när bibelns Daniel vid unga år fick sin första Gudskontakt och började förmedla det som Gud sa till honom.
– Andra må tvivla, viskade Isak i mitt öra, men det finns ingen anledning för dig att göra det.

Isaks förlåtelseteknik

• Skriv ner namnen på alla som du behöver förlåta eller som du behöver förlåtelse av på varsin lapp. Sortera dem så att du har den allra viktigaste först och därefter i fallande ordning.

• Ta den första lappen i högen, lägg den över ditt hjärta och säg personens namn. Börja gå. Under tiden som du vandrar, prata högt. Be om förlåtelse för allt du vill förlåtas för. Lämna ingenting osagt. Det kan ta tid. Låt det göra det.

• När du är klar med det du vill ha förlåtelse för, vänd på processen. Säg på samma sätt högt allt som personen gjort mot dig som du vill förlåta den för.

• När allt sagts så sätt dig ner och meditera. Lägg dina öppna händer på benen med handflatorna uppåt. Koppla samman toppen av ditt huvud (kronchakra) och ditt hjärta (hjärtchakra) med dina handflator (handchakran). Tillkalla därefter Isak och be honom frigöra energin. Du kommer att känna ett energiflöde uppåt. När flödet avtar så är det klart.

• Bränn, riv sönder eller gräv sedan ner lappen.

• Tacka.

• Ta sedan nästa lapp, lägg den över hjärtat och gör om det hela tills du inte har några fler lappar.

Lite mer om tekniken

Att vandra
Tekniken är menad att utföras på vandring men kan ändras för att passa personen. Anledningen till att den passar sig särskilt väl för vandring är att den fysiska rörelsen och yttre förflyttningen hjälper processen framåt. Rörelsen hjälper oss dels att komma åt och frigöra minnen som vi kanske glömt och den hjälper oss också att göra den inre förflyttningen som förlåtelsen innebär.

Att tala högt
Det är viktigt att du talar högt och tydligt när du går eftersom det ger betydligt mycket mer kraft till orden än om du säger dem tyst för dig själv. När vi säger saker tyst är det dessutom lätt hänt att vi börjar tänka på annat. Att tala högt hjälper oss att hålla fokus på det vi gör. Inledningsvis kan det kännas ganska konstigt att tala så men efter ett tag släpper det och talet hjälper det vi förträngt att komma upp till ytan.

Vad mer behövs?
Vi kan ibland behöva göra mer för att verkligen bli färdiga med processen. Isak kan exempelvis under meditationen säga till oss att be någon om ursäkt när vi träffas, att lämna tillbaka något eller göra något annat. Under meditationen kan vi också fråga Isak om vi behöver göra något mer.

Hur mycket behöver jag be om förlåtelse för?
Den första gången jag gick en förlåtelsevandring hade jag med mig ett 50-tal lappar. Jag hade verkligen grävt djupt i mina gömmor av oförrätter och klavertramp, ända bak till dagistiden. Efter ungefär halva vandringen började Isak avfärda mina försök att ge eller finna förlåtelse.

– Varför ber du om ursäkt för det här, ifrågasatte han.
Sedan förklarade han att vi i många fall känner skuld i onödan. Allt behöver man inte be om förlåtelse för. En del saker bara blev som de blev utan att det var någons fel. I andra fall var det en nödvändig och god handling även om vi i efterhand betvivlat det.

Om du har med dig väldigt många lappar behöver det inte nödvändigtvis betyda att du har mycket att förlåta eller be om förlåtelse för. Det kan vara ett uttryck för att du tar på dig alltför mycket skuld, eller i andra ytterligheten att du är alltför snarstucken och långsint. Ta med dem alla ändå men var uppmärksam på vad Isak säger.

Att få hjälp med att frigöra energin
Om den som behöver arbeta på förlåtelse inte själv kan eller känner sig trygg i att skapa kontakten med Isak så kan detta göras av någon som kan. I så fall utförs början av tekniken på samma sätt som beskrivits genom att den som arbetar med sin förlåtelse tydligt uttalar allt det som den vill be om förlåtelse för och förlåta. Den som hjälper i processen lyssnar utan att lägga sig i.

När energin ska frigöras till Isak görs detta istället genom den som hjälper. Det kan exempelvis se ut såhär:

• Sitt ner för att meditera tillsammans och håll då händer.

• Den som hjälper drar in energin som ska frigöras genom händerna, vidare till hjärtchakrat och upp genom kronchakrat till Isak.

• På samma sätt som när tekniken utförs själv så kommer energiflödet att avta när processen är klar. Det är på samma sätt också möjligt att Isak kommer med ytterligare anvisningar om vad som behöver göras för att slutföra arbetet.

Att arbeta på detta sättet kan liknas vid en fördjupad form av bikt. Den som hjälper behöver vara noga med att enbart agera mottagare och kanal. Projicera inte egna känslor på situationen genom att exempelvis lägga in ytterligare förlåtelsesteg efter eget tycke. Förmedla enbart det som Isak säger.

Terapeutiskt skrivande

Vi människor har en tendens att gömma undan och förtränga sådant som vi tycker är jobbigt eller skäms för och det fräter sedan på oss inifrån. Samlar vi tillräckligt mycket på lager så förgör det oss till slut men även förhållandevis lite kan ge stora bekymmer. Vi blir förljugna, rädda och begränsade människor, oroliga för att bli påkomna eller att komma ihåg. När vi istället minns och törs blotta oss själva neutraliserar vi det som vi gömt undan.

Om du tar fram det du har inom dig
så kommer det du har inom dig att rädda dig.
Om du inte tar fram det du har inom dig
så kommer det du har inom dig att förgöra dig.
Jesus i Thomasevangeliet
Översatt från Elaine Pagels engelska översättning.

● ● ●

Under flera års tid var jag noga med att inte låta världar mötas. Å ena sidan arbetade jag med politik, å andra sidan hängav jag mig åt att läka och växa med hjälp av enteogener. Jag ljög inte men för att kunna göra båda var jag tvungen att dölja något som var in i själen viktigt för mig vilket med tiden fick mig att känna mig alltmer splittrad. Samtidigt fanns där en oro att jag skulle kunna bli avslöjad eller rentav utpressad.

Jag kom till en punkt då jag behövde smälta samman igen och ville samtidigt undanröja hållhakarna som människor kunde ha på mig. Så jag startade en blogg och började berätta allt det där som jag var orolig för att människor skulle få reda på om mig. Jag började med allt som hade med enteogener att göra men gick snart vidare till annat som ofta satt än längre in. Sådant som jag visste skulle väcka känslor, som kunde fördömas, förnekas, förringas eller förlöjligas. Jag skrev om andliga upplevelser, om dåliga val jag gjort och om situationer som jag skämts för.

Jag satt ofta där med en oro på gränsen till panik över en text som jag egentligen inte alls ville publicera. Och när jag kände den där oron så visste jag att just detta måste jag publicera. Det var samma sak varje gång. Oron innan jag publicerade och lättnaden efteråt. För var hemlighet som jag släppte fram gick jag lite lättare, var lite gladare och sov lite bättre.

I två års tid skrev jag med intentionen att integrera, läka och rensa ut. När vårdagjämningen kom det andra året var jag äntligen klar. Jag inbillar mig inte att jag är slutgiltigt färdig med att vända ut och in på mig själv för det här livet, men jag är inte längre splittrad och jag hyser ingen oro för att någon ska få reda på någonting om mig. Jag har mött och gjort upp med mitt förflutna.

Många människor sorterade bort sig själva ur mitt liv under den perioden samtidigt som andra tillkom och uppskattade ärligheten.

Sociala medier

Jag pratade med en kvinna som gjort någonting liknande men istället för att skriva en blogg hade hon börjat avslöja saker om sig själv på Facebook för att utmana sig själv att vara ärlig med vem hon är.
–  Jag kan nog ha gått lite väl långt ibland och berättat saker som folk verkligen inte ville höra men för mig var det en del av utmaningen, berättade hon för mig.

Precis som sociala medier gör det lätt för oss att skapa förljugna identiteter så gör de det också lätt för oss att vara ärliga och sårbara inför varandra. När vi är ärliga och sårbara så attraherar vi människor som också vågar vara ärliga och sårbara och alienerar de som inte vågar vara det. På så vis gör vi plats åt och odlar ärligare kontakter.

Det är dock kanaler som också dras med betydande bekymmer. Saker sparas och det är svårt att radera sådant som tillhör det förgångna. Människor med ont uppsåt kan försöka använda ens process mot en och förvränga det man sagt. I en annan tid eller annat sammanhang kan det man skrivit helt missförstås. Det kan därför ibland vara viktigt att begränsa ämnesvalen efter vilka man når.

Ett sätt att göra det på är att begränsa vem som kan läsa det man skriver, exempelvis till enbart vänner. Ett annat är att skapa en stängd grupp med det specifika syftet att dela det man skriver. På så vis har man kontroll över vem som släpps in och vänner kan själva välja om de vill följa med på resan. Väljer man att ha en blogg kan man sätta lösenord på den och vara selektiv med vilka som får det.

Gällande ämnesval kan man välja att hantera ämnen på olika sätt. Allt passar sig kanske inte att avhandlas på samma sätt och med samma människor. Jag menar inte att man ska begränsa ämnena man tar upp utan enbart att när så behövs finna olika utlopp för dem. Begränsar vi oss till att enbart ta upp vissa ämnen så begränsar vi också vår frigörelse till enbart de områdena.

När du har publik

Om du låter andra läsa det du skriver, kom ihåg varför du skriver. Poängen med att blotta oss är att befria oss från våra egna rädslor och begränsningar, inte att söka bekräftelse för att vi gör det. Huruvida någon läser, gillar eller kommenterar det du skriver är mindre viktigt.

Det viktiga för din läkning och ditt växande är att du är modig och utmanar dig själv. Att vara modig är inte att berätta det som väcker mest uppmärksamhet, utan att berätta det som skrämmer dig mest att avslöja.

Att skriva av sig

Det finns många sätt att skriva terapeutiskt som inte förlitar sig på en publik. För många fyller exempelvis dagboken en terapeutisk funktion.

När man har ett avgränsat område i livet som är bekymmersamt, såsom en skilsmässa eller ett dödsfall, kan det vara av värde att skriva specifikt kring det och konstruera sin egen ceremoni för att få till ett bra avslut.

Vid en skilsmässa kan man exempelvis skriva ner all ilska och besvikelse man hyser gentemot den andra personen, allt man behöver förlåta och allt man själv behöver förlåtelse för. Med allt som kan behöva uttryckas i en sådan situation så kan det vara ett arbete som tar flera månader. Någonstans är det dock viktigt att ett sådant arbete också får ett tydligt avslut så att vi inte använder processen som förevändning för att vältra oss i det som varit. Gör vi det så slutar skrivandet vara en del av lösningen och bidrar istället till problemet.

När allt är skrivet stänger vi processen. Ett klassiskt sätt att göra det på är att koppla loss från det som varit genom att symboliskt elda upp det vi skrivit och därefter önska alla inblandade gott i livet. Vilket sätt som passar dig bäst är upp till dig att komma underfund med.

Vid ett dödsfall skulle det istället kunna handla om att minnas och vara tacksam för det som varit för att därefter kunna säga farväl och fortsätta leva. Tillvägagångssättet vore i princip detsamma; att skriva avgränsat och med ett tydligt avslut, gärna med en ceremoni som markerar avslutet.

Tacksamhetsbrev

Vi har oerhört mycket att vara tacksamma för i livet men begriper det kanske inte alltid eftersom vi fokuserar på annat. Hur vi än gör det så gör det oss gott att stanna upp och vara tacksamma för allt livet ger oss möjlighet att uppleva.

Ett sätt att fokuserat arbeta med tacksamhet är att skriva ett tacksamhetsbrev till sig själv eller någon annan. Det kan vara särskilt förlösande om man befunnit sig i en långvarig konflikt eller annan låst position till en person och har svårt att se allt man har att vara tacksam för i den relationen. När vi styr om vårt fokus från konflikt till tacksamhet uppmärksammar och minns vi andra saker.

Det kan vara en stor utmaning att fokusera om så, särskilt när det finns mycket fientlighet och ilska. För att släppa sådana känslor helt rekommenderar jag att det kompletteras med en förlåtelsevandring.

När brevet är skrivet kan du själv välja om du vill ge det till personen som det berör eller om du vill avsluta skrivprocessen på annat sätt.

Negativa tankar

Det är vanligt att vi ältar negativa tankar och på så vis programmerar oss att tänka negativt. Vi tänker illa om oss själva och andra, förskjuter, tar på oss skuld eller känner skam.

Här är en övning som du kan göra för att medvetandegöra dig om dina negativa tankar. Jag fick den ursprungligen från Natha yogaskola men här är den fritt återberättad från minnet.

1. Du behöver något att anteckna på såsom en liten anteckningsbok eller ett A4-papper. Bestäm dig sedan för hur länge du ska göra övningen. Två till fyra veckor kan vara en bra start.

2. Varje gång du tänker en ny negativ tanke, skriv ner dess essens i några ord. Det kan exempelvis vara ”jag är ful”, ”jag har inget av värde att ge” eller ”X är en skit”. Lämna plats efter tanken.

3. Varje gång du sedan tänker den tanken, sätt en pinne vid den så att du börjar räkna hur ofta du tänker tanken.

4. Gruppera varje morgon gårdagens pinnar så att du kan se hur många gånger du tänkte en specifik negativ tanke igår.

Arbeta med resultatet

När du är klar med övningen kommer du att ha ett material som du kan dra slutsatser utifrån. Vid det laget har du redan märkt att en del av tankarna hör ihop. Gruppera dem på olika sätt och se vad som händer. Vilka övergripande ämnesområden hittar du? Var finns det överlappningar och hur hör olika tankar ihop? Vilka slags negativa tankar har du inte?

Efter du undersökt materialet på det sättet så kommer du att ha en mycket bättre förståelse för vilka negativa tankar du har. Fördjupa då frågeställningarna. Vad säger de här tankarna om dig? Vad har de för ursprung? Triggas de i specifika situationer? Är de rimliga? Finns det något du behöver ändra på i ditt liv för att bli kvitt dem?

Göra något åt saken

Det är mycket vanligt att negativa tankar börjar lösas upp redan när vi kartlägger dem. Istället för att älta dem börjar vi observera dem och när vi gör det börjar vi se dem för vad de är, vilket ofta visar sig vara nonsens. Istället för att uppslukas av en tanke som att ”jag är ful” så börjar vi möta det med ”jasså, här kommer den där fultanken igen. Har jag verkligen inget bättre att tänka på?”.

Med observation höjer vi vår medvetenhet och med det följer möjligheten att gripa in och göra något åt den negativa tankegången. När vi ser vad som kommer kan vi i många fall förebygga tanken redan innan vi fastnar i den och i andra fall kan vi snabbt klura oss ur den.

Det jag har beskrivit hitintills tar i många fall bort merparten av alla negativa tankar. Om några återstår kan vi behöva skapa specifika tekniker eller strategier för att möta dem. Jag kan inte ge en övergripande teknik för det eftersom det behöver skräddarsys efter den specifika tanken som vi arbetar med. Om du förhåller dig öppen och mottaglig under tiden som du undersöker tanken kommer relevanta tekniker och strategier att uppenbara sig för dig. Det kan handla om så vitt skilda saker som omprogrammering, att bygga självkänsla eller ett behov av att förlåta.

Exempel: Att köra mot gult

Vid en period då jag kartlade mina negativa tankar så brottades jag med en intensiv sorg och saknad efter en kärlek som hade lämnat mig. De tankarna återkom många gånger varje dag så i samband med kartläggningen började jag resonera med mig själv om saknaden.

Efter jag lyckats ta mig förbi flera lager av sårat ego så fann jag en djup tacksamhet över att ha haft henne i mitt liv. Det var sorgligt att inte längre ha henne där men oavsett om hon var med mig eller inte så önskade jag henne uppriktigt allt gott i livet. Mitt sårade ego kände sorg och saknad men mina sannaste känslor inför henne handlade uteslutande om tacksamhet och välvilja. Frågan var hur jag skulle kunna ge plats åt mina sanna känslor.

● ● ●

När jag kör mot gult pussar jag ibland handflatan, sätter den mot taket och önskar mig något.

Vad jag gjorde var att ta den vanan och programmera om den. Istället för att önska något åt mig själv när jag körde mot gult sa jag nu något i stil med ”Tack för att jag har fått ha dig i mitt liv. Jag önskar dig uppriktigt allt gott.”.

När jag gav dem utrymme gick det snabbt för mina sanna känslor att få överhanden. Samma vecka var saknaden hanterbar och inom ytterligare ett par veckor var min känslomässiga kris läkt. Visst kunde jag fortfarande sakna henne men saknaden överskuggades med råge av tacksamheten. När jag tänker på henne idag är det med värme och ett leende.

Vid oro

När vi oroar oss tar vi ut negativa händelser i förskott. Oron stjäl energi och fokus från oss, särskilt när den går på repeat. Händer inte det som vi oroat oss för så har vi utan anledning ältat en negativ möjlighet. Händer det som vi oroat oss för så har vi i onödan upplevt det negativa flera gånger och på så vis möjligtvis också attraherat det vi oroat oss för.

Den här övningen kan användas för att släppa oron utan att för den delen ignorera den.

● ● ●

1. Föreställ dig det värsta som kan hända.

2. Acceptera den utgången.

● ● ●

När jag accepterat det sämsta möjliga resultatet upplever jag att det är lättare att lägga oron åt sidan.

Om det du oroar dig för är något du själv är frivilligt delaktig i och du inte kan acceptera det värsta som kan hända – avstå. Man bör inte göra saker som man inte är beredd att hantera konsekvenserna för.

Om det du oroar dig för är något som du inte själv är delaktig i och du inte kan acceptera det värsta som kan hända – engagera dig eller släpp taget. Din oro bidrar inte till en gynnsam lösning. Hjälp istället till att finna eller ge energi åt en bra lösning eller släpp taget om situationen.

Att omprogrammera sig

Den hösten köpte jag min första musikmobil men hur jag än bar mig åt ville den inte veta av min dator. Istället för argsint punk och dystra visor fick jag därför nöja mig med att använda mobilen för att lyssna på radio.

Nu var det tisdag och jag gick på promenad med hörlurar i öronen. Några dagar tidigare hade jag efter ett långvarigt alkoholmissbruk tvärt slutat dricka och jag började sakta vakna till insikten att jag dessutom varit deprimerad i fyra år. Hoppet hade återvänt men jag hade inte den blekaste aning om hur jag skulle ta mig vidare. Jag visste att jag behövde läka men saknade verktyg och hade ingen som kunde vägleda mig. Det var ett miserabelt och ensamt tillstånd. 

Just då kom det en låt på radion som jag aldrig skulle ha nedlåtit mig själv till att ladda ner – Shooting star med Amy Diamond. Jag kände mig plötsligt upprymd och kunde inte låta bli att le. Solen tycktes skina lite extra på mig och jag kände mig förvissad om att jag skulle kunna reda ut det trassel som blivit mitt liv. Och med ens förstod jag vilken oerhörd påverkan musiken hade på mitt mående.

Den kvällen lyckades jag äntligen få min dator och mobil att kommunicera med varandra. Nästa dag gav jag mig ut med de gladaste och fånigaste låtarna jag kunde hitta i öronen och skillnaden var som natt och dag.

Det är lätt att irritera sig, hålla kvar vid ilska eller snäsa när man har arg punk i lurarna. Och det är lätt att tycka synd om sig själv när man lyssnar på andra som gör detsamma. Men det är svårt att inte möta människor med ett leende när man samtidigt lyssnar på Disneys Var glad för allt som livet ger.

Vi programmerar oss ständigt, i stort och smått. Allt vi matar och omger oss med bidrar till vårt mående. När detta gick upp för mig började jag skärskåda mitt liv och vad jag programmerade mig själv med.

● ● ●

Jag träffade en gång en läkare i Indien som sa:
– Ni västerlänningar klär er så mycket i svart att det inte är att undra på att ni mår så dåligt.
Då avfärdade jag det läkaren sa som nonsens men när jag nu var i direkt kontakt med min depression klädde jag mig mycket riktigt helt i svart och hade tunga Doc Martens på fötterna.

Jag började med att byta ut alla mina strumpor. Svarta tubsockor byttes mot strumpor med kor och grisar, randigt, prickigt och flerfärgat. Och jag märkte snart att det är betydligt mycket svårare att vara sur eller ledsen om man lägger upp fötterna i soffan och tittar ner på ett par fånigt färgglada strumpor.

Sen bytte jag mina kängor mot röda gympaskor vilket gav mig känslan av att jag flöt fram i tillvaron. Jag älskade mina kängor. I kängor står man stadigt och får en bestämdhet i stegen men de begränsar samtidigt möjligheten att springa, dansa och klättra i träd. Med mina röda gympaskor kunde jag dansa igen.

Och jag fortsatte på det sättet att identifiera hur jag programmerade mig själv att må dåligt. Och jag började omprogrammera mig själv till att må bra. På så vis botade jag en fyra år lång depression på mindre än tre månader.

Omprogrammering

När jag pratar om omprogrammering menar jag att lokalisera och sedan radera, skriva om eller byta ut ogynnsam programmering som vi lagt oss till med, exempelvis uttryckt som en vana eller ett beteende.

Jag använder metaforen ”att omprogrammera” då jag tycker att den är enkel och tydlig. En aspekt som jag tycker är särskilt tilltalande är att en programmering inte är statisk. Den som är kunnig kan när som helst skriva om ett program, radera eller ersätta det. Sådana är människans beteenden och vanor också. Fastän vi ibland intalar oss motsatsen, att vi är statiska, så är människan till sin natur föränderlig. Så som vi är just nu är vi inte dömda att fortsätta vara utan vi kan när som helst radera, uppdatera eller byta ut vår programmering.

När jag arbetat med detta så har jag huvudsakligen rört mig mellan tre nivåer:
• Vad jag har närmst mig, såsom min kropp och mina kläder.
• Vad jag omger mig med, såsom umgänge och sammanhang.
• Vad jag matar mig med, såsom medier.

Jag påstår inte att dessa tre nivåer är generellt applicerbara utan de kan behöva anpassas efter personen. Detta är vad som var relevant för mig.

Det jag har närmst mig

Jag har redan varit inne på betydelsen av kläder, färger och skor. Jag håller numer väldigt mycket med den indiska läkaren som jag tidigare i livet avfärdade – det är inte att undra på att vi mår så dåligt när vi klär oss som vi gör. Färger och mönster gör otroligt mycket för vårt välmående men vi har en tendens i västvärlden att klä oss mycket i enfärgat svart eller grått. Våra färg- och mönsterval bidrar starkt till vårt mående.

Men det är naturligtvis inte enbart färgerna som påverkar vårt mående utan också funktionaliteten i det vi har på oss. Jag tog skorna som exempel. Mina Doc Martens gav å ena sidan en väldig stabilitet men samtidigt hindrade de mig från att röra mig fritt. På samma sätt kan åtsittande eller illasittande kläder, eller för all del för stora kläder, begränsa våra rörelser och uttrycksförmåga. Det är exempelvis svårt att klättra i träd i skinny jeans, springa i högklackat eller känna sig fin när man är klädd som en säck potatis.

Lek med kläderna för att utforska vilka möjligheter de öppnar eller stänger och hur de på så vis påverkar ditt mående.

● ● ●

När jag började vakna ur min depression hade jag samma hästsvans som jag hade haft i åtminstone tio år. Jag gillade att ha hästsvans men i min iver att justera saker i mitt liv för att se hur det skulle påverka mitt mående så klippte jag av den. Skillnaden var mycket större än jag föreställde mig att den skulle vara.

Gemene man tänker nog sällan på det men hår väger ganska mycket. Uppsatt i en hästsvans stramar det dessutom. Därtill bär vi med oss spår av sådant vi varit med om i vårt hår. När jag klippte mig upplevde jag en oerhörd lättnad. Samtidigt som en tyngd och stramhet runt huvudet försvann så försvann också mycket av det skräp som jag bar med mig spår av i mitt hår. Mitt mående lyftes avsevärt.

Inledningsvis klippte jag mig bara kort men det är ofta ännu kraftfullare att vid en grundlig rensning och nystart dessutom raka av sig håret. När vi gör det så tar vi bort allt negativt som finns lagrat i håret och börjar om på nytt. Som symbolisk gest är det starkt förknippat med återfödelse. Många kopplar mycket av sin identitet till sitt hår och kan i det exempelvis uttrycka fåfänga eller gömma sig bakom det. Då är det ofta en särskilt stor och frigörande utmaning att raka av sig det.

För att komma tillrätta med depression skulle jag dock inte inledningsvis föreslå att raka av sig håret då det för många snarare är en prövning som kan föra med sig vånda. Att raka av sig håret är snarare en utmaning för den som vill växa.

Det jag omger mig med

Vi påverkas starkt av vilka vi omger oss med. Människor har en tendens att gruppera sig hyfsat homogent vilket förstärker de föreställningar och tillstånd som finns i gruppen. Den som mår dåligt befinner sig därför ofta i sammanhang och med människor som bidrar till och förstärker det dåliga måendet.

Om jag vill få till stånd en förändring i mitt mående så kan det vara mycket svårt att få det tillsammans med människor som fortfarande mår dåligt. Detsamma gäller såklart vilken förändring man än vill genomföra. Den som är spelmissbrukare har svårt att tillfriskna i ett sammanhang med aktiva spelmissbrukare på samma sätt som den som har ett shoppingberoende inte är hjälpt av att springa i butiker.

För att komma vidare behöver vi ofta skilja oss från sammanhanget och människorna som bidrar till att upprätthålla vårt dåliga mående. För många behövs det ett fullständigt avståndstagande men det är inte alltid nödvändigt.

Det är ofta lättare att tillfriskna på en annan plats. Den som har möjlighet att spendera tid i ett annat sammanhang tillsammans med stöttande medmänniskor är ofta mycket hjälpt av det.

Det jag matar mig med

Det vi exempelvis tittar på, lyssnar till eller läser har mycket stor betydelse för hur vi mår. Därför är det lätt för oss att påverka vårt mående genom att helt enkelt förändra vad vi väljer att ta in. Exemplen kan bli hur många som helst men låt mig begränsa mig till en handfull som många känner igen.

Musik. Vi har alla vår egen musiksmak och det som är ljuv musik för en är en ren plåga för en annan. Men bortom det består musik av vibrationer som aktiverar och påverkar kroppen på olika sätt. Viss musik är lättare att vara arg till, annan hjälper oss att slappna av och en del lockar fram saknad och vemod. Bara för att du gillar viss musik betyder det inte att den får dig att må bra. Mår du dåligt trots att du lyssnar på din favoritmusik kan det rent av vara en indikation att den i dagsläget inte hjälper ditt mående.

Film. Det är samma med film som med musik – smak och grundvibration är olika saker. Mycket skräck, våld och sorg bidrar lätt till att en människa inte mår bra även om personen måhända gillar genren.

Nyheter. Många mår dåligt av att konsumera nyheter, till stor del för att ämnesvalen ofta är sådana att nyheterna är rent deprimerande att ta del av. Det finns dock en annan fara med nyheter, nämligen att vi får en fragmenterad världsbild. Detta verklighetssplitter lurar oss att tro att vi förstår vår omvärld medan vi i själva verket är ganska aningslösa. Det ger dessutom också ofta upphov till en splittrad uppmärksamhet som på många sätt liknar eller ibland kanske rent av är ADHD.

Sociala medier och smartphones. På samma sätt som nyheter har en tendens att göra så ger dessa upphov till en splittrad uppmärksamhet, men ofta exponentiellt mycket större. Det ständiga flödet av material gör oss huvudsakligen till passiva konsumenter och vi kopplar i värsta fall i allt högre grad ur oss från vårt verkliga liv. Att ständigt vara nåbar och ha ett behov av att uppdatera bidrar också ofta till oro och ångest.

Porr. En överkonsumtion av pornografi leder ofta till avtrubbning och att vi omprogrammerar oss sexuellt till att tända på det vi tittat mycket på. Då all slags porr idag är lättillgänglig är det lätt att en osund fascination eskalerar till allt grövre uttryck vilket sedan ytterligare förvränger vår sexualitet.

Att omprogrammera sig frisk

Vid omprogrammering utgår jag från fyrstegsmodellen för personlig utveckling.

Bli medveten. Undersök vad du har på och omkring dig och vad du matar dig själv med. Var uppmärksam på samband och triggers men utgå inte ifrån att du kommer att upptäcka dem innan du gör det faktiska förändringsarbetet.

Acceptera att du just nu mår som du gör och att det du omger och matar dig med bidrar till det, utan att för den del acceptera ditt dåliga mående som ett normaltillstånd.

Förändra. Byt ut det som du tar för givet. Ju mer du håller fast vid något, ju viktigare är det ofta att du släpper det. Våga åtminstone prova. Byt strumpor, skor, musik, umgänge och allt annat som kan misstänkas bidra till att du mår dåligt. Mata dig sedan medvetet med sådant som är gynnsamt för dig och för dig i riktningen som du vill.

Var tacksam för framstegen som du gör.

Vad jag inte säger

När jag ger exempel på sådant som kan bidra till dåligt mående är det vanligt att människor försvarar sina livsstilsval. Lika tvärsäkert som jag en gång förklarade för en indisk läkare att det inte fanns något samband mellan svarta kläder och depression, lika tvärsäkert berättar människor som mår dåligt för mig att just deras musik, kläder, umgänge, mat, alkoholvanor och allt vad det kan vara minsann inte påverkar deras mående. Och de gör det i princip alltid utan att ha gjort minsta ansats till att pröva hypotesen.

Det jag vill fråga i det läget är ”Vad är du egentligen beredd att göra för att tillfriskna?”. Jag är övertygad om att näst intill alla depressioner kan botas med hängiven utrensning och omprogrammering. Den som säger sig vilja tillfriskna men som har en hel lista på saker som de inte är beredda att rucka på i livet för att göra det, uppfattar jag inte som seriös i sin strävan. Om du vill tillfriskna – var öppen för att prova i princip allt och att offra även det du håller kärt.

Med det sagt så får människor naturligtvis klä sig precis hur de vill; det är inte upp till mig eller någon annan att ha synpunkter på det. De får umgås med vem de vill, lyssna på vilken musik de vill och titta på vilka filmer, nyheter eller porr de vill.

Det jag diskuterar här är inte någons smak. Jag diskuterar omprogrammering som ett sätt för att tillfriskna eller återhämta sig från ett negativt sinnestillstånd.

MEDITATION OCH
MEDVETEN NÄRVARO

8. meditation web

Meditation

– Hur är det med din son? Är han fortfarande arbetslös?
– Sist jag hörde hade han börjat med meditation.
– Jaha, vad är det då?
– Jag vet inte riktigt, men det är ju bättre än att han sitter och gör ingenting.

Vad är meditation?

Ursprungligen kom ordet meditation från latinet via franskan och betydde då att kontemplera, begrunda, reflektera och fundera över. I latinet användes det mer aktivt att betyda studera, öva eller planera. Med senare österländska och nyandliga influenser har det i högre utsträckning kommit att handla om att stilla sinnet och finna inre frid.

Eftersom ordet meditation används i många olika sammanhang kan innebörden skilja sig väsentligt åt. Det används idag för att exempelvis beskriva tekniker för att uppnå inre tystnad, avslappning, introspektion, visualisering, kontemplation, bön och kommunikation med något högre eller inre.

Meditation eller meditativt tillstånd

Jag skiljer på meditation och meditativt tillstånd.

Meditation. Med meditation stillar vi sinnet och kan på sikt uppnå en inre tystnad. Inget annat eftersträvas även om listan på andra effekter kan göras lång.

Meditativt tillstånd. När vi mediterar så kan vi uppnå ett meditativt tillstånd där vi har lyckats stilla eller stänga av det mentala tjatter som annars pågår inom oss. Vi kan sedan använda det tillståndet för att göra andra saker, såsom att:
• tänka klarare kring något, planera
• visualisera
• kommunicera med oss själva, något högre eller andevärlden
• arbeta terapeutiskt
• öka vår mottaglighet/känslighet

Medvetenhet och fokus

Du bör meditera 20 minuter om dagen.
Förutom om du är för upptagen.
Då bör du meditera i en timme.
Buddistiskt talesätt

För den som har alldeles för mycket att göra kan det kännas slösaktigt att lägga en timme på att meditera. Men ingen tid är egentligen bättre än just då. Det meditativa tillståndet kännetecknas av en hög grad av medvetenhet och klarhet samt färre mentala distraktioner vilket gör det ypperligt för uppgifter som kräver närvaro och fokus. Virrvarret i hjärnan reds ut och arbetet går sedan mycket smidigare.

Det undermedvetna och andra verkligheter

Jag småpratade med en tjej när en annan person kom fram och frågade om vi visste något om meditation.
– Ja, svarade vi i mun på varandra, varpå personen undrade vad vi kunde berätta.
Jag märkte att tjejen hade något att säga om saken och är nyfiken på andras upplevelser så jag lyssnade.

– Det är jättefarligt! Du kan hamna i en psykos. Man går in i andra medvetandetillstånd och många hittar aldrig ut igen. Man öppnar upp för allt ont man någonsin utsatts för och det är, som du förstår, svårt för någon som översköljs av alla dessa begravda trauman att inte hamna i en psykos. Så lita på mig, håll dig borta från meditation. Det är verkligen ingenting för vanliga människor att prova. Det är något som bara några få kan hantera, sa hon.

● ● ●

Det finns en utbredd rädsla i samhället för att få tillgång till det undermedvetna. Tanken är att vi under livets gång stoppat undan så mycket skräp att minsta skymt riskerar att leda till psykos och att vi därför helt borde undvika det undermedvetna. Den som vet med sig att den har bagage undanstoppat som den under inga omständigheter vill komma i kontakt med bör kanske inte ägna sig åt meditation. När vi mediterar finns det nämligen en möjlighet att vi blir medvetna om sådant som vi försökt förtränga.

Personligen tycker jag emellertid inte att det undermedvetna ska undvikas. Den som har stoppat undan jobbigheter behöver framförallt öppna upp och vädra ut. När vi gör oss kvitt vårt bagage läker vi och kommer vidare i livet. Att undvika det undermedvetna är att undvika läkning och det vi fortsätter att vara omedvetna om styr oss.

Många hyser liknande rädslor inför andra medvetandetillstånd. De är exempelvis rädda att förlora kontrollen eller få kontakt med andar. Den som är rädd bör inte meditera förrän den tagit itu med rädslorna eller skaffat sig strategier för att känna sig trygg.

När vi mediterar vill vi stilla sinnet för att kunna vara mer närvarande vilket mycket riktigt är ett annat medvetandetillstånd än vad många är vana vid. Där kommer emellertid rädslan för att förlora kontrollen på skam eftersom kontrollen ju faktiskt ökar.

Det människor faktiskt är rädda för är att förlora kontrollen inför negativa medvetandetillstånd. Den risken finns i princip enbart när vi vägrar ta itu med det som kommer upp. När vi är rädda och försöker fly från det som vi tycker är obehagligt kan vi, om vi är oförsiktiga, hamna i negativa tankebanor som är svåra att bryta. Det bästa sättet att hantera obehagligheter är att undersöka och göra upp med dem och den som inte är beredd att göra det skulle jag inte rekommendera att meditera.

Att få kontakt med andevärlden är vanligtvis lättare i ett meditativt tillstånd. Den som är rädd för andekontakter kan därför ha anledning att inte meditera. Oönskade kontakter är dock förhållandevis ovanliga.

När det är nog

Meditation är medicin, inte ett praktiserande.
När dörren är öppen – sluta ringa på klockan.
Alan Watts

Många tänker att meditation ska göras till daglig övning. Medan det kan finnas anledning att meditera regelbundet under en längre tid så är det ingalunda så att daglig meditation bör vara en självklar strävan. Hur länge och på vilket sätt man väljer att meditera ska anpassas till ändamålet.