Naturterapi

Naturen är en oändlig källa till kraft och läkning. Fastän vi delvis fjärmat oss från den så är vi del av den och den en del av oss.

När naturen får rå om sig själv så hittar den en balans. Livet böljar fram och tillbaka men naturen finner en jämvikt. Många av de bekymmer som vi människor har handlar om att vi skapar obalans i våra liv. Vi ska ha mer än vi någonsin kan njuta av, vi ska ta mest plats och kuva vår omgivning till att vara som vi tycker att den ska vara.

Men naturen finner sig. Den fortsätter bölja fram och tillbaka och finna ny jämvikt medan den hårlösa apan fortsätter att skapa problem åt sig själv.

Utmattning och balans

När vi vistas i naturen utan det moderna livets distraktioner rör sig våra system helt naturligt mot ett mer balanserat läge igen. Eftersom obalanserna i de onaturliga sammanhang människan skapat bidrar till eller i en del fall orsakar utmattning är naturen den optimala platsen för återhämtning och läkning. Redan vid sporadiska och korta vistelser kan effekterna vara märkbara medan regelbundet återkommande naturupplevelser kan vara avgörande för att vända tillståndet.

Men det är inte bara att vara i naturen som kan vara till hjälp vid utmattning. Att observera, utforska, skapa och leka i naturen kan alla föra in viktiga element i läke- och återhämtningsprocessen.

En kortlek för egenterapi

Utifrån min utmattning började jag efter ett tag fundera på ett sätt att systematisera egenterapi i naturen. Det föll sig naturligt för mig att tänka det i form av en kortlek eftersom jag länge använt mig av tarotkort och tilltalas av hur de beskriver en process. Precis som andra kortlekar organiserade jag den i fyra sviter utifrån fyra nyckelkomponenter i det här kapitlet.

Den första uppdelningen jag gjorde var mellan vila och aktivitet. Den andra var mellan det som härstammar från det inre och det som härstammar från det yttre. För att långsiktigt lösa utmattning behöver vi alla fyra aspekter. Min ingång till att skapa kortleken var utmattning men jag upplever att samma sak gäller välmående i stort.

Detta gav de fyra sviterna:
• Inre vila (meditation).
• Yttre vila (betraktande).
• Inre aktivitet (lek).
• Yttre aktivitet (utforskande).

Varje svit består av tio övningar och fyra utmaningar. De tio övningarna är sådana som man kan ta och direkt utföra inom loppet av 5-45 minuter och passar i regel bra i en gruppsession. Ordningen är att likna med ess till 10 i tarot i det att den är tänkt att beskriva en process eller en fördjupning i det som leken handlar om.

De fyra klädda korten är utmaningarna och heter barn, utforskare, beskyddare och äldste. Till dem behöver man ofta såväl förberedelse som för- och efterarbete. De kan ta timmar eller rent av år att utföra och fördjupar ytterligare det som sviten handlar om.

Kortleken kom att bestå av 58 kort med övningar och utmaningar att utföra i naturen i syfte att:
• Släppa taget om och läka psykisk ohälsa.
• Öppna upp för nya idéer och tankemönster med vägledning av oss själva och naturen.
• Väcka lust, nyfikenhet och lekfullhet inför livsresan vi befinner oss på.

Nedan följer några exempel på övningar från min kortlek.

Övningar för egenterapi i naturen

VATTENMEDITATION
SEX av MEDITATION

Hitta en liten bro över rinnande
vatten. Lägg dig ner, blunda och lägg
märke till hur vattnets rörelse under
dig aktiverar vattnet i din kropp. Låt
vattnet i din kropp bubbla, porla och
syresättas. Fnissa, skratta eller sjung
om du känner för det.

Släpp taget om negativa präglingar
som lagrats i vattnet inom dig
och låt dem flyta bort.

● ● ●

EN NATT I SKOGEN
BARN av MEDITATION

Hitta din plats och gå dit på natten.
Lyssna. Lukta. Känn in platsen.
Vad försiggår här nu?

Sov under stjärnorna
omgiven av naturen.

● ● ●

VAR HÄR
TVÅ av BETRAKTANDE

Hitta en bra plats att observera dina
omgivningar. Sitt stilla, lägg märke
till din andning och se dig omkring.
Ser du några djur, kryp eller något
som skvallrar om att de varit här?

Lägg dig ner och titta upp i trädens
bladverk. Skåda i molnen.
Lyssna till fåglarna.

Var här.

● ● ●

VÅRSTÄDNING
BESKYDDARE av BETRAKTANDE

Organisera en vårstädning i ditt
grannskap där ni tillsammans
plockar upp allt skräp som
människor slängt i naturen.

● ● ●

DJURET I DIG
ÅTTA av LEK

Rör dig som olika djur.
Gå med med korta, stadiga steg
som en elefant.
Spring vaksamt som en varg
Veckla ut vingarna och sväva
som en örn.

Vilka djur kan du imitera?
När kan de vara till nytta?
Vilka nya perspektiv kan de ge?

● ● ●

DIN PLATS
BESKYDDARE av LEK

Skapa din plats i naturen. Bygg
en koja, en eld, ett altare eller vad
helst du vill och behöver för att
definiera din plats. Gör det till en
plats som du gläds åt och gärna
återvänder till.

● ● ●

BLAND DE SMÅ
TRE av UTFORSKANDE

Lyft försiktigt på en sten eller stock
för att få en inblick i småkrypens
tillvaro.

Hur ter sig världen för ett sådant?
Vad händer i deras gångar och
grottor?

Lätt försiktigt tillbaka stenen
eller stocken efteråt.

● ● ●

PLANTERA ETT TRÄD
ÄLDSTE av UTFORSKANDE

Plantera ett träd.
Ta hand om det.

Medveten närvaro

Att vara medvetet närvarande är att avsiktligt befinna sig i nuet. Det är att lägga märke till vad sinnena registrerar just nu och att vara i den här stunden. När vi lyckas vara medvetet närvarande kan vi agera utifrån den information vi har om nuet istället för att medvetet eller omedvetet agera utifrån vad som varit eller vad som komma skall.

Medveten närvaro kallas också mindfulness och har blivit ett alltmer populärt verktyg att använda vid mentalt obalanserade eller ohälsosamma tillstånd. Anledningen till det är att många sådana tillstånd härstammar från en alltför stor upptagenhet med dåtid eller framtid eller utgörs av automatiserade och omedvetna reaktionsmönster. När vi istället blir medvetet närvarande i nuet återfår vi kontrollen över sinnet och kan på så vis medvetet skapa vårt liv.

Ett vanligt verktyg för att öva medveten närvaro är meditation för att stilla tankarna. Till det kan sedan läggas en uppsjö övningar som hjälper oss att utforska nuet.

Dåtid, nutid och framtid

Vi kan i tanken befinna oss i tre olika tider – dåtid, nutid och framtid. Vi behöver dem alla för att kunna fungera optimalt men blir balansen mellan dem fel kan vi få en skev uppfattning av verkligheten och försätta oss i mentalt ohälsosamma tillstånd.

Dåtid. I kontakten med det som varit ligger möjligheten att lära oss av vår historia. När vi kan den har vi i många fall kunskapen för att framöver ta klokare beslut. I dåtiden ligger våra minnen och det som format oss till dem vi är. Att tänka tillbaka på det som varit kan i många fall vara till glädje men den som lägger för mycket tid på det som varit kan tvärt om fastna i grubblerier, bitterhet, nostalgi och liknande tillstånd.

Nutid. Den enda tiden som faktiskt finns är den vi befinner oss i just nu. Vårt handlingsutrymme finns enbart i nuet; det är här vi kan utföra det som leder oss framåt på vår resa. När vi tänker på vår dåtid eller framtid så tar vi den tiden från nuet.

Framtid. Visioner, mål och planer hör framtiden till. Det är av stor vikt för de flesta att ha en föreställning om framtiden att sträva mot och för många är det rent av det som ger livet mening. Att tänka framåt tydliggör i många fall vad vi behöver göra i nuet för att nå dit vi vill. Det är emellertid vanligt att människor stirrar sig så pass blinda på sina mål att de missar vad som händer i nuet. Drömmarna om framtiden kan på så vis paradoxalt nog göra oss mindre medvetna om vad vi behöver göra för att nå dem. Den som lägger alltför mycket tid på att tänka på framtiden blir passiv i nuet; den blir en drömmare.

● ● ●

En hälsosam balans mellan de tre tiderna är ungefär 5-90-5. Den personen befinner sig i dåtiden fem procent av tiden, framtiden fem procent av tiden och lägger resten av sin tid på nuet. När den går till dåtiden eller framtiden så är det med ett syfte, såsom att minnas varför den tagit ett visst beslut eller för att se vart den är på väg.

Nu är det såklart inte enbart fördelningen som avgör om det är ohälsosamt eller inte, utan vad vi fyller tiden med.

Den som grubblar mycket kan exempelvis ha fastnat i 85-14-1 vilket innebär att den tankemässigt huvudsakligen befinner sig i en tid som inte längre existerar. En sådan förskjutning kan exempelvis ske vid ett trauma där tiden gått i baklås och personen dagarna i ända upprepar den tiden. I en annan med samma fördelning skulle det kunna vara ett uttryck för en ohälsosam nostalgi där personen inte vill lämna det förgångna.

Ett tillstånd med fördelningen 1-14-85 vore istället kännetecknande för en person som har högtflygande tankar om vad den vill ha eller åstadkomma men som gör väldigt lite för att komma dit. Den personen pratar gärna mycket om sina drömmar men följer sällan upp det med handling. En del substanser är som gjorda för det här tillståndet då de väcker spännande tankar men samtidigt gör användaren lat och passiv.

Automatiserade responser

Stora delar av våra handlingar är helt eller delvis automatiserade. Vi har någon gång valt ett förhållningssätt och därefter utför vi med små variationer det vi förprogrammerat oss till. När vi möter en situation söker vi igenom vår databas efter responsen vi en gång valt och spelar upp den.

Den här programmeringen är till stor hjälp i vardagslivet då den tillåter oss att snabbt avgöra hur vi ska förhålla oss till en situation. Nackdelen är att vi egentligen inte möter den nya situationen utan snarare vår föreställning om den och utifrån den föreställningen spelar vi sedan upp en programmering. Vi skulle kunna kalla detta icke-medveten icke-närvaro. Eftersom vi möter vår föreställning om situationen så är vi varken till fullo medvetna om eller närvarande i situationen som den faktiskt är. Vår respons väljs automatiskt, alltså utan medvetenhet, och är ofta inte ens adekvat eftersom den kom till vid ett helt annat tillfälle.

I vårt nuvarande samhälle vore det problematiskt för oss att närma oss världen på ett annat sätt. Om vi närmade oss varje situation som om den vore unik och förhandlade fram vår respons vid varje tillfälle så skulle vi aldrig hinna med bussen.

Det finns emellertid en sorts människor som ständigt möter sin omvärld på det sättet och som således aldrig hinner med bussen om inte någon annan släpar med dem, nämligen små barn. De stannar upp vid varje grässtrå, varje vattenpöl och sten för att inspektera. De är fullt ut närvarande i ögonblicket och är ständigt öppna att omförhandla sin föreställning om det de möter.

Barn saknar dock medvetenheten som en vuxen kan besitta, bland annat för att de enbart har en vag uppfattning om dåtid och framtid.

Balansen

En balanserad vuxen kan medvetet bestämma vilka situationer den möter på nytt och vilka den för tillfället lämnar därhän för att fungera i sammanhanget. Den personen skulle uppfattas som lyhörd, uppmärksam och förmodligen också ödmjuk inför andras upplevelser.

Den skulle också ha en balans mellan dåtid, nutid och framtid. Det skulle innebära att den kan dra lärdomar av det som varit, tydligt se en riktning för sina handlingar men utöver det huvudsakligen befinna sig i nuet där handlingarna ligger i linje med såväl det som varit som med det som komma skall.

Den som uppnår den balansen är medvetet närvarande.