Kraftsmycken

Ett kraftsmycke är kort och gott ett smycke som besitter eller som vi föreställer oss besitta en viss kraft eller förmåga. Det kan exempelvis vara en medicinpåse som bär magiska ting, en amulett som skyddar mot sjukdom, en ädelsten som förstärker egenskaper hos oss, ett radband som används vid meditation eller ett halsband vi använder för att komma i kontakt med en specifik energi. Anledningen till att jag skriver ”besitter eller som vi föreställer oss besitta” är att det i många fall spelar mindre roll om smycket faktiskt har den kraften eller om vi bara intalar oss att den har det, för intalar vi oss att den har det aktiverar det likväl de egenskaperna hos oss.

Sådana smycken går under många namn och är vanligt förekommande i de flesta kulturer. Medan de i många sammanhang reducerats till just utsmyckning så kan de rätt använda vara kraftfulla symboler och bärare av det vi eftersträvar. När de är det blir de till verktyg som vi använder för att förstärka, fokusera på eller arbeta med ett specifikt område.

Kraftsmycken som krycka

Det är dock värt att notera att även om kraftsmycken kan vara användbara så finns också risken att de används som kryckor. Vi är fullt förmögna att utifrån oss själva frammana de egenskaper eller krafter som vi tillskriver våra kraftsmycken och på så vis göra dem överflödiga. Rätt använda hjälper de oss när vi själva har svårt att vara så pass fokuserade eller i linje med det vi vill. När vi förlitar oss på våra kraftsmycken istället för att utveckla våra egna förmågor kan de däremot bli ett hinder för oss i vår utveckling. Av den anledningen kan det emellanåt vara på sin plats att ifrågasätta om man fortfarande verkligen behöver det där kraftsmycket eller om man faktiskt klarar det själv. 

Utöver att agera kryckor är de också ting som vi gärna fäster oss vid vilket kan vara en utmaning i sig. För några utvecklas en besatthet och konsumtionshets kring dylika kraftsmycken vilket kan förta deras magi.

Kraften i ett ting

Det är mycket som bidrar till att ge något dess kraft och därför svårt att generalisera men jag ska ändå försöka göra det.

Själv gjort. Generellt sett bär det vi själva tillverkat den renaste kopplingen till oss själva. När vi skapat ett smycke med delar som vi hittat eller tillverkat så har vi ingjutit vår egen energi och intention i smycket. Ett sådant smycke är ofta särskilt kraftfullt.

Gåva i kärlek. Lika kraftfull kan en gåva vara när den getts till oss med villkorslös kärlek och goda intentioner. Smyckets egna egenskaper kan då förstärkas av kärleken som gåvan getts med. En gåva som den som gett den själv tillverkat kan därtill bära många av de positiva egenskaper som ett smycke man själv gjort. Det finns dock en risk att smycket då bär på föreställningar som den andre har om en som kan vara kontraproduktiva.

Alla gåvor är dock inte bra utan kan dölja andra intentioner än att vilja oss väl. De kan vara uttryck för att vilja äga eller styra oss, förminska eller rent av stjäla vår kraft. Sådana smycken bör vi inte använda.

Köpt. Generellt sett är köpta smycken inte lika kraftfulla men här finns också betydelsefulla skillnader. Ett kraftsmycke som är specialbeställt av någon som arbetar med bra material och intention och som också vet att ladda sin tillverkningsprocess för ditt ändamål kan vara väl så kraftfullt som något du själv gjort eller fått. I andra änden av spektrumet finns masstillverkat skräp som tillverkats av dåliga material och under tvivelaktiga förhållanden. Även ett sådant smycke kan dock beroende på omständigheter och din intention bli mycket kraftfullt. Men generellt sett lämpar sig sådana smycken inte som kraftsmycken.

Funnet. Ibland hittar vi saker som verkar vara ämnade för just oss. Plötsligt låg det bara där vid våra fötter och när vi plockar upp det vet vi att det är vårt. Ett sådant smycke kan vara särskilt kraftfullt och en gåva från existensen. Var dock noga med att känna in smycket och att rena det grundligt. Ibland kan en sådan funnen gåva istället vara en attack eller utmaning.

Några exempel på kraftsmycken

Medicinpåsen. Under en djupmeditation blev jag tillsagd att skapa min egen medicinpåse. Det var viktigt att jag gjorde den själv från grunden sånär som på att döda djuret. Jag fick under meditationen kontakt med en kronhjort och fick dess godkännande att använda dess skinn för att skapa min tilltänka medicinpåse.

Där började en resa som spände över ett par år. Jag fick kontakt med jägarna i området men behövde invänta jaktsäsongen. När kronhjorten var skjuten hämtade jag det blodiga skinnet som jag mediterade med och tackade för. Jag fick kontakt med en man som garvade skinn med gamla tekniker och när han fick veta vad jag skulle göra med skinnet erbjöd han sig att lära mig utan kostnad. Jag spenderade många dagar hos honom då jag fick lära mig alla steg för att färdigställa skinnet vilket gjordes under en period av flera månader.

Under en sommarceremoni med San Pedro färdigställde jag slutligen medicinpåsen och tackade Fader Sol och Moder Jord för resan som gett mig en ny vän, nya färdigheter och ett för mig betydelsefullt kraftsmycke.

Radbandet. Olika varianter av radband är förmodligen mest välkända från religiösa sammanhang men är i grunden ett verktyg som kan användas för att minnas serier av saker eller hjälpa oss att göra något upprepade gånger. Verktyget kan exempelvis användas vid riktad meditation/kontemplation, för fördjupad kontakt med andehjälpare eller för tacksägelse och är enkelt att själv tillverka. Ett exempel:

Katrin har avslutat flera dåliga relationer, arbetat med förlåtelse och med att inte upprätta nya liknande relationer. Under resans gång har hon haft god hjälp av jungfru Maria som löst upp knutar och Moder Jord som tagit emot det hon behövt göra sig av med. Nu har hon kommit till en punkt där hennes arbete kretsar kring egenkärlek, förlåtelse och tacksamhet. Hon har skapat en ritual där hon varje kväll ber, kontemplerar och uttrycker tacksamhet och till det har hon skapat ett radband. Det består av sju huvudpärlor som representerar Moder Jord, jungfru Maria, tacksamhet för det som varit, önskningar inför framtiden, kontemplation över nuet, lyckönskningar till de hon lämnat och kärlek till sig själv. Mellan varje huvudpärla sitter sju mindre pärlor. Ritualen går till så att hon försätter sig i ett meditativt tillstånd och för var pärla säger det hon vill ha sagt inom varje område.

Radbandet är å ena sidan ett konkret verktyg som hjälper henne i hennes ritual men är samtidigt också ett vackert kraftsmycke som hon bär som halsband. Det påminner henne dagligen om arbetet hon gör och hon känner sig beskyddad och stark när hon bär det.

En funnen ängel. Föreställ dig att du i en park haft en spontan och kraftfull upplevelse med en ärkeängel som renat dig från negativa tankar som plågat dig under en längre tid. Lättad och befriad öppnar du ögonen och i gräset framför dig ligger ett örhänge med en ängel gjort av tre pärlor. Du kunde ha svurit att det inte låg där när du satte dig ner och när du plockar upp det känner du direkt att det är ditt; en påminnelse om denna stund, dess läkning och att inte släppa in de negativa tankarna igen. När du kommer hem renar du smycket med salt. Därefter låter du det ligga i solljus och månljus innan du gör om det till ett halsband.

Att arbeta med ädelstenar

Ädelstenar var ett av de första verktygen som kom till mig vilket var vid en tidpunkt då jag arbetade mig ur missbruk och depression och behövde förstärka positiva egenskaper hos mig själv. Det är också så jag huvudsakligen använt ädelstenar – för att föra in specifika energier eller att förstärka existerande egenskaper.

Jag minns inte längre hur stenarna hittade mig men de hade redan tidigt en påtagligt positiv effekt även för mig som var mer än skeptisk till sådant. En av mina tidiga favoritstenar var en rå citrin. Med den i fickan kände jag beslutsamhet och styrka, som att den väckte liv i min inre eld som falnat så länge. Sedan dess har jag med god effekt arbetat med många stenar och också gett bort de allra flesta när jag känt att jag införlivat deras energi och inte längre behöver dem. En del av dem kan jag ibland sakna för när jag arbetar fokuserat med en sten skapar vi en relation till varandra. Samtidigt är det ett medvetet val att lämna dem vidare för jag vill hellre att de får möjligheten att hjälpa någon annan än att jag ska samla dem på hög.

Etiska dilemman gällande stenar

Ädelstenar är både vackra och kraftfulla verktyg men en sak vi bör vara medvetna om när vi väljer att arbeta med dem är att brytningen i många fall är en destruktiv process. Stenbrytning är ofta en miljöfarlig verksamhet där människor i fattiga länder utnyttjas för att slita loss Moder Jords innanmäte. Nästan varje sten vi ser i handeln har tillkommit genom att något förstörts. För den som värnar Moder Jord finns här en motsättning att ta ställning till.

Den bästa stenen är därför den du själv funnit och inte behövt hacka loss. Det finns platser där en del stenar, exempelvis bergskristaller, finns i sådant överflöd att de kan plockas direkt från marken. Det tillhör dock inte vanligheterna.

Den näst bästa stenen är den som är återvunnen vilket också är en anledning att snarare lämna vidare och byta stenar än att konsumera nya.

När det kommer till stenar man köper har jag sällan funnit information om hur de har brutits. Om det inte specifikt anges att de tagits fram varsamt och småskaligt så kan man förmodligen utgå ifrån att de slitits från Moder Jord på sämsta tänkbara sätt.

Olika kvaliteter

Grovt uppdelat kan sägas att det finns råa stenar och tumlade sådana. En tumlad sten ser ut som en polerad strandsten. Den har slipats så genom att tumlas. En rå sten har ofta bearbetats mindre och kan exempelvis vara en kristallspets, ett kluster eller annan del av en större sten som brutits loss.

Generellt sett föredrar jag råa stenar då de bearbetats mindre och därför håller energin bättre. De är i mitt tycke också vackrare.

Att rena och ladda sin sten

En sten bör dels renas när den kommer till oss och därefter med jämna mellanrum eftersom de lätt plockar på sig annan energi. Det kan vara så pass märkbart att de rent av tappar lyster, mörknar i färgen och upplevs som tröga eller döda efter en tid. När de renas och laddas lyser de åter upp och spritter av energi. Ju intensivare vi arbetar med dem, ju oftare behöver de i regel renas.

Att lära känna sin sten

Jag hade en gång ett halsband, en enkel men vacker jadekalebass. Varenda gång jag tog på mig det skapade jag goda relationer och fick nya vänner. Jag tyckte så mycket om smycket att jag till slut gav bort det till någon som jag hade stor respekt för eftersom jag ville att hon skulle ha samma välsignelse av det som jag hade haft. Efter några månader saknade jag emellertid smycket så pass att jag köpte mig ett nytt av exakt samma snitt och förväntade mig då att åter knyta fina relationer på löpande band. Men till min förvåning hände ingenting särskilt på det området. Efter några veckor började jag däremot märka ett annat särdrag med det nya smycket. Så fort jag tog det på mig fann jag en inre harmoni och ett lugn inför sådant som annars hade kunnat stressa mig.

● ● ●

Det finns mycket litteratur som beskriver stenars olika egenskaper. De kan vara god generell vägledning men stenar har olika personligheter och är medvetanden som man kan kommunicera med, precis som allt annat i naturen. Det är inte självklart att beskrivningen av en sten stämmer helt överens med den individuella stenen. För att lära känna sin sten bättre kan man exempelvis:

Sova med den. När vi sover med våra stenar lär vi känna varandra. Vi är avslappnade och stenens egenskaper och läkning införlivas snabbt i vårt eget energifält.

Vara uppmärksam. När vi arbetar med en ny sten bör vi försöka möta den utan föreställningar om vad den ska ge oss. Var istället uppmärksam på vad som faktiskt händer och lär känna den specifika stenens personlighet.

Meditera med den. När vi försätter oss i ett meditativt tillstånd blir det lättare att förnimma hur stenen påverkar oss. Scanna av kroppen och känn om den påverkar något specifikt område, sinnesstämningen eller något annat.

Prata med den. I ett meditativt tillstånd är det också lättare att kommunicera med en sten. Kommunikationen är nästan uteslutande intuitiv vilket kräver att den som vill prata med dem använder sin intuitiva förmåga.

Att arbeta med sin sten

Det finns många sätt att arbeta med stenar men jag har huvudsakligen använt dem för att förstärka egenskaper och föra in deras energi i mitt liv. Det kan bland annat göras genom att:

Meditera med. Genom att meditera med en sten kan vi förhållandevis snabbt och medvetet koppla in i och ta del av den läkning och vägledning som stenen ger. 

Använda som kraftsmycke. Gör ett kraftsmycke av eller införliva stenen i ett kraftsmycke vilket du bär regelbundet. Den nära och regelbundna kontakten gör att stenens egenskaper finns med dig även när du inte medvetet tänker på den.

Ha i fickan. Ett enkelt sätt att ladda på med en viss stens egenskaper är att stoppa den i fickan på morgonen. Den följer med under dagen och förstärker även när du inte är medveten om den men kan också hållas och plockas upp när så behövs. Jag försöker då vara noga med att inte ha den tillsammans med allt annat som hamnar i fickorna såsom småpengar, nycklar och mobiltelefon.

Sova med. Vi lär inte bara känna vår sten när vi sover med den utan vi arbetar tillsammans även i sömnen. En del stenar kan vara särskilt bra att sova med medan andra inte alltid passar sig. Prova dig fram och se vilka effekter du kan förnimma.

Dricka med. Ett sätt att arbeta med sin sten är att ladda sitt vatten med den. Lägg i så fall den eller de stenar som du vill arbeta med i botten på en tillbringare av glas och fyll på med rent vatten. Låt stå i åtminstone ett par timmar och drick sedan av det under dagen. Det går också att ladda vattnet genom att ställa ädelstenar runt tillbringaren.