Meditation i rörelse

Vi föreställer oss gärna att meditation är något som görs stillasittande. Även om så ofta är fallet så kan det grundläggande syftet i meditation, att stilla sinnet, också uppnås i rörelse eller handling. Många som aldrig ägnat sig åt meditation känner igen de meditativa tillstånden från andra delar av livet, i allt från att diska till att dansa.

Dans

– Koppla bort hjärnan och låt musiken flöda genom din kropp.
Jag var på mitt andra rejv någonsin när jag fick rådet av en gammal elev. Förmodligen såg jag rätt vilsen ut där på dansgolvet då jag varken hittade takten eller kunde koppla bort hjärnan, men jag förstod vad han menade.

I nio månader snavade jag omkring på dansgolv i jakt på tillståndet som han beskrivit för mig. Så kom det sig att jag en dag stod på ett dansgolv i Portugal. Solen gassade, musiken knorrade och mitt i folkhavet stod jag när något plötsligt släppte i min kropp. Det var som att en dammlucka öppnats. Med ens flödade musiken genom min kropp. Jag blundade, kopplade bort hjärnan och takten var i mig. Utan att hjärnan la sig i dansade min kropp bättre än vad den någonsin gjort.

● ● ●

Tillståndet där tankarna är bortkopplade medan kroppen rör sig till musiken är i allra högsta grad ett meditativt tillstånd. Det är meditation i rörelse. Med musik som lockar fram rätt rörelser blir dansen dessutom frigörande och läkande då den öppnar upp, balanserar och fyller på kroppens energisystem.

Precis som i sittande meditation så blundar jag gärna när jag dansar för att sortera bort störande intryck.

Gående meditation

Jag har huvudsakligen använt gående meditation för att träna medveten närvaro. Ett meditativt tillstånd är ypperligt för att med förstärkta sinnen bli medveten om och koppla in i sin omgivning. Nedan följer ett exempel på en gående meditation med det syftet.

● ● ●

• Välj en plats där du kan gå utan att bli störd. Det är skillnad på att göra en gående meditation i en skog eller i ett industriområde. De kan båda vara bra men tänk på att olika miljöer ger olika upplevelser.

• Stå först still, blunda och försätt dig i ett meditativt tillstånd.

• Sätt sedan en fot framför den andra och börja gå. Fokusera på kontaktytan mellan dig och marken. Känn fotsteget.

Jämför detta med andningsankaret i meditationen för att stilla sinnet. Här använder du istället fotsteget, kontaktytan mellan dig och marken som ankare. Om du enbart vill stilla sinnet kan du stanna vid det här steget.

• Om du vill utveckla meditationen till att inbegripa att öva medveten närvaro genom sinnena så gör du först den föregående punkten tills du är stabil i ditt fokus på fotsteget. Därefter kopplar du på ytterligare ett sinne och fokuserar till fullo på informationen som du får genom det. Det kan exempelvis yttra sig såhär:

Känsel: du uppfattar dina fotsteg och brisen som smeker dina armar, hur ditt hår rör sig och dina kläder mot huden. Du förnimmer stenar under fötterna och en gren som stryker mot din arm.

Hörsel: du hör trädens löv rassla, en fågels lockrop och en bil i fjärran. Ljudet av en pinne som knäcks och ett vattendrag i närheten.

Syn: granen som spretar med sina grenar bär upp ett spindelnät som glittrar av dagg, över stigen löper en myrväg och i gräskanten kämpar en tordyvel för att komma på fötter igen.

När vi fokuserar på ett sinne blir det skarpare och vi uppfattar detaljer som vi vanligtvis missar.

Meditation i vardagen

När jag beskriver meditativa tillstånd för människor som inte mediterar så känner de ofta igen sig. De har liknande upplevelser kopplade till andra handlingar. De upplevelser som jag oftast hört refereras som meditativa är att städa, sporta, kreativt skapande, handarbete, sex, dans, musicerande och att vara med djur.

I princip vad som helst där sinnet stillas och vårt fokus smalnar av kan användas som meditation.

Att äta medvetet närvarande och vara tacksam

När vi äter medvetet närvarande blir maten godare, nyttigare och näringsupptaget bättre. Eftersom vi blir uppmärksamma på kroppens signaler blir det dessutom lättare för oss att äta lagom och att anpassa maten efter våra behov.

Odla

Den allra bästa maten du kan äta är den som du har odlat själv. När du lagt ner tid och möda på att samarbeta med jorden för att odla din mat så laddas maten med din omtanke.

Näst bäst är maten som vänner har odlat och det är därför bra att byta mat med varandra. Den är på samma sätt laddad med deras omtanke och också den vänskapliga energin mellan er.

Därefter kommer mat från gemensamma odlingar och därefter närproducerad mat. Långt ifrån allt detta finner du de massproducerade varorna i snabbköpet.

Tillaga

Ju mer medveten man är när man lagar maten desto bättre blir den. Ett sätt att öka medvetenheten är genom att välsigna matlagandet och att vara fri från distraktioner under tiden. Laga mat och gör ingenting annat. Att stänga av datorn, telefonen, tvn, stereon och radion räcker långt.

En vän skickade mig en gång en bild på sina finhackade grönsaker som alla låg i formerna av hjärtan. Jag tycker att det är ett fint exempel på hur man kan ladda maten med kärlek under tiden som man förbereder den.

Äta

Välsigna eller tacka för maten. När vi välsignar maten kallar vi in en yttre kraft för att vitalisera det vi äter medan den som tackar gör just det. De två kan såklart göras samtidigt också. Det finns oändligt många sätt att välsigna eller tacka för maten och det är upp till dig att hitta ditt sätt som hedrar maten, dig själv och världen omkring dig. Här följer några exempel:

Försätt dig i ett semi-meditativt tillstånd och kupa händerna över maten så att handflatorna är riktade mot den. Koppla samma kronchakra, hjärtchakra och händernas chakran. Be den kraft du vill kanalisera att välsigna maten, göra den näringsrik och bringa gott till dig. Du kommer att känna ett energiflöde som kan förnimmas i händerna. När välsignelsen är klar kommer förnimmelsen i händerna att upphöra tvärt. Tacka.

Titta på maten och uttala tacksamhet för var ingrediens den innehåller. “Här är potatisen. Jag fick den från min vän som är så duktig på att odla. Det är verkligen en underbar plats de har vuxit på och de har gjort så helt utan gifter. Tack så mycket för potatisen.” Och gör sedan samma med var ingrediens.

• Mina barn lärde sig följande fina tacksägelseramsa på sin skola:

Jorden har oss detta gett
Solen det i ljus berett
Kära sol och kära jord
Er vi tackar vid vårt bord

Lukta på maten. Många av oss är alltför fokuserade på syn och hörsel när vi äter eftersom vi distraherar oss genom att prata eller titta på något. Synen är en viktig del av upplevelsen att äta. Smak är en självklarhet men lukten är också en viktig del av att smaka. Och sedan finns det känsel, som när vi hanterar mat eller smakar på struktur och konsistens.

Jag luktar på maten och försöker särskilja de olika ingredienserna och genom att göra det öppnar jag för fler sinnen att vara med i upplevelsen. Det sänder också en signal till magsäcken att det är dags att äta.

Äta i tystnad. Många av oss pratar alldeles för mycket för att verkligen uppskatta maten. Några av mina mest smakfulla måltider har varit på meditationsretreat. Även om maten varit mycket mild så fick medvetenheten smakerna att explodera.

Äta långsamt. När vi tuggar vår mat ordentligt gör vi det lättare för kroppen att tillgodogöra sig maten. Att äta långsamt ger oss också tid att uppskatta smak, doft och konsistens.

Rapen. När vi äter långsamt och medvetet kommer vi efter ett tag att märka en liten rap. Det är en signal att sluta äta. Vi behöver i allmänhet mycket mindre mat när vi äter medvetet och många av oss äter ändå för mycket, så för de flesta kommer rapen överraskande tidigt. Prova och se hur det känns för dig att lyssna efter rapen. Detta tips fick jag från Natha yogaskola.

Stänga måltiden

Städa och diska efteråt så att du harmoniskt stänger matupplevelsen.

Spara rester, kompostera eller ge dem till djuren.

Kroppen vet vilken mat som är bäst för mig

Jag gick till livsmedelsaffären och tänkte köpa mig en massa god mat för jag var verkligen jättehungrig. Men varenda gång jag tog i något så var där en energi som berättade vad min kropp tyckte om saken.
– Nä, fy för den här köttfärsen. Vilket lidande den bär med sig.
– Nädu, den där såsen är alldeles för stark för mig. Det mår jag inte bra av.
– Ja, den ostbiten kommer att vara god.

Jag virrade runt i butiken fem gånger så lång tid som jag brukar och när jag kom ut hade jag med mig ett bröd, en bit ost och en ananas. Det är uppenbarligen inte mycket som min kropp tycker är ätbart i livsmedelsaffären.

När vi är uppmärksamma på vad kroppen berättar så vet vi exakt vad som är bra och dåligt för oss.