I boken LÄKA & VÄXA har författaren och shamanen Daniel Wilby samlat tankar, insikter och kraftfulla verktyg gällande personlig och andlig utveckling. Det är ett omfattande verk sprunget ur författarens egen livserfarenhet och genomsyras av visdom som har potentialen att radikalt transformera människors liv. Nu kan du läsa boken i sin helhet här på hemsidan.

Daniel Wilby är en lärare och mentor i personlig och andlig utveckling, coach, psykedelisk vägledare och naturterapeut i Moder Jords och den heliga svampens tjänst. Eller shaman som det också kan kallas.

En betydelsefull del av hans arbete har ägnats åt skuggsidor och tillstånd såsom utmattning, depression, missbruk och trauma. Andra sidan av det myntet är arbetet med att växa ur det som varit, att finna sin potential och vision, samt självförverkligande. Därav bokens namn LÄKA & VÄXA.

Som komplement till boken finns det en fysisk Naturterapikortlek tillgänglig på såväl svenska som engelska. Den finns att köpa via Nordisk Naturterapi eller våra vanliga internetbokhandlar.

DEPRESSION

Vad är depression?

Jag använder ordet depression som ett samlingsbegrepp för en mängd tillstånd som genomsyras av kraftig nedstämdhet och som ofta åtföljs av ångest, obehagskänslor och viljelöshet. På samma sätt som med utmattning uppfattar jag depression som en varningssignal liknande smärta. Smärtan är en varningssignal som påkallar vår uppmärksamhet till en fysisk skada. Nedstämdheten signalerar att något inte står rätt till på det mentala planet eller i känslolivet. Det uppmärksammar oss på att någonting behöver åtgärdas.

Den som råkat ut för ett allvarligt benbrott kan behöva smärtstillande men utöver det behöver den också få benbrottet fixerat och gipsat. Detsamma gäller depression och liknande tillstånd. Ibland kan vi tillfälligt vara hjälpta av sådant som lindrar symptomen men framför allt behöver vi läka det som ligger bakom. Att enbart bedöva tillståndet är som att enbart behandla benbrottet med smärtlindrande. Det löser inte problemet utan kan i värsta fall lämna människan i förfall; förvriden och beroende.

För att lösa depressionen behöver vi identifiera vad som ligger bakom och lösa det. Vi behöver göra medvetna val som leder oss i rätt riktning.

Vad ligger då bakom alltihop? Det kan vara i princip vad som helst. Några vanliga bakomliggande orsaker är att vi vantrivs i vår livssituation eller med oss själva, att vi inte tar hand om oss, att vi upprätthåller relationer som är destruktiva för oss, håller fast vid sorg eller känslor av meningslöshet, känner oss ensamma eller splittrade.

Vänd blicken inåt för att finna orsak och lösning

Oftast vet vi vad som ligger bakom vårt mående så fort vi skrapar lite på ytan men ibland kan orsakerna vara dolda bakom skyddsmekanismer och glömska. Gå inåt med exempelvis meditation, dans eller enteogener. Skaka liv i det som stagnerat, desarmera skyddsmekanismerna och minns det som glömts. När vi kommer underfund med vad bekymret är kan vi också göra något åt det. Innan dess ägnar vi oss åt skuggboxning.

Den som hängivet och uppriktigt söker orsakerna till sitt mående kommer att hitta dem. Var modig, ha tålamod och gå dit energin är som starkast. Medvetandegör dig. Först då är det möjligt att göra medvetna val som leder i en annan riktning.

● ● ●

När vi når medvetenhet är vi på steg ett i fyrstegsmodellen för personlig utveckling vilket är avgörande för att processen överhuvudtaget ska börja. När vi nått den punkten behöver vi sedan acceptera hur läget är just nu. Först därefter börjar det faktiska förändringsarbetet.

Vad som behöver göras och hur är en upptäcktsfärd. Var uppmärksam på flödet och lyssna till intuitionen. Här är några exempel på sådant som kan behöva göras:

Sådant som behöver lösas

En del saker behöver vi bara lösa. När vi har gjort det så är vi kvitt dem.

Det kan handla om att hitta och avlägsna trauman som lämnat blockeringar i vårt energisystem och arbeta på våra relationer. Det kan vara att lämna en situation, förlåta, avsluta och gå vidare. Eller att finna mening, vision eller bara en väg framåt.

Allt har inte sitt ursprung i detta livet utan det kan handla om att lösa karmaknutar eller avsluta upprepningar som löpt över flera liv.

När vi plockar bort något finns det ofta kvar ett avtryck, ungefär som efter någon som legat i en säng. Allt försvinner inte nödvändigtvis på en gång även när vi löst grundorsaken. Ha tålamod och var uppmärksam. Hitta förgreningarna som lämnats kvar som exempelvis beteendemönster eller livsstilsval och arbeta för att avlägsna eller förändra dem.

Beteendeförändringar

Att arbeta med depression kan handla om omprogrammering. Då medvetandegör vi oss om negativa reaktioner, beteenden och tankemönster för att sedan plocka bort eller programmera om dem.

Vi lägger oss till med vanor och sätt att hantera saker som med tiden blir som automatiska program som körs i bakgrunden. När vi inte uppdaterar vår programmering spelar vi snart upp automatiserade responser som är inte är relevanta eller lämpliga i sammanhanget. En del äldre program blir bara överflödiga medan andra rent av kan bli destruktiva.

Hitta det som inte funkar. Ta sedan bort, byt ut eller uppgradera.

Livsstilsförändringar

Hur vi mår sätter sig i allt; i beteenden, relationer och saker. Den som mår dåligt programmerar ofta sig själv att fortsätta må dåligt. Det återspeglas i livsstil, umgänge och sådant den håller hårt i.

För att läka är det ofta helt avgörande att göra genomgripande livsstilsförändringar. Plocka bort sådant som är destruktivt och ersätt det med sådant som läker och hjälper dig att växa. Det kan handla om att lämna ett jobb, en relation eller annat sammanhang. Att rensa ut bland och avsluta saker.

När vi tar bort någonting lämnar det ett tomrum som gärna fylls av något liknande. Fyll medvetet på med det som för dig i riktningen som du vill. Det kan handla om att röra sig bra och äta rätt men också om att lära sig något nytt, finna nya vänner och upplevelser. Att skapa sitt liv.

En del människor är naturbegåvade att arbeta med sig själva på det sättet medan andra behöver stöd.

Depression och liknande tillstånd löser vi långsiktigt genom att plocka bort sådant som inte längre gynnar oss och fylla på med det som gynnar oss.

Depression som genombrott

Genombrott i livet föranleds ofta av eller går hand i hand med svåra tillstånd. Å ena sidan är vi redo att gå vidare men å andra sidan håller vi oss kvar i det som var vilket skapar obalans och slitningar. Det som ter sig som ett sammanbrott kan alltså i själva verket vara ett genombrott som är på väg att ske. Efter genombrottet återföds eller vaknar människan med ett högre medvetande.

Depression beskrivs sällan i positiva ordalag men det är ett tillstånd som bär på möjligheter som ofta ligger bortom vad vi kan föreställa oss. Vår kris uppstår av en anledning och det är inte för att bryta ner oss utan för att ge oss möjlighet att växa.

Övning: Mina tio mest betydelsefulla livshändelser

Gör en lista över de tio mest betydelsefulla händelserna i ditt liv; händelserna som format dig till den du är idag.

1. Du kommer snart att märka
2. att det ofta inte är dina gladaste stunder,
3. stunderna då du känt dig lycklig
4. och tillfreds med livet
5. som öppnat dörrar till din potential
6. och gett dig möjlighet att växa.
7. Ofta är det istället motgångar,
8. traumatiska händelser och svårigheter
9. som avslöjar värdefulla insikter
10. och blottar din kapacitet.

Att vilja fortsätta vara sjuk

För den som vill fortsätta vara sjuk
ser medicinen ut som gift.

Det är vanligt att människor som är deprimerade dröjer sig kvar i eller rent av håller fast vid sjukdomstillståndet. Ofta beror det på en ovilja att möta och göra upp med det bakomliggande bekymret. Å ena sidan vill den deprimerade kanske bli kvitt sitt dåliga mående, men å andra sidan är den inte beredd att göra de uppoffringar som behövs. Då lägger personen sig till med strategier och programmeringar som garanterar att den stannar kvar i det deprimerade tillståndet. Dessa är ofta omedvetna och den som inte vill tillfriskna vill inte heller göra sig medveten om dem.

Det är också vanligt att man är rädd för vad som kommer efter tillfrisknandet och därför dröjer sig kvar i sjukdomen. Även om det gör ont så är det onda välbekant och upplevs därför som tryggt, medan det som kommer efter tillfrisknandet är obekant och därför otryggt och skrämmande.

Här är några exempel på sätt som deprimerade människor använder för att fortsätta vara kvar i depressionen.

Bortförklaringar

– Jag vill men jag kan inte, sa han.
– Du kan men du vill inte, svarade hon.

Den som är deprimerad vet ofta ganska väl vad den behöver göra för att börja tillfriskna men gör det inte eftersom den vill slippa obehaget och arbetet som det skulle medföra. Därför kommer den på ursäkter till varför den inte kan göra just det. Ursäkterna kan låta rationella eftersom sinnet inte vill avslöja sin bluff. Det saknas exempelvis pengar, tid eller något annat som antas vara väsentligt i sammanhanget. Men när bluffen synas genom att lösningar erbjuds blir bortförklaringarna allt märkligare och oviljan att tillfriskna framträder tydligt.

Den som vill tillfriskna kan tillfriskna. Hinder är utmaningar som kan övervinnas. Det finns inget hinder som är så stort att det omöjliggör tillfrisknandet. Det enda som kan omöjliggöra det är att viljan saknas.

Distraktioner

Den som vill slippa tillfriskna distraherar sig gärna från uppgiften. Tre vanliga exempel på det är:

Att fokusera på andra. Människor som själva behöver läka fokuserar gärna på andras sår eller att försöka hjälpa andra att läka. Därför finner vi många i hjälpande positioner som inte är klara med sin egen läkning. De distraherar sig från sin egen process genom att hänge sig åt någon annans.

Att ligga i konflikt. Den som har en inre konflikt lägger den gärna utanför sig själv och anklagar andra för det den själv behöver lösa. När vi har bekymmer med någon annan så är det ofta på grund av något som vi inte löst i oss själva. Det är typiskt för människor som distraherar sig att hålla igång konflikter och hänge sig åt drama.

Att bedöva sig. Vi förknippar gärna ”att bedöva sig” med substanser såsom alkohol eller andra droger men det finns ingen ände på allt människor använder för att stänga ner. Arbete, sex, sociala medier, sport, spel… Allt som distraherar från att möta oss själva kan användas för att bedöva oss.

Att programmera sig olycklig

Deprimerade människor omger sig ofta med sådant som garanterar att de fortsätter vara deprimerade. De lyssnar exempelvis på sorgsen eller arg musik, klär sig i svart, upprätthåller destruktiva relationer, tar inte hand om sig själva eller sitt hem, äter dåligt, överkonsumerar nyheter och skräpkultur. När detta påpekas så avfärdas det ofta utan eftertanke. Även i de fall då personen kan se att dessa saker inte är bra så följs det ofta av en förklaring till varför det måhända inte är bra för andra men att det faktiskt är bra för just dem.

Allt som vi omger oss med färgar vår tillvaro. Vi programmerar oss med det. När vi omger oss med destruktivitet och dålig energi så är det också vad som kommer att genomsyra vårt liv.

Att lägga ansvaret utanför sig själv

För många är det svårt att acceptera ett eget ansvar för sitt mående utan det behöver vara någon annans fel att man mår som man gör. Då är det lockande att stanna vid att skylla på sin barndom, sin partner, den idiotiska chefen, politiker, patriarkatet, samhällets normer eller någon annan som borde veta bättre. Jag säger inte att alla de där andra inte haft något med saken att göra eller att det inte ska belysas, men det är likväl upp till personen vad den sedan gör av erfarenheten. Man kan stanna vid att anklaga andra för sitt mående eller så kan man möta det onda i sig själv, göra sig kvitt det och växa som människa. Det kan aldrig den andra göra åt en.

Det är ingen annans fel att någon inte tar ansvar för sitt eget mående.

”Jag är sån”

En del människor verkar tänka på sig själva som statiska. De tror att de är stöpta i en viss form och sedan är det bara så. Men människan befinner sig tvärt om i ständig förändring. Hon utvecklas, lär sig och bestämmer själv vem hon vill vara i varje beslut hon tar. Att låsa sig i en position är att stagnera och börja förtvina inombords.

Att lösa en depression är att förändras. Om personen inbillar sig att den omöjligtvis kan förändras så håller den sig kvar i depressionen. Då behöver den först komma till insikt om att förändring faktiskt är möjligt. Att allting förändras är rent av en av få saker som vi kan vara säkra på i livet.

Sinnestillstånd smittar

Även den som var glad har lätt för att bli arg när någon skäller på den. Är det någon som gäspar mycket gäspar man snart själv. Kärlek lockar fram kärlek på samma sätt som våld inbjuder till våld.

Alla tillstånd smittar. För att inte bli smittad behöver man befinna sig på en så pass hög medvetandenivå att man förmår hålla sitt eget fokus och vara så pass färdig med sitt eget att man inte blir triggad.

Förtvivlan vill ha sällskap.

Deprimerade människor tenderar att hitta varandra. Den som är deprimerad är på en låg medvetandenivå och har därför lätt för att smittas av andras sinnestillstånd. När flera som är sjuka vistas tillsammans drar man därför ner varandra, för så snart en kliver upp ett snäpp drar de andras mående ner den igen. Vill man tillfriskna är det därför viktigt att plocka bort sammanhang och människor som bidrar till att sänka ens mående. Och det är lika viktigt att fylla på med människor och sammanhang som höjer det.

Våra sinnen och vår upplevelse

Jag hade någon vecka tidigare vaknat till insikten att jag befann mig i en långvarig depression. Nu gick jag längs vägen och tittade förundrat på träden. Jag hade fått syn något som jag inte sett på många år.

Träden hade löv.

Varje löv var ett eget litet blad i sig självt. Trädkronorna bestod av tusentals individuella blad. Jag gick och stirrade förundrat på trädkronorna.

Under flera års tid hade jag bara sett ett grönt blurr. Träd var en stam med blurr ovanpå. Intellektuellt visste jag såklart att löv fanns men jag hade inte sett ett under hela tiden som jag hade varit deprimerad.

● ● ●

Ibland får vi för oss att människor ser samma saker. Det gör vi inte. Vårt mående har en oerhörd inverkan på hur och vad vi uppfattar. En ser ett träd i all dess detaljrikedom. En annan ser en pinne med blurr på.

Vid depression blir detaljer till ludd, smaken fadd och synfältet smalnar av. Negativa tankar och erfarenheter lägger en slöja över livet. Våra sinnen påverkas så pass starkt att vi kan och bör ifrågasätta de mest grundläggande delarna av vår upplevelse.

Att tillfriskna från depression är att börja se igen. Det är att börja höra, känna, smaka och lukta igen. Förmågan att ta in omvärlden vaknar på nytt. Vid ett snabbt tillfrisknande kan förbättringen ske från en dag till en annan. När man kliver ut i en helt ny värld är det lätt att förundras över sådant som andra glömt för länge sedan.

Antidepressiva mediciner

Ingen medicin eller terapeut kan läka depression. Enbart du kan läka dig själv. Det mediciner och terapeuter kan göra är att på olika sätt möjliggöra eller underlätta för dig att läka. Jag gör här en skillnad på mediciner och läkemedel. Medicin är alla substanser eller växter som hjälper oss i vårt tillfrisknande medan läkemedel är mediciner som framställs av läkemedelsindustrin.

Johannesört

En växt som jag tycker är väldigt bra vid depression är Johannesört. Det har förklarats för mig att Johannesörten hjälper oss att nyproducera serotonin, signalsubstansen i hjärnan som deprimerade människor brukar ha ett underskott av. Johannesört lägger varken locket på eller bedövar människan.

Johannesört är lätt att odla själv och man tar tillvara på alla synliga växtdelar. Torka genom att hänga upp och finfördela sedan till en blandning som kan bryggas som te. Smaken påminner om hö så det kan vara bra att blanda med exempelvis mynta för en trevligare smak. Det går också att köpa torkad Johannesört i hälsokostaffärer.

Om du vill arbeta med Johannesört så tänk dig en initial kur på åtminstone en månad eller två. Jag märker av god effekt redan efter ett par veckor men för andra kan det ta upp till en och en halv månad innan de märker en tydlig skillnad.

Johannesört är särskilt lämplig vid lindriga till normalsvåra besvär men kan för all del inkluderas som del av behandlingen även vid svår depression.

Drick en kopp morgon och kväll. Jag brukar ta ungefär en matsked torkad Johannesört till en kopp och låta det dra 7-10 minuter. Lyssna till din egen kropp och justera dosering och längden på kuren därefter.

Var uppmärksam

Johannesört kan göra huden ljuskänslig så det är en växt som bäst intas under den mörka årstiden.

Det finns läkemedel som kan sluta fungera eller ge negativa biverkningar tillsammans med Johannesört, exempelvis p-piller och SSRI-preparat. Läs på innan du bestämmer dig för att påbörja en kur. Blanda inte Johannesört med antidepressiva läkemedel såsom SSRI.

Enteogener

För den som är modig och hängiven utmaningen att gräva i och ta itu med sina bekymmer kan enteogener vara fantastiska verktyg och hjälpare. Enteogener lämpar sig för alla nivåer av depressiva besvär, även för mycket svåra besvär och för människor som varit resistenta till andra terapier. De flesta, särskilt de med svåra besvär, behöver dock vägledning för att arbeta med sådana verktyg.

Var uppmärksam

Den som inte vill möta sitt undermedvetna ska inte arbeta med enteogener då de ofta blottlägger det vi förträngt. Den som då flyr riskerar att återtraumatisera sig.

Blanda inte enteogener med antidepressiva läkemedel eftersom de verkar i olika riktning. Den ena trycker ner medan den andra lyfter upp vilket i sällsynta fall kan vara livshotande.

SSRI och liknande läkemedel

När antidepressiva läkemedel används rätt är de en åtgärd som gör det deprimerade tillståndet så pass hanterbart att personen kan arbeta igenom det som ligger bakom och därmed läka sig själv. Medan några är fullt kapabla att göra det arbetet själva så behöver det stora flertalet stöd i en sådan process.

När sådana läkemedel används fel så lägger de locket på, bedövar och hjälper oss att förtränga eller åtminstone ignorera det som är obehagligt. När tillståndet känns hanterbart finns risken att personen inte arbetar vidare med att lösa de bakomliggande orsakerna utan nöjer sig med sakers tillstånd. Då är medicinen inte längre en medicin utan ett bedövningsmedel som förhindrar tillfrisknande. Det finns också risk för ett långvarigt beroende.

Det finns en plats för antidepressiva och ångestdämpande läkemedel vid behandling av depression men i min mening sker det idag en överutskrivning till människor som skulle behöva läka på andra sätt. Som jag uppfattar det sker överutskrivningen dels för att många människor hellre vill bedöva sig än att hantera sina bekymmer, och dels för att vården saknar resurser och i många fall kompetens för att arbeta med depression på andra sätt.

Var uppmärksam

SSRI och liknande läkemedel kan vara beroendeframkallande och många användare drabbas av allvarliga biverkningar. Läs på ordentligt innan du överväger sådana läkemedel och kartlägg fortlöpande hur de påverkar dig. Eftersom det sker en överutskrivning bör du i första hand lita på din egen upplevelse och inte på läkares åsikter.

Använd enbart sådana läkemedel som komplement till annan behandling såsom terapi.

Att omprogrammera sig

Den hösten köpte jag min första musikmobil men hur jag än bar mig åt ville den inte veta av min dator. Istället för argsint punk och dystra visor fick jag därför nöja mig med att använda mobilen för att lyssna på radio.

Nu var det tisdag och jag gick på promenad med hörlurar i öronen. Några dagar tidigare hade jag efter ett långvarigt alkoholmissbruk tvärt slutat dricka och jag började sakta vakna till insikten att jag dessutom varit deprimerad i fyra år. Hoppet hade återvänt men jag hade inte den blekaste aning om hur jag skulle ta mig vidare. Jag visste att jag behövde läka men saknade verktyg och hade ingen som kunde vägleda mig. Det var ett miserabelt och ensamt tillstånd.

Just då kom det en låt på radion som jag aldrig skulle ha nedlåtit mig själv till att ladda ner – Shooting star med Amy Diamond. Jag kände mig plötsligt upprymd och kunde inte låta bli att le. Solen tycktes skina lite extra på mig och jag kände mig förvissad om att jag skulle kunna reda ut det trassel som blivit mitt liv. Och med ens förstod jag vilken oerhörd påverkan musiken hade på mitt mående.

Den kvällen lyckades jag äntligen få min dator och mobil att kommunicera med varandra. Nästa dag gav jag mig ut med de gladaste och fånigaste låtarna jag kunde hitta i öronen och skillnaden var som natt och dag.

Det är lätt att irritera sig, hålla kvar vid ilska eller snäsa när man har arg punk i lurarna. Och det är lätt att tycka synd om sig själv när man lyssnar på andra som gör detsamma. Men det är svårt att inte möta människor med ett leende när man samtidigt lyssnar på Disneys Var glad för allt som livet ger.

Vi programmerar oss ständigt, i stort och smått. Allt vi matar och omger oss med bidrar till vårt mående. När detta gick upp för mig började jag skärskåda mitt liv och vad jag programmerade mig själv med.

● ● ●

Jag träffade en gång en läkare i Indien som sa:
– Ni västerlänningar klär er så mycket i svart att det inte är att undra på att ni mår så dåligt.
Då avfärdade jag det läkaren sa som nonsens men när jag nu var i direkt kontakt med min depression klädde jag mig mycket riktigt helt i svart och hade tunga Doc Martens på fötterna.

Jag började med att byta ut alla mina strumpor. Svarta tubsockor byttes mot strumpor med kor och grisar, randigt, prickigt och flerfärgat. Och jag märkte snart att det är betydligt mycket svårare att vara sur eller ledsen om man lägger upp fötterna i soffan och tittar ner på ett par fånigt färgglada strumpor.

Sen bytte jag mina kängor mot röda gympaskor vilket gav mig känslan av att jag flöt fram i tillvaron. Jag älskade mina kängor. I kängor står man stadigt och får en bestämdhet i stegen men de begränsar samtidigt möjligheten att springa, dansa och klättra i träd. Med mina röda gympaskor kunde jag dansa igen.

Och jag fortsatte på det sättet att identifiera hur jag programmerade mig själv att må dåligt. Och jag började omprogrammera mig själv till att må bra. På så vis botade jag en fyra år lång depression på mindre än tre månader.

Omprogrammering

När jag pratar om omprogrammering menar jag att lokalisera och sedan radera, skriva om eller byta ut ogynnsam programmering som vi lagt oss till med, exempelvis uttryckt som en vana eller ett beteende.

Jag använder metaforen ”att omprogrammera” då jag tycker att den är enkel och tydlig. En aspekt som jag tycker är särskilt tilltalande är att en programmering inte är statisk. Den som är kunnig kan när som helst skriva om ett program, radera eller ersätta det. Sådana är människans beteenden och vanor också. Fastän vi ibland intalar oss motsatsen, att vi är statiska, så är människan till sin natur föränderlig. Så som vi är just nu är vi inte dömda att fortsätta vara utan vi kan när som helst radera, uppdatera eller byta ut vår programmering.

När jag arbetat med detta så har jag huvudsakligen rört mig mellan tre nivåer:
• Vad jag har närmst mig, såsom min kropp och mina kläder.
• Vad jag omger mig med, såsom umgänge och sammanhang.
• Vad jag matar mig med, såsom medier.

Jag påstår inte att dessa tre nivåer är generellt applicerbara utan de kan behöva anpassas efter personen. Detta är vad som var relevant för mig.

Det jag har närmst mig

Jag har redan varit inne på betydelsen av kläder, färger och skor. Jag håller numer väldigt mycket med den indiska läkaren som jag tidigare i livet avfärdade – det är inte att undra på att vi mår så dåligt när vi klär oss som vi gör. Färger och mönster gör otroligt mycket för vårt välmående men vi har en tendens i västvärlden att klä oss mycket i enfärgat svart eller grått. Våra färg- och mönsterval bidrar starkt till vårt mående.

Men det är naturligtvis inte enbart färgerna som påverkar vårt mående utan också funktionaliteten i det vi har på oss. Jag tog skorna som exempel. Mina Doc Martens gav å ena sidan en väldig stabilitet men samtidigt hindrade de mig från att röra mig fritt. På samma sätt kan åtsittande eller illasittande kläder, eller för all del för stora kläder, begränsa våra rörelser och uttrycksförmåga. Det är exempelvis svårt att klättra i träd i skinny jeans, springa i högklackat eller känna sig fin när man är klädd som en säck potatis.

Lek med kläderna för att utforska vilka möjligheter de öppnar eller stänger och hur de på så vis påverkar ditt mående.

● ● ●

När jag började vakna ur min depression hade jag samma hästsvans som jag hade haft i åtminstone tio år. Jag gillade att ha hästsvans men i min iver att justera saker i mitt liv för att se hur det skulle påverka mitt mående så klippte jag av den. Skillnaden var mycket större än jag föreställde mig att den skulle vara.

Gemene man tänker nog sällan på det men hår väger ganska mycket. Uppsatt i en hästsvans stramar det dessutom. Därtill bär vi med oss spår av sådant vi varit med om i vårt hår. När jag klippte mig upplevde jag en oerhörd lättnad. Samtidigt som en tyngd och stramhet runt huvudet försvann så försvann också mycket av det skräp som jag bar med mig spår av i mitt hår. Mitt mående lyftes avsevärt.

Inledningsvis klippte jag mig bara kort men det är ofta ännu kraftfullare att vid en grundlig rensning och nystart dessutom raka av sig håret. När vi gör det så tar vi bort allt negativt som finns lagrat i håret och börjar om på nytt. Som symbolisk gest är det starkt förknippat med återfödelse. Många kopplar mycket av sin identitet till sitt hår och kan i det exempelvis uttrycka fåfänga eller gömma sig bakom det. Då är det ofta en särskilt stor och frigörande utmaning att raka av sig det.

För att komma tillrätta med depression skulle jag dock inte inledningsvis föreslå att raka av sig håret då det för många snarare är en prövning som kan föra med sig vånda. Att raka av sig håret är snarare en utmaning för den som vill växa.

Det jag omger mig med

Vi påverkas starkt av vilka vi omger oss med. Människor har en tendens att gruppera sig hyfsat homogent vilket förstärker de föreställningar och tillstånd som finns i gruppen. Den som mår dåligt befinner sig därför ofta i sammanhang och med människor som bidrar till och förstärker det dåliga måendet.

Om jag vill få till stånd en förändring i mitt mående så kan det vara mycket svårt att få det tillsammans med människor som fortfarande mår dåligt. Detsamma gäller såklart vilken förändring man än vill genomföra. Den som är spelmissbrukare har svårt att tillfriskna i ett sammanhang med aktiva spelmissbrukare på samma sätt som den som har ett shoppingberoende inte är hjälpt av att springa i butiker.

För att komma vidare behöver vi ofta skilja oss från sammanhanget och människorna som bidrar till att upprätthålla vårt dåliga mående. För många behövs det ett fullständigt avståndstagande men det är inte alltid nödvändigt.

Det är ofta lättare att tillfriskna på en annan plats. Den som har möjlighet att spendera tid i ett annat sammanhang tillsammans med stöttande medmänniskor är ofta mycket hjälpt av det.

Det jag matar mig med

Det vi exempelvis tittar på, lyssnar till eller läser har mycket stor betydelse för hur vi mår. Därför är det lätt för oss att påverka vårt mående genom att helt enkelt förändra vad vi väljer att ta in. Exemplen kan bli hur många som helst men låt mig begränsa mig till en handfull som många känner igen.

Musik. Vi har alla vår egen musiksmak och det som är ljuv musik för en är en ren plåga för en annan. Men bortom det består musik av vibrationer som aktiverar och påverkar kroppen på olika sätt. Viss musik är lättare att vara arg till, annan hjälper oss att slappna av och en del lockar fram saknad och vemod. Bara för att du gillar viss musik betyder det inte att den får dig att må bra. Mår du dåligt trots att du lyssnar på din favoritmusik kan det rent av vara en indikation att den i dagsläget inte hjälper ditt mående.

Film. Det är samma med film som med musik – smak och grundvibration är olika saker. Mycket skräck, våld och sorg bidrar lätt till att en människa inte mår bra även om personen måhända gillar genren.

Nyheter. Många mår dåligt av att konsumera nyheter, till stor del för att ämnesvalen ofta är sådana att nyheterna är rent deprimerande att ta del av. Det finns dock en annan fara med nyheter, nämligen att vi får en fragmenterad världsbild. Detta verklighetssplitter lurar oss att tro att vi förstår vår omvärld medan vi i själva verket är ganska aningslösa. Det ger dessutom också ofta upphov till en splittrad uppmärksamhet som på många sätt liknar eller ibland kanske rent av är ADHD.

Sociala medier och smartphones. På samma sätt som nyheter har en tendens att göra så ger dessa upphov till en splittrad uppmärksamhet, men ofta exponentiellt mycket större. Det ständiga flödet av material gör oss huvudsakligen till passiva konsumenter och vi kopplar i värsta fall i allt högre grad ur oss från vårt verkliga liv. Att ständigt vara nåbar och ha ett behov av att uppdatera bidrar också ofta till oro och ångest.

Porr. En överkonsumtion av pornografi leder ofta till avtrubbning och att vi omprogrammerar oss sexuellt till att tända på det vi tittat mycket på. Då all slags porr idag är lättillgänglig är det lätt att en osund fascination eskalerar till allt grövre uttryck vilket sedan ytterligare förvränger vår sexualitet.

Att omprogrammera sig frisk

Vid omprogrammering utgår jag från fyrstegsmodellen för personlig utveckling.

Bli medveten. Undersök vad du har på och omkring dig och vad du matar dig själv med. Var uppmärksam på samband och triggers men utgå inte ifrån att du kommer att upptäcka dem innan du gör det faktiska förändringsarbetet.

Acceptera att du just nu mår som du gör och att det du omger och matar dig med bidrar till det, utan att för den del acceptera ditt dåliga mående som ett normaltillstånd.

Förändra. Byt ut det som du tar för givet. Ju mer du håller fast vid något, ju viktigare är det ofta att du släpper det. Våga åtminstone prova. Byt strumpor, skor, musik, umgänge och allt annat som kan misstänkas bidra till att du mår dåligt. Mata dig sedan medvetet med sådant som är gynnsamt för dig och för dig i riktningen som du vill.

Var tacksam för framstegen som du gör.

Vad jag inte säger

När jag ger exempel på sådant som kan bidra till dåligt mående är det vanligt att människor försvarar sina livsstilsval. Lika tvärsäkert som jag en gång förklarade för en indisk läkare att det inte fanns något samband mellan svarta kläder och depression, lika tvärsäkert berättar människor som mår dåligt för mig att just deras musik, kläder, umgänge, mat, alkoholvanor och allt vad det kan vara minsann inte påverkar deras mående. Och de gör det i princip alltid utan att ha gjort minsta ansats till att pröva hypotesen.

Det jag vill fråga i det läget är ”Vad är du egentligen beredd att göra för att tillfriskna?”. Jag är övertygad om att näst intill alla depressioner kan botas med hängiven utrensning och omprogrammering. Den som säger sig vilja tillfriskna men som har en hel lista på saker som de inte är beredda att rucka på i livet för att göra det, uppfattar jag inte som seriös i sin strävan. Om du vill tillfriskna – var öppen för att prova i princip allt och att offra även det du håller kärt.

Med det sagt så får människor naturligtvis klä sig precis hur de vill; det är inte upp till mig eller någon annan att ha synpunkter på det. De får umgås med vem de vill, lyssna på vilken musik de vill och titta på vilka filmer, nyheter eller porr de vill.

Det jag diskuterar här är inte någons smak. Jag diskuterar omprogrammering som ett sätt för att tillfriskna eller återhämta sig från ett negativt sinnestillstånd.

LSD

LSD är en enteogen som uppfanns av misstag av kemisten Albert Hofmann i slutet av 1930- och början av 1940-talet. Han studerade ergot (mjöldryga) i sökandet efter en medicin mot klusterhuvudvärk när han oavsiktligt fick i sig substansen han syntetiserat och insåg att den hade en helt annan potential. Inledningsvis var det vetenskapliga intresset för substansen stort och forskningen som gjordes exceptionellt lovande.

En tidig hypotes var att LSD simulerade psykos eller allvarlig mental störning. Det visade sig dock snarare vara tvärt om. Med LSD läkte många från mentala åkommor, trauman, missbruk och liknande.

Jag tog LSD för att uppleva
hur det är att vara galen.
Istället insåg jag
hur det är att vara frisk.

CIA fick tidigt upp ögonen för substansen och tänkte att den antingen skulle kunna användas som sanningsserum eller för att manipulera och kontrollera människor. Många av deras experiment var rent förkastliga. Inom det militära var intresset initialt också stort och LSD testades vid övningar. En oväntad bieffekt var att en del av de som fick LSD la ner sina vapen, inte längre tog den militära hierarkin på allvar och blev pacifister.

Men de som slutligen provocerade fram en kriminalisering av en lång rad enteogener var hippiekulturen i USA med sina slagord Peace, Love and Understanding. Långt hår, krigsvägran, fritt sex och grym musik blev helt enkelt för mycket för de styrande politikerna som utan hänsyn till den lovande vetenskapen kriminaliserade LSD och mycket annat. Kriminaliseringen började i mitten av 1960-talet och var inom tio år världsomspännande.

LSD gick under jorden men fortsatte användas i terapeutiska, andliga och rekreationella sammanhang. När rave-kulturen dök upp på 1980-talet så var MDMA förvisso den mest framträdande substansen men även LSD var vida populärt. Rave-kulturens slagord var snarlika hippierörelsens: Peace, Love, Unity, Respect.

Efter 50-60 års urskiljningslöst krig mot allehanda droger har LSD och liknande substanser under 2000-talet åter börjat forskas på. Och även nu rapporteras anmärkningsvärt goda resultat i de teststudier som gjorts. Vid jämförande studier visar det sig dessutom att LSD har en bråkdel så många negativa bieffekter som exempelvis alkohol och nikotin och nästintill saknar missbrukspotential.

Substansens karaktär

Jag vill hävda att två saker som är karakteristiska för LSD är att den:
• inte har en entitet kopplad till sig, och
• är särskilt lämpad för arbete på det mentala planet.

Saknar entitet

Växter och svampar har entiteter kopplade till sig. Det finns en intelligens på andra sidan som man samarbetar med på sin resa. När vi isolerar ämnen och syntetiserar dem tappar vi den kontakten och lämnas istället till våra egna förmågor. Den som arbetar med LSD får inte vägledning av substansen utan behöver förlita sig på sin egen eller någon annans vägledning. Den förstärker det som redan finns.

Det ska dock sägas att bara för att LSD inte har en egen entitet så innebär det inte att den är helt utan själ. Eftersom många haft ett möte med LSD så skapas det en särskild energi runt substansen. Den energin kan kallas för själ men skapas av vår gemensamma upplevelse och är inte kopplat till en yttre intelligens.

Arbetar mentalt

LSD är ett ypperligt verktyg för att arbeta med mentala bekymmer såsom psykosomatiska sjukdomstillstånd, missbruk, depression, utmattning och mentala sjukdomstillstånd som inte orsakas av parasiterande energier. Kort och gott sådant som har med detta livet och denna verkligheten att göra.

Vore LSD en människa tänker jag att den vore en exceptionellt insiktsfull västerländsk terapeut eller coach. Någon som kan vrida och vända på ens tankar så att mönster blottläggs och polletten trillar ner.

Nu är det naturligtvis fullt möjligt att ha helt andra slags upplevelser på LSD såsom andekontakter och förnimmelser av tidigare liv. I motsats till många andra enteogener är det dock inte substansen som initierar dessa. LSD öppnar istället upp den egna förmågan vilket i sin tur medvetet eller omedvetet leder vidare till sådana kontakter. Här hänger det inte på enteogenen utan på den egna förmågan.

Exempel: Psoriasis

Jag har psoriasis vilket är en sjukdom som får hudceller att balla ur och producera alltför mycket skinn. Det leder i sin tur till irriterad och fjällig hud som för det otränade ögat kan likna exem. Sol och saltvatten ger den bästa lindringen medan stress i alla former kraftigt förvärrar tillståndet.

Själv skämdes jag så för min psoriasis att det påverkade hur jag levde och mådde. Jag bar långbyxor på sommaren för att skyla mig, badade inte för att slippa folks blickar och klädde sällan av mig i annat än mörker. Allt detta försämrade min psoriasis avsevärt eftersom det dels stressade mig och dels gjorde att jag inte sökte den lindring av sol och vatten som jag kunde ha fått.

När jag började med LSD frigjordes stress, ogynnsamma rädslor och vanföreställningar så snabbt att jag under ett par års tid var praktiskt taget symptomfri. Vad som hände var att jag slutade skämmas och må dåligt över min kropp vilket gjorde att det lugnade ner sig. Dessutom innebar det att jag vågade sola och bada vilket ytterligare förbättrade mitt tillstånd.

Märk väl: LSD är inget botemedel för psoriasis. Men att lösa upp skuld, skam, rädslor och stress som är kopplat till en sjukdom kan hjälpa oss att bli symptomfria eller rent av ge oss utrymme att lösa grundorsakerna.

Meditation på LSD

Dagen rörde långsamt på sig medan festivalen höll på att packas ihop och folk letade efter sina vänner och tillhörigheter. Själv satt jag på en sten någonstans mitt i och mediterade när jag plötsligt befann mig i ett energimässigt ägg. Därifrån kunde jag sedan urskilja vart ljud i omgivningen för sig självt; lyssna till ett samtal flera hundra meter bort eller höra insekternas förehavanden. Min hörsel hade skärpts till något som jag hade förknippat med påhittade superhjältar.

● ● ●

Som med alla enteogener är kombinationen med meditation utmärkt för djupare utforskande. En bok som jag kommit att tycka mycket om är Timothy Learys Psychedelic prayers. Det är en bearbetning av taoistiska Tao Te Ching, specifikt anpassad för LSD-upplevelser. Upplägget är att vägledda meditationer läses vid sex tillfällen i upplevelsen.

Meditation under peaken (timme 1-4) kan vara svårnavigerat för en som är ovan eftersom det kan vara svårt att hålla fokus. Samtidigt är det då vi är som mest i kontakt med det rena energiflödet, alltet, oss själva på molekylnivå och sådant som befinner sig bortom våra sinnen.

Allteftersom vi åter landar i vår egen kropp knyts meditationerna i allt högre utsträckning till den mänskliga upplevelsen. På andra sidan kulmen av peaken (timme 3-6) menar Leary är ett ypperligt tillfälle för att väcka medvetenheten på cellnivå och plantera frö i oss som får växa. Jag skulle tillägga att detta är en god tidpunkt för kontakt med andra medvetanden och tider.

När upplevelsen är i avtagande (timme 6-9) är en god tid att utforska kroppen, sinnet och den mänskliga upplevelsen i alla dess former. Det är i min mening en bra tid för naturupplevelser, relationer, sex och kontemplation. Upplevelsen då jag befann mig i ett ägg och kunde höra alla ljud var i denna fasen av resan.

Learys uppdelning är ett gott försök att beskriva vilka slags meditationer som passar var i resan.

Exempel: Taoistisk peakmeditation

Meditationen läses mycket långsamt och med eftertryck under peaken. Nedanstående meditation heter Take in – Let go och är hämtad ur Timothy Learys Psychedelic prayers. Jag har översatt den till svenska och lagt till sista stycket.

● ● ●

För att andas in
Behöver du först andas ut
Släpp taget

För att hålla
Behöver du först öppna din hand
Släpp taget

För att vara varm
Måste du först vara naken
Släpp taget

För att förstå
Måste du först förlora förståndet
Släpp taget

Form och dos

LSD är en så pass potent substans att dosen mäts i microgram. När Albert Hofmann först testade substansen på sig själv började han med 250 microgram vilket han föreställde sig skulle vara en knappt märkbar dos. Det visade sig vara en hög dos vilket gav honom en ordentlig resa. Enligt Erowid ligger tröskeldosen för LSD runt 10-20 microgram. En låg dos är 20-75, en normal 50-150, en hög dos 150-400 medan allt över 400 microgram betraktas som en mycket hög dos.

LSD kan komma i ett flertal former. De två vanligaste är förmodligen som blotters (små papperslappar indränkta med LSD) eller i flytande form. LSD kan också vara i kristallform.

I bruksledet finner man huvudsakligen LSD i normaldoser, det vill säga att en lapp eller en droppe ligger mellan 50 och 150 microgram. Det är dock viktigt att fråga eftersom det finns betydligt starkare än så.

För att mikrodosera kan en droppe blandas ut med vatten som sedan portioneras.

Effekt

Människor som inte får känningar av blotta närvaron av substansen brukar börja känna effekterna efter ungefär en kvart och uppnår vanligtvis full effekt efter 45 till 60 minuter. Beroende på dos, sammanhang och personens känslighet brukar upplevelsen sedan vara i 8-12 timmar med en peak på cirka fyra timmar.

De initiala fysiska effekterna kan ibland vara lätt obehagliga såsom muskel- eller käkspänningar, ilningar och lätt illamående. Men de kan också vara behagliga såsom rysningar av förväntan, upprymdhet och fnissighet.

Det är önskvärt att få en ordentlig sömn efter att ha använt LSD, ibland så mycket som 12 timmar. Afterglow-effekter är vanliga och kan hålla i sig länge. Det är också vanligt med en lätt träningsvärk i hjärnan eftersom en mängd nya kopplingar gjorts.

Det sägs ibland att vi bara använder en bråkdel av vår hjärnkapacitet, kanske så lite som några få procent. Vårt normalläge kan beskrivas som att vi kör en bil vars motor är strypt och därför bara kan köra i 20 kilometer i timmen. Under påverkan av LSD öppnas våra förmågor upp så att vi plötsligt kan framföra bilen i 80, 90 eller rent av 110. Vi får tillgång till betydligt mycket mer mental kraft utan att för den skull äventyra motorn.