Att vilja fortsätta vara sjuk

För den som vill fortsätta vara sjuk
ser medicinen ut som gift.

Det är vanligt att människor som är deprimerade dröjer sig kvar i eller rent av håller fast vid sjukdomstillståndet. Ofta beror det på en ovilja att möta och göra upp med det bakomliggande bekymret. Å ena sidan vill den deprimerade kanske bli kvitt sitt dåliga mående, men å andra sidan är den inte beredd att göra de uppoffringar som behövs. Då lägger personen sig till med strategier och programmeringar som garanterar att den stannar kvar i det deprimerade tillståndet. Dessa är ofta omedvetna och den som inte vill tillfriskna vill inte heller göra sig medveten om dem.

Det är också vanligt att man är rädd för vad som kommer efter tillfrisknandet och därför dröjer sig kvar i sjukdomen. Även om det gör ont så är det onda välbekant och upplevs därför som tryggt, medan det som kommer efter tillfrisknandet är obekant och därför otryggt och skrämmande.

Här är några exempel på sätt som deprimerade människor använder för att fortsätta vara kvar i depressionen.

Bortförklaringar

– Jag vill men jag kan inte, sa han.
– Du kan men du vill inte, svarade hon.

Den som är deprimerad vet ofta ganska väl vad den behöver göra för att börja tillfriskna men gör det inte eftersom den vill slippa obehaget och arbetet som det skulle medföra. Därför kommer den på ursäkter till varför den inte kan göra just det. Ursäkterna kan låta rationella eftersom sinnet inte vill avslöja sin bluff. Det saknas exempelvis pengar, tid eller något annat som antas vara väsentligt i sammanhanget. Men när bluffen synas genom att lösningar erbjuds blir bortförklaringarna allt märkligare och oviljan att tillfriskna framträder tydligt.

Den som vill tillfriskna kan tillfriskna. Hinder är utmaningar som kan övervinnas. Det finns inget hinder som är så stort att det omöjliggör tillfrisknandet. Det enda som kan omöjliggöra det är att viljan saknas.

Distraktioner

Den som vill slippa tillfriskna distraherar sig gärna från uppgiften. Tre vanliga exempel på det är:

Att fokusera på andra. Människor som själva behöver läka fokuserar gärna på andras sår eller att försöka hjälpa andra att läka. Därför finner vi många i hjälpande positioner som inte är klara med sin egen läkning. De distraherar sig från sin egen process genom att hänge sig åt någon annans.

Att ligga i konflikt. Den som har en inre konflikt lägger den gärna utanför sig själv och anklagar andra för det den själv behöver lösa. När vi har bekymmer med någon annan så är det ofta på grund av något som vi inte löst i oss själva. Det är typiskt för människor som distraherar sig att hålla igång konflikter och hänge sig åt drama.

Att bedöva sig. Vi förknippar gärna ”att bedöva sig” med substanser såsom alkohol eller andra droger men det finns ingen ände på allt människor använder för att stänga ner. Arbete, sex, sociala medier, sport, spel… Allt som distraherar från att möta oss själva kan användas för att bedöva oss.

Att programmera sig olycklig

Deprimerade människor omger sig ofta med sådant som garanterar att de fortsätter vara deprimerade. De lyssnar exempelvis på sorgsen eller arg musik, klär sig i svart, upprätthåller destruktiva relationer, tar inte hand om sig själva eller sitt hem, äter dåligt, överkonsumerar nyheter och skräpkultur. När detta påpekas så avfärdas det ofta utan eftertanke. Även i de fall då personen kan se att dessa saker inte är bra så följs det ofta av en förklaring till varför det måhända inte är bra för andra men att det faktiskt är bra för just dem.

Allt som vi omger oss med färgar vår tillvaro. Vi programmerar oss med det. När vi omger oss med destruktivitet och dålig energi så är det också vad som kommer att genomsyra vårt liv.

Att lägga ansvaret utanför sig själv

För många är det svårt att acceptera ett eget ansvar för sitt mående utan det behöver vara någon annans fel att man mår som man gör. Då är det lockande att stanna vid att skylla på sin barndom, sin partner, den idiotiska chefen, politiker, patriarkatet, samhällets normer eller någon annan som borde veta bättre. Jag säger inte att alla de där andra inte haft något med saken att göra eller att det inte ska belysas, men det är likväl upp till personen vad den sedan gör av erfarenheten. Man kan stanna vid att anklaga andra för sitt mående eller så kan man möta det onda i sig själv, göra sig kvitt det och växa som människa. Det kan aldrig den andra göra åt en.

Det är ingen annans fel att någon inte tar ansvar för sitt eget mående.

”Jag är sån”

En del människor verkar tänka på sig själva som statiska. De tror att de är stöpta i en viss form och sedan är det bara så. Men människan befinner sig tvärt om i ständig förändring. Hon utvecklas, lär sig och bestämmer själv vem hon vill vara i varje beslut hon tar. Att låsa sig i en position är att stagnera och börja förtvina inombords.

Att lösa en depression är att förändras. Om personen inbillar sig att den omöjligtvis kan förändras så håller den sig kvar i depressionen. Då behöver den först komma till insikt om att förändring faktiskt är möjligt. Att allting förändras är rent av en av få saker som vi kan vara säkra på i livet.

Utrensning av relationer

Det är inte ovanligt att en livsstilsförändring också innebär att man behöver bryta med relationer som inte längre gagnar en. Den som tillnyktrar gör exempelvis oftast bäst i att hålla sig borta från aktiva missbrukare, på samma sätt som den som vill återfå livsgnistan sällan har råd att omge sig med pessimister och energitjuvar. När våra relationer underminerar vår läkning och vårt växande så kan vi behöva rensa bland eller åtminstone omförhandla dem.

I motsats till vad många av oss lärt så har vi ingen förpliktelse att upprätthålla en relation; särskilt inte en som är negativ för oss eller motparten. Vi har inte heller en förpliktelse att upprätta en relation. Att någon annan vill ha en relation med oss är inte anledning nog för att vi ska skapa en med dem.

Anledningar att avsluta en relation

Det finns många anledningar till att avsluta en relation och där det finns en anledning finns det ofta flera. Här är några exempel.

Skadlig/destruktiv
En del människor drar ner varandra i fördärvet. De gör varandra och sig själva illa. Sådana relationer är de allra viktigaste att snabbt rensa bort. Det är då också viktigt att komma underfund med varför man dragit till sig eller samskapat en sådan relation. Inte sällan så finns här en livsläxa och kanske också en upprepning att ta itu med.

Hindrar läkning och växande
Det kan finnas flera anledningar till att någon underminerar vår strävan att läka och växa. Det kan exempelvis bero på att den andra vill att allt ska vara som det alltid varit, att den känner sig osäker eller att man utvecklas åt olika håll. Istället för att stötta oss i vår fortsatta utveckling sätter de käppar i hjulet för oss eftersom de vill att vi ska stanna kvar eller följa med på deras resa istället. Om man tillåter en sådan relation att fortsätta kan det utmynna i förakt och bitterhet gentemot den som hindrar ens utveckling. För att komma framåt är det viktigt att göra upp med sådana relationer. Här finns dock en större möjlighet att omförhandla relationen men det kräver att motparten är mottaglig och villig att förändras.

Energitjuveri, pessimism och sjukdom
Det finns människor som hindrar vår utveckling genom att dra ner oss i deras dåliga mående eller attityd till livet. Dessa människor dränerar oss på energin som vi behöver för vårt eget läkande och växande. När vi är stabila i såväl mående som intention kan vi ha en del sådan energi runt oss utan att förlora fotfästet, men är vi sköra och vacklande har vi inte råd att omge oss med människor som saboterar vår process. När vi vill tillfriskna är det istället viktigt att omge oss med människor som vill åt samma håll eller som åtminstone stöttar oss i det vi gör.

Mjuka och hårda avslut

Det finns tillfällen då båda parter är överens om att man inte längre passar in i varandras liv. Man utvecklas åt olika håll och vill olika saker. Då kan det vara ganska okomplicerat att avsluta relationen. I en del fall behöver det inte ens diskuteras utan relationen kan tillåtas rinna ut i sanden.

Sedan finns det relationer som förtjänar ett bättre avslut än så även om man är överens om att gå skilda vägar. Ett sätt är att under mer eller mindre ceremoniella former träffas för att tacka människan för det som varit, önska dem gott i det som komma skall och lämna tillbaka det som tillhör dem.

Vid ett hårt avslut finns det ofta en konflikt i grunden och det är kanske inte heller ett ömsesidigt beslut. Där finns ofta också ett behov av att mer definitivt kapa banden till den andra. Här kan det vara av än större vikt att rensa ut det materiella som är kopplat till personen och att plocka bort kontaktytorna.

Att fysiskt rensa ut en relation

Har vi umgåtts en längre tid har vi oundvikligen lämnat spår hos varandra. Beroende på hur djupgående den fysiska utrensningen behöver vara så behöver vi gräva olika djupt. I något fall är det okej att behålla presenter, minnen och liknande. I andra fall kan det vara direkt skadligt att behålla sådant.

Några exempel på sådant som kan behöva rensas ut:
• Presenter kan vara känslomässigt laddade och bibehålla en oönskad koppling till personen. Efter en kärleksrelation känner många att det är särskilt viktigt att göra sig av med intima gåvor såsom kärleksbrev och sexleksaker, men allt som har en laddning kan hålla kvar energin.
• Gemensamma arbetsprojekt och annat som man tillsammans lagt mycket energi på är starkt laddade. De är inte enbart påminnelser om det gemensamma utan också kvarlämnade reliker från den andra.
• Digitala spår såsom mejl, sms, kontaktuppgifter i telefon och på sociala medier, gemensamma konton, fotografier, dokument, taggar och liknande. Här finns det för många ofantligt mycket mer att rensa ut än vad de först föreställer sig.
• Kvarglömda saker såsom kläder, anteckningsblock, burkar och liknande hör inte längre hemma hos dig.
• Smuts såsom hårrester är bra att få bort i vilket fall som helst.
• Allt som påminner om relationen, såsom specifik musik, rutiner, möblering, kläder och språkliga uttryck.

Du behöver komma underfund med vad du ska göra med det du rensat ut. En del av det ska kanske tillbaka till personen medan annat hellre bör slängas, eldas upp eller skänkas bort.

Att energimässigt koppla loss

Vi lämnar inte enbart fysiska spår hos varandra utan också energimässiga. Ett sätt för att koppla loss från en annan människa är att föreställa sig det energimässiga bandet mellan oss och sedan kapa det. Bandet kan exempelvis upplevas som fiskekrokar och linor som sitter fast eller som ett energiflöde mellan oss. Vid intima relationer sitter det gärna vid hjärtchakrat. När man hittat var det sitter kan man föreställa sig att man plockar bort eller skär av det. Det kan hjälpa att göra det fysiskt också exempelvis genom att med handen slita loss de föreställda fiskekrokarna och sedan behandla såret.

När vi klipper de energimässiga banden till en annan människa är det vanligt att den andra personen känner en tomhet och saknad. Om de varit omedvetna om den energimässiga frigörelseprocessen vi gjort från dem så försöker de gärna, medvetet eller omedvetet, att återknyta kontakten. Därför är det vanligt att personen hör av sig eller gör sig påmind på annat sätt efter att vi har klippt med dem. Processen att klippa kan behöva göras flera gånger till dess att alla kopplingar är borta och inga nya har uppstått.

Man kan också uppleva att man lämnat saker hos den andra. Ta tillbaka det som är du och lämna ifrån dig det som inte är ditt. Detta kan göras genom att man tänker sig det som paket eller bitar som man överlämnar eller hämtar.

Tips
Jag beskriver processen att kapa banden till en annan människa som att ta loss fiskekrokar eller att skära av ett energiflöde. Det är bilder som kommit upp för mitt inre när jag gjort det. Leta inte efter mina bilder utan var öppen för de bilder eller förnimmelser som kommer till dig och arbeta intuitivt utifrån dem. En upplevd kedja kan kanske sågas av eller ett klet tvättas bort. Hitta det som fungerar för dig.

Att omprogrammera sig

Den hösten köpte jag min första musikmobil men hur jag än bar mig åt ville den inte veta av min dator. Istället för argsint punk och dystra visor fick jag därför nöja mig med att använda mobilen för att lyssna på radio.

Nu var det tisdag och jag gick på promenad med hörlurar i öronen. Några dagar tidigare hade jag efter ett långvarigt alkoholmissbruk tvärt slutat dricka och jag började sakta vakna till insikten att jag dessutom varit deprimerad i fyra år. Hoppet hade återvänt men jag hade inte den blekaste aning om hur jag skulle ta mig vidare. Jag visste att jag behövde läka men saknade verktyg och hade ingen som kunde vägleda mig. Det var ett miserabelt och ensamt tillstånd. 

Just då kom det en låt på radion som jag aldrig skulle ha nedlåtit mig själv till att ladda ner – Shooting star med Amy Diamond. Jag kände mig plötsligt upprymd och kunde inte låta bli att le. Solen tycktes skina lite extra på mig och jag kände mig förvissad om att jag skulle kunna reda ut det trassel som blivit mitt liv. Och med ens förstod jag vilken oerhörd påverkan musiken hade på mitt mående.

Den kvällen lyckades jag äntligen få min dator och mobil att kommunicera med varandra. Nästa dag gav jag mig ut med de gladaste och fånigaste låtarna jag kunde hitta i öronen och skillnaden var som natt och dag.

Det är lätt att irritera sig, hålla kvar vid ilska eller snäsa när man har arg punk i lurarna. Och det är lätt att tycka synd om sig själv när man lyssnar på andra som gör detsamma. Men det är svårt att inte möta människor med ett leende när man samtidigt lyssnar på Disneys Var glad för allt som livet ger.

Vi programmerar oss ständigt, i stort och smått. Allt vi matar och omger oss med bidrar till vårt mående. När detta gick upp för mig började jag skärskåda mitt liv och vad jag programmerade mig själv med.

● ● ●

Jag träffade en gång en läkare i Indien som sa:
– Ni västerlänningar klär er så mycket i svart att det inte är att undra på att ni mår så dåligt.
Då avfärdade jag det läkaren sa som nonsens men när jag nu var i direkt kontakt med min depression klädde jag mig mycket riktigt helt i svart och hade tunga Doc Martens på fötterna.

Jag började med att byta ut alla mina strumpor. Svarta tubsockor byttes mot strumpor med kor och grisar, randigt, prickigt och flerfärgat. Och jag märkte snart att det är betydligt mycket svårare att vara sur eller ledsen om man lägger upp fötterna i soffan och tittar ner på ett par fånigt färgglada strumpor.

Sen bytte jag mina kängor mot röda gympaskor vilket gav mig känslan av att jag flöt fram i tillvaron. Jag älskade mina kängor. I kängor står man stadigt och får en bestämdhet i stegen men de begränsar samtidigt möjligheten att springa, dansa och klättra i träd. Med mina röda gympaskor kunde jag dansa igen.

Och jag fortsatte på det sättet att identifiera hur jag programmerade mig själv att må dåligt. Och jag började omprogrammera mig själv till att må bra. På så vis botade jag en fyra år lång depression på mindre än tre månader.

Omprogrammering

När jag pratar om omprogrammering menar jag att lokalisera och sedan radera, skriva om eller byta ut ogynnsam programmering som vi lagt oss till med, exempelvis uttryckt som en vana eller ett beteende.

Jag använder metaforen ”att omprogrammera” då jag tycker att den är enkel och tydlig. En aspekt som jag tycker är särskilt tilltalande är att en programmering inte är statisk. Den som är kunnig kan när som helst skriva om ett program, radera eller ersätta det. Sådana är människans beteenden och vanor också. Fastän vi ibland intalar oss motsatsen, att vi är statiska, så är människan till sin natur föränderlig. Så som vi är just nu är vi inte dömda att fortsätta vara utan vi kan när som helst radera, uppdatera eller byta ut vår programmering.

När jag arbetat med detta så har jag huvudsakligen rört mig mellan tre nivåer:
• Vad jag har närmst mig, såsom min kropp och mina kläder.
• Vad jag omger mig med, såsom umgänge och sammanhang.
• Vad jag matar mig med, såsom medier.

Jag påstår inte att dessa tre nivåer är generellt applicerbara utan de kan behöva anpassas efter personen. Detta är vad som var relevant för mig.

Det jag har närmst mig

Jag har redan varit inne på betydelsen av kläder, färger och skor. Jag håller numer väldigt mycket med den indiska läkaren som jag tidigare i livet avfärdade – det är inte att undra på att vi mår så dåligt när vi klär oss som vi gör. Färger och mönster gör otroligt mycket för vårt välmående men vi har en tendens i västvärlden att klä oss mycket i enfärgat svart eller grått. Våra färg- och mönsterval bidrar starkt till vårt mående.

Men det är naturligtvis inte enbart färgerna som påverkar vårt mående utan också funktionaliteten i det vi har på oss. Jag tog skorna som exempel. Mina Doc Martens gav å ena sidan en väldig stabilitet men samtidigt hindrade de mig från att röra mig fritt. På samma sätt kan åtsittande eller illasittande kläder, eller för all del för stora kläder, begränsa våra rörelser och uttrycksförmåga. Det är exempelvis svårt att klättra i träd i skinny jeans, springa i högklackat eller känna sig fin när man är klädd som en säck potatis.

Lek med kläderna för att utforska vilka möjligheter de öppnar eller stänger och hur de på så vis påverkar ditt mående.

● ● ●

När jag började vakna ur min depression hade jag samma hästsvans som jag hade haft i åtminstone tio år. Jag gillade att ha hästsvans men i min iver att justera saker i mitt liv för att se hur det skulle påverka mitt mående så klippte jag av den. Skillnaden var mycket större än jag föreställde mig att den skulle vara.

Gemene man tänker nog sällan på det men hår väger ganska mycket. Uppsatt i en hästsvans stramar det dessutom. Därtill bär vi med oss spår av sådant vi varit med om i vårt hår. När jag klippte mig upplevde jag en oerhörd lättnad. Samtidigt som en tyngd och stramhet runt huvudet försvann så försvann också mycket av det skräp som jag bar med mig spår av i mitt hår. Mitt mående lyftes avsevärt.

Inledningsvis klippte jag mig bara kort men det är ofta ännu kraftfullare att vid en grundlig rensning och nystart dessutom raka av sig håret. När vi gör det så tar vi bort allt negativt som finns lagrat i håret och börjar om på nytt. Som symbolisk gest är det starkt förknippat med återfödelse. Många kopplar mycket av sin identitet till sitt hår och kan i det exempelvis uttrycka fåfänga eller gömma sig bakom det. Då är det ofta en särskilt stor och frigörande utmaning att raka av sig det.

För att komma tillrätta med depression skulle jag dock inte inledningsvis föreslå att raka av sig håret då det för många snarare är en prövning som kan föra med sig vånda. Att raka av sig håret är snarare en utmaning för den som vill växa.

Det jag omger mig med

Vi påverkas starkt av vilka vi omger oss med. Människor har en tendens att gruppera sig hyfsat homogent vilket förstärker de föreställningar och tillstånd som finns i gruppen. Den som mår dåligt befinner sig därför ofta i sammanhang och med människor som bidrar till och förstärker det dåliga måendet.

Om jag vill få till stånd en förändring i mitt mående så kan det vara mycket svårt att få det tillsammans med människor som fortfarande mår dåligt. Detsamma gäller såklart vilken förändring man än vill genomföra. Den som är spelmissbrukare har svårt att tillfriskna i ett sammanhang med aktiva spelmissbrukare på samma sätt som den som har ett shoppingberoende inte är hjälpt av att springa i butiker.

För att komma vidare behöver vi ofta skilja oss från sammanhanget och människorna som bidrar till att upprätthålla vårt dåliga mående. För många behövs det ett fullständigt avståndstagande men det är inte alltid nödvändigt.

Det är ofta lättare att tillfriskna på en annan plats. Den som har möjlighet att spendera tid i ett annat sammanhang tillsammans med stöttande medmänniskor är ofta mycket hjälpt av det.

Det jag matar mig med

Det vi exempelvis tittar på, lyssnar till eller läser har mycket stor betydelse för hur vi mår. Därför är det lätt för oss att påverka vårt mående genom att helt enkelt förändra vad vi väljer att ta in. Exemplen kan bli hur många som helst men låt mig begränsa mig till en handfull som många känner igen.

Musik. Vi har alla vår egen musiksmak och det som är ljuv musik för en är en ren plåga för en annan. Men bortom det består musik av vibrationer som aktiverar och påverkar kroppen på olika sätt. Viss musik är lättare att vara arg till, annan hjälper oss att slappna av och en del lockar fram saknad och vemod. Bara för att du gillar viss musik betyder det inte att den får dig att må bra. Mår du dåligt trots att du lyssnar på din favoritmusik kan det rent av vara en indikation att den i dagsläget inte hjälper ditt mående.

Film. Det är samma med film som med musik – smak och grundvibration är olika saker. Mycket skräck, våld och sorg bidrar lätt till att en människa inte mår bra även om personen måhända gillar genren.

Nyheter. Många mår dåligt av att konsumera nyheter, till stor del för att ämnesvalen ofta är sådana att nyheterna är rent deprimerande att ta del av. Det finns dock en annan fara med nyheter, nämligen att vi får en fragmenterad världsbild. Detta verklighetssplitter lurar oss att tro att vi förstår vår omvärld medan vi i själva verket är ganska aningslösa. Det ger dessutom också ofta upphov till en splittrad uppmärksamhet som på många sätt liknar eller ibland kanske rent av är ADHD.

Sociala medier och smartphones. På samma sätt som nyheter har en tendens att göra så ger dessa upphov till en splittrad uppmärksamhet, men ofta exponentiellt mycket större. Det ständiga flödet av material gör oss huvudsakligen till passiva konsumenter och vi kopplar i värsta fall i allt högre grad ur oss från vårt verkliga liv. Att ständigt vara nåbar och ha ett behov av att uppdatera bidrar också ofta till oro och ångest.

Porr. En överkonsumtion av pornografi leder ofta till avtrubbning och att vi omprogrammerar oss sexuellt till att tända på det vi tittat mycket på. Då all slags porr idag är lättillgänglig är det lätt att en osund fascination eskalerar till allt grövre uttryck vilket sedan ytterligare förvränger vår sexualitet.

Att omprogrammera sig frisk

Vid omprogrammering utgår jag från fyrstegsmodellen för personlig utveckling.

Bli medveten. Undersök vad du har på och omkring dig och vad du matar dig själv med. Var uppmärksam på samband och triggers men utgå inte ifrån att du kommer att upptäcka dem innan du gör det faktiska förändringsarbetet.

Acceptera att du just nu mår som du gör och att det du omger och matar dig med bidrar till det, utan att för den del acceptera ditt dåliga mående som ett normaltillstånd.

Förändra. Byt ut det som du tar för givet. Ju mer du håller fast vid något, ju viktigare är det ofta att du släpper det. Våga åtminstone prova. Byt strumpor, skor, musik, umgänge och allt annat som kan misstänkas bidra till att du mår dåligt. Mata dig sedan medvetet med sådant som är gynnsamt för dig och för dig i riktningen som du vill.

Var tacksam för framstegen som du gör.

Vad jag inte säger

När jag ger exempel på sådant som kan bidra till dåligt mående är det vanligt att människor försvarar sina livsstilsval. Lika tvärsäkert som jag en gång förklarade för en indisk läkare att det inte fanns något samband mellan svarta kläder och depression, lika tvärsäkert berättar människor som mår dåligt för mig att just deras musik, kläder, umgänge, mat, alkoholvanor och allt vad det kan vara minsann inte påverkar deras mående. Och de gör det i princip alltid utan att ha gjort minsta ansats till att pröva hypotesen.

Det jag vill fråga i det läget är ”Vad är du egentligen beredd att göra för att tillfriskna?”. Jag är övertygad om att näst intill alla depressioner kan botas med hängiven utrensning och omprogrammering. Den som säger sig vilja tillfriskna men som har en hel lista på saker som de inte är beredda att rucka på i livet för att göra det, uppfattar jag inte som seriös i sin strävan. Om du vill tillfriskna – var öppen för att prova i princip allt och att offra även det du håller kärt.

Med det sagt så får människor naturligtvis klä sig precis hur de vill; det är inte upp till mig eller någon annan att ha synpunkter på det. De får umgås med vem de vill, lyssna på vilken musik de vill och titta på vilka filmer, nyheter eller porr de vill.

Det jag diskuterar här är inte någons smak. Jag diskuterar omprogrammering som ett sätt för att tillfriskna eller återhämta sig från ett negativt sinnestillstånd.

Kort introduktion till meditation

Vilken slags meditation vi ägnar oss åt behöver anpassas till syftet. Här är fem exempel på meditationer som alla har sina egna styrkor och användningsområden.

Vägledd meditation. En vanlig sorts vägledd meditation är den där en meditationsledare pratar en igenom meditationen. Det kan exempelvis vara att den målar upp en berättelse där den som mediterar får följa med och uppleva. En sådan meditation har ofta ett specifikt syfte såsom att möta rädslor eller finna en väg framåt. Vägledda meditationer är ofta en enkel ingång för nybörjaren eftersom det kräver förhållandevis lite av den som mediterar.

Att stilla tankarna. Den förmodligen mest kända meditationen är den där vi försöker stilla tankeaktiviteten. Tankarna tillåts passera och för att bibehålla fokus används ett ankare av något slag; något att fokusera på istället för tankarna. Meditationen är enkel att förstå och komma igång med men samtidigt utmanande eftersom vi är vana vid att låta våra tankar löpa amok.

Det meditation för att stilla tankarna gör för huvudet gör avslappningsövningar för kroppen. En avslappningsövning kallas vanligtvis inte för meditation men har många likheter.

Riktad meditation. Vid en riktad meditation fokuserar vi på något specifikt som vi vill koppla in i eller förstärka. Det kan exempelvis vara att meditera utifrån hjärtat, att koppla in i egenskapen mod eller känslan av självtillit. En riktad meditation passar den som vill arbeta med någon specifik aspekt av sig själv eller tillvaron. Hur svår meditationen ter sig handlar till stor del om hur lätt man har för att koppla in i det man vill förstärka.

Djupmeditation. När vi vill tränga ner i djupare lager av oss själva kan djupmeditation vara ett kraftfullt verktyg. En djupmeditation varar vanligtvis länge och kan vara guidad eller oguidad. Den lämpar sig exempelvis bra för terapeutiskt eller visionärt arbete, för komma i kontakt med tidigare liv eller arbete med andevärlden. Djupmeditation kräver hängivenhet.

Meditation i rörelse. Meditation behöver inte vara en stilla aktivitet utan kan också utövas gående, i dans, hantverk eller andra fysiska aktiviteter. Många mediterar redan på det sättet utan att tänka på det som meditation.

20 minuter om dagen

Vid hängivet övande ger meditation märkbara resultat även med ganska korta pass. Redan vid 15-20 minuter om dagen i några veckors tid får vi bättre kontroll över vårt sinne och våra förmågor skärps avsevärt.

När och var ska jag meditera?

Meditation kräver ingen specifik tid eller plats utan kan göras när du har tid till det. Du kan däremot underlätta för dig själv och ge meditationen en extra skjuts genom att avsätta en särskild tid och plats. Om du mediterar vid en särskild tid varje dag så genomsyras till slut den tiden av meditationsenergin vilket gör det lättare för dig att nå resultat. Detsamma gäller platsen som du väljer. Efter ett tag genomsyras den av meditationsenergin och får ett behagligt lugn till sig.

Men med det sagt så kan den som är skicklig meditera på en buss eller i högljutt stadsbrus genom att koppla bort det som pågår runtomkring. Som nybörjare är det dock lättast att befinna sig på en lugn avskild plats där man slipper störas av omgivningen.

Att se segern istället för nederlaget

När man börjar meditera är det vanligt att stunderna då man faktiskt lyckas vara utan tankar är korta och få. Kanske lyckas man inledningsvis hålla sitt fokus i 10 sekunder och sedan är sinnet iväg och funderar över dagen i åtta minuter. Man kommer på sig själv och lyckas återföra sitt fokus i 15 sekunder och sedan är sinnet iväg igen och planerar kvällens middagsbjudning i sju minuter. Fokus i 18 sekunder och när meditationsklockan ringer har sinnet lekt bort resten av tiden. Den som är självkritisk har då lätt att se det som ett nederlag att den inte lyckats hålla fokus i mer än 43 sekunder under 20 minuter.

Jag menar tvärt om att det är en seger att ha lyckats återföra fokus två gånger. Att sinnet ränner iväg med oss är oundvikligt. Att vi lyckas återföra fokus är bedriften i sammanhanget och det är den segern som vi bör ta fasta på.

Meditationsställningar

Det finns många mer eller mindre specifika kroppsställningar som vi kan meditera i.

Sitta i hel- eller halvlotus eller skräddare. En klassisk meditationsställning är att sitta rak i ryggen i en av de nämnda eller en liknande position.

Sitta på stol. Har man svårt att sitta på golvet kan det fungera lika bra att sitta på en stol med fötterna i golvet.

Ligga. Det går också bra att ligga ner. Var då vaksam på risken att somna.

Händerna låter vi vila på knäna eller längs kroppen. När vi vänder handflatorna uppåt tar vi emot de gåvor som ges till oss. Väljer vi istället att vända handflatorna neråt på marken så utbyter vi istället energi med moder jord.

Utöver det finns det specifika sätt att placera händerna på, vilket på sanskrit heter mudras. Dessa har en mängd olika användningsområden för att förstärka olika aspekter av meditationen.

Tekniska hjälpmedel

Meditationskuddar och -stolar. Det finns mycket praktiska kuddar och stolar som gör det lätt att hålla sittställningen när man mediterar. Själv föredrar jag en något lägre halvmåneformad kudde under rumpan som lyfter upp kroppen medan benen stöder på golvet. Det går också bra att vika ett eget underlag av en filt eller liknande.

Ljudfiler, musik och appar. Det finns gott om vägledda meditationer på nätet. Den som arbetar med en riktad meditation har också lätt att finna lämplig musik. När jag mediterar en specifik tid gillar jag att använda en meditationsklocka som ger ett behagligt stilla ljud när tiden gått.

Hörlurar. Den som arbetar med vägledda meditationer och musik kan med fördel använda hörlurar. Många föredrar in ear-lurar eftersom de samtidigt blockerar ut annat ljud.

Meditation i rörelse

Vi föreställer oss gärna att meditation är något som görs stillasittande. Även om så ofta är fallet så kan det grundläggande syftet i meditation, att stilla sinnet, också uppnås i rörelse eller handling. Många som aldrig ägnat sig åt meditation känner igen de meditativa tillstånden från andra delar av livet, i allt från att diska till att dansa.

Dans

– Koppla bort hjärnan och låt musiken flöda genom din kropp.
Jag var på mitt andra rejv någonsin när jag fick rådet av en gammal elev. Förmodligen såg jag rätt vilsen ut där på dansgolvet då jag varken hittade takten eller kunde koppla bort hjärnan, men jag förstod vad han menade.

I nio månader snavade jag omkring på dansgolv i jakt på tillståndet som han beskrivit för mig. Så kom det sig att jag en dag stod på ett dansgolv i Portugal. Solen gassade, musiken knorrade och mitt i folkhavet stod jag när något plötsligt släppte i min kropp. Det var som att en dammlucka öppnats. Med ens flödade musiken genom min kropp. Jag blundade, kopplade bort hjärnan och takten var i mig. Utan att hjärnan la sig i dansade min kropp bättre än vad den någonsin gjort.

● ● ●

Tillståndet där tankarna är bortkopplade medan kroppen rör sig till musiken är i allra högsta grad ett meditativt tillstånd. Det är meditation i rörelse. Med musik som lockar fram rätt rörelser blir dansen dessutom frigörande och läkande då den öppnar upp, balanserar och fyller på kroppens energisystem.

Precis som i sittande meditation så blundar jag gärna när jag dansar för att sortera bort störande intryck.

Gående meditation

Jag har huvudsakligen använt gående meditation för att träna medveten närvaro. Ett meditativt tillstånd är ypperligt för att med förstärkta sinnen bli medveten om och koppla in i sin omgivning. Nedan följer ett exempel på en gående meditation med det syftet.

● ● ●

• Välj en plats där du kan gå utan att bli störd. Det är skillnad på att göra en gående meditation i en skog eller i ett industriområde. De kan båda vara bra men tänk på att olika miljöer ger olika upplevelser.

• Stå först still, blunda och försätt dig i ett meditativt tillstånd.

• Sätt sedan en fot framför den andra och börja gå. Fokusera på kontaktytan mellan dig och marken. Känn fotsteget.

Jämför detta med andningsankaret i meditationen för att stilla sinnet. Här använder du istället fotsteget, kontaktytan mellan dig och marken som ankare. Om du enbart vill stilla sinnet kan du stanna vid det här steget.

• Om du vill utveckla meditationen till att inbegripa att öva medveten närvaro genom sinnena så gör du först den föregående punkten tills du är stabil i ditt fokus på fotsteget. Därefter kopplar du på ytterligare ett sinne och fokuserar till fullo på informationen som du får genom det. Det kan exempelvis yttra sig såhär:

Känsel: du uppfattar dina fotsteg men och brisen som smeker dina armar, hur ditt hår rör sig och dina kläder mot huden. Du förnimmer stenar under fötterna och en gren som stryker mot din arm.

Hörsel: du hör trädens löv rassla, en fågels lockrop och en bil i fjärran. Ljudet av en pinne som knäcks och ett vattendrag i närheten.

Syn: granen som spretar med sina grenar bär upp ett spindelnät som glittrar av dagg, över stigen löper en myrväg och i gräskanten kämpar en tordyvel för att komma på fötter igen.

När vi fokuserar på ett sinne blir det skarpare och vi uppfattar detaljer som vi vanligtvis missar.

Meditation i vardagen

När jag beskriver meditativa tillstånd för människor som inte mediterar så känner de ofta igen sig. De har liknande upplevelser kopplade till andra handlingar. De upplevelser som jag oftast hört refereras som meditativa är att städa, sporta, kreativt skapande, handarbete, sex, dans, musicerande och att vara med djur.

I princip vad som helst där sinnet stillas och vårt fokus smalnar av kan användas som meditation.