Att följa flödet

Jag upplever att det finns ett flöde i livet. När jag slappnar av och följer med i flödet ter sig livet enkelt. Jag accepterar det som händer, det jag behöver dyker upp precis när det behövs, möjligheter finns överallt och jag gör det jag ska. Jag får mycket gjort och det är mycket som händer. Det här tillståndet är inte utan utmaning och möda men jag blir snabbt belönad för arbetet jag gör.

När jag hamnar ur flödet så verkar det alltid vara genom egen försorg. Grundbekymret är att jag inte följer med utan istället väljer att kämpa. Jag accepterar inte situationen som den är utan försöker tvinga den att vara så som jag vill.

Det är lätt att föreställa sig livsflödet som en flod. När jag ligger i mitt flöde flyter jag med. Jag är närvarande och njuter av upplevelsen. Att göra något som jag inte vill är som att simma mot strömmen. Jag mattar ut mig själv och livet känns som en kamp eller börda. När jag försöker hålla kvar vid något som är förbi är det som att hålla mig fast vid en rot som sticker ut i vattnet. Visst klarar jag det ett tag men jag blir snabbt trött eftersom livet kontinuerligt drar i mig för att jag ska hamna i flödet igen. När jag klamrar mig fast så lider jag.

Att hitta tillbaka till flödet handlar om att sluta ställa till besvär för mig själv. Anledningen till att jag inte befinner mig i mitt flöde är att jag utkämpar en kamp någonstans. Jag håller kvar vid fruktlösa relationer, stannar på jobb som jag inte borde vara på, befinner mig i sammanhang som inte gynnar mig, bedövar och flyr mig själv, tar inte ansvar, förlåter inte och hundra andra saker som vi människor gör för att göra livet svårt för oss själva.

Det enda jag behöver göra är att sluta med det som begränsar mig. Då för livet tillbaka mig till flödet.

Att arbeta intuitivt

Ett sätt för flödet att uttrycka sig är genom det som vi kallar intuition vilket innebär att vi kan få en förnimmelse av vad som är rätt eller nästa steg utan att vi till synes medvetet har kunskap om det på förhand.

Vi förnimmer saker på många sätt men tillgodogör oss bara en viss del av det på det medvetna planet. Mycket som vi snappar upp är så pass subtilt att vi bara lägger märke till det när vi fokuserar på det.  Reagerar på det gör vi ändå om än ofta lika subtilt och för oss omedvetet.

När vi får till oss saker intuitivt så kan det exempelvis komma som en kraftfull ingivelse att göra något, en pust som vill styra om våra steg, en känsla att något hänt eller ett hinder med ett budskap. Många kallar det magkänsla. För mig uttrycks det ofta som en känsla eller ett förslag. ”Titta ditåt. Känn efter här. Prata med den där personen. Gå härifrån.”

Att arbeta intuitivt innebär helt enkelt att vara öppen för allt du kan förnimma och att ta tillvara på informationen och förslagen.

Upplev först

Jag kunde inte sluta prata. Allt i upplevelsen var så nytt och annorlunda. Jag försökte hinna med att beskriva allt som om jag var rädd att jag inte skulle komma ihåg det annars. Synintryck. Känslor. Tankar. Jag hade svårt att få mycket av det att gå ihop med min dåvarande förståelse av världen.

Plötsligt avbröt min vän mig.
– Daniel, sluta prata så himla mycket. Du distraherar dig själv från upplevelsen. Upplev först. Red ut det sen.

● ● ●

Våra huvuden är fulla med färdiga förklaringsmodeller, kategoriseringssystem och tankebanor. När vi möter en genuint ny upplevelse och samtidigt försöker analysera, kategorisera och begripa så är vi inte längre i upplevelsen. Vi befinner oss istället i en intern process av att försöka stoppa in upplevelsen i ett färdigt fack.

Det bästa förhållningssättet jag funnit gällande upplevelser som jag vill undersöka är fortfarande det min vän rådde mig.

Upplev först. Var medvetet närvarande och uppmärksam. Ta in känslor och tankar men utan att i onödan klä dem i ord. Lyssna. Se. Känn. Ta emot.

Red ut sen. När jag har hela upplevelsen kan jag titta tillbaka på och försöka förstå den. Kanske behöver upplevelsen nya förklaringsmodeller för att kunna förstås.