Att bli medveten om kopplingar

Med tiden uppstår det kopplingar mellan olika beteenden, substanser etcetera. De hör samman på olika sätt.

När jag skulle sluta röka behövde jag exempelvis samtidigt sluta dricka kaffe. För mig hade kaffedrickande och rökande blivit så intimt förknippade med varandra att de gick hand i hand. Även alkohol och rökande gick hand i hand så de första åren fortsatte jag att feströka. Att feströka är alltså inte alltid något särskilt festligt utan ofta snarare ett uttryck för att man har en stark koppling mellan rökning å ena sidan och alkohol eller fest å andra sidan. En annan substans eller ett sammanhang triggar missbruket.

Samma slags triggers kan finnas i platser, människor, situationer eller precis vad som helst. När vi vill bli nyktra från ett missbruk kan det vara till hjälp att kartlägga vilka kopplingar som finns. Det hjälper oss att bli medvetna om risksituationer och triggers.

Övning: Öppna dig inför en annan

I missbruket samlar vi ofta på oss hemligheter, svek och annat som vi ogärna vill att någon annan ska få veta. En viktig del av processen att frigöra sig från missbruket är därför att erkänna och möta det vi försöker gömma undan. Den här övningen hjälper med det.

● ● ●

1. Skriv ner allt dumt du gjort i missbruket. Allt du skäms över, önskar att du kunde lämna ogjort eller råkat ut för. Ha inte bråttom utan gräv djupt och var ärlig.

2. Läs upp listan för någon som du litar på och som vill hjälpa dig med övningen. Utelämna ingenting.

● ● ●

Genom att blotta oss börjar vi lätta på hemlighetsmakeriet. Detta gör det lättare att sedan våga vara ärliga om våra upplevelser även inför andra.

Ökad medvetenhet

Det vi försöker gömma undan kontrollerar oss och tar sig med tiden uttryck i omedvetna reaktionsmönster. När vi öppnar upp och börjar prata om våra upplevelser så förlorar de sin makt över oss. Då kan vi hantera minnet eller triggern medvetet istället för att återfalla i omedvetna reaktioner.

När vi öppnar upp bjuder vi in andra att göra detsamma. Ofta märker vi då att vi ingalunda är så ensamma om våra upplevelser som vi trott. Andra längtar på samma sätt som vi efter att våga vara ärliga om och känna oss bekräftade i våra upplevelser.

Att omprogrammera sig

Den hösten köpte jag min första musikmobil men hur jag än bar mig åt ville den inte veta av min dator. Istället för argsint punk och dystra visor fick jag därför nöja mig med att använda mobilen för att lyssna på radio.

Nu var det tisdag och jag gick på promenad med hörlurar i öronen. Några dagar tidigare hade jag efter ett långvarigt alkoholmissbruk tvärt slutat dricka och jag började sakta vakna till insikten att jag dessutom varit deprimerad i fyra år. Hoppet hade återvänt men jag hade inte den blekaste aning om hur jag skulle ta mig vidare. Jag visste att jag behövde läka men saknade verktyg och hade ingen som kunde vägleda mig. Det var ett miserabelt och ensamt tillstånd. 

Just då kom det en låt på radion som jag aldrig skulle ha nedlåtit mig själv till att ladda ner – Shooting star med Amy Diamond. Jag kände mig plötsligt upprymd och kunde inte låta bli att le. Solen tycktes skina lite extra på mig och jag kände mig förvissad om att jag skulle kunna reda ut det trassel som blivit mitt liv. Och med ens förstod jag vilken oerhörd påverkan musiken hade på mitt mående.

Den kvällen lyckades jag äntligen få min dator och mobil att kommunicera med varandra. Nästa dag gav jag mig ut med de gladaste och fånigaste låtarna jag kunde hitta i öronen och skillnaden var som natt och dag.

Det är lätt att irritera sig, hålla kvar vid ilska eller snäsa när man har arg punk i lurarna. Och det är lätt att tycka synd om sig själv när man lyssnar på andra som gör detsamma. Men det är svårt att inte möta människor med ett leende när man samtidigt lyssnar på Disneys Var glad för allt som livet ger.

Vi programmerar oss ständigt, i stort och smått. Allt vi matar och omger oss med bidrar till vårt mående. När detta gick upp för mig började jag skärskåda mitt liv och vad jag programmerade mig själv med.

● ● ●

Jag träffade en gång en läkare i Indien som sa:
– Ni västerlänningar klär er så mycket i svart att det inte är att undra på att ni mår så dåligt.
Då avfärdade jag det läkaren sa som nonsens men när jag nu var i direkt kontakt med min depression klädde jag mig mycket riktigt helt i svart och hade tunga Doc Martens på fötterna.

Jag började med att byta ut alla mina strumpor. Svarta tubsockor byttes mot strumpor med kor och grisar, randigt, prickigt och flerfärgat. Och jag märkte snart att det är betydligt mycket svårare att vara sur eller ledsen om man lägger upp fötterna i soffan och tittar ner på ett par fånigt färgglada strumpor.

Sen bytte jag mina kängor mot röda gympaskor vilket gav mig känslan av att jag flöt fram i tillvaron. Jag älskade mina kängor. I kängor står man stadigt och får en bestämdhet i stegen men de begränsar samtidigt möjligheten att springa, dansa och klättra i träd. Med mina röda gympaskor kunde jag dansa igen.

Och jag fortsatte på det sättet att identifiera hur jag programmerade mig själv att må dåligt. Och jag började omprogrammera mig själv till att må bra. På så vis botade jag en fyra år lång depression på mindre än tre månader.

Omprogrammering

När jag pratar om omprogrammering menar jag att lokalisera och sedan radera, skriva om eller byta ut ogynnsam programmering som vi lagt oss till med, exempelvis uttryckt som en vana eller ett beteende.

Jag använder metaforen ”att omprogrammera” då jag tycker att den är enkel och tydlig. En aspekt som jag tycker är särskilt tilltalande är att en programmering inte är statisk. Den som är kunnig kan när som helst skriva om ett program, radera eller ersätta det. Sådana är människans beteenden och vanor också. Fastän vi ibland intalar oss motsatsen, att vi är statiska, så är människan till sin natur föränderlig. Så som vi är just nu är vi inte dömda att fortsätta vara utan vi kan när som helst radera, uppdatera eller byta ut vår programmering.

När jag arbetat med detta så har jag huvudsakligen rört mig mellan tre nivåer:
• Vad jag har närmst mig, såsom min kropp och mina kläder.
• Vad jag omger mig med, såsom umgänge och sammanhang.
• Vad jag matar mig med, såsom medier.

Jag påstår inte att dessa tre nivåer är generellt applicerbara utan de kan behöva anpassas efter personen. Detta är vad som var relevant för mig.

Det jag har närmst mig

Jag har redan varit inne på betydelsen av kläder, färger och skor. Jag håller numer väldigt mycket med den indiska läkaren som jag tidigare i livet avfärdade – det är inte att undra på att vi mår så dåligt när vi klär oss som vi gör. Färger och mönster gör otroligt mycket för vårt välmående men vi har en tendens i västvärlden att klä oss mycket i enfärgat svart eller grått. Våra färg- och mönsterval bidrar starkt till vårt mående.

Men det är naturligtvis inte enbart färgerna som påverkar vårt mående utan också funktionaliteten i det vi har på oss. Jag tog skorna som exempel. Mina Doc Martens gav å ena sidan en väldig stabilitet men samtidigt hindrade de mig från att röra mig fritt. På samma sätt kan åtsittande eller illasittande kläder, eller för all del för stora kläder, begränsa våra rörelser och uttrycksförmåga. Det är exempelvis svårt att klättra i träd i skinny jeans, springa i högklackat eller känna sig fin när man är klädd som en säck potatis.

Lek med kläderna för att utforska vilka möjligheter de öppnar eller stänger och hur de på så vis påverkar ditt mående.

● ● ●

När jag började vakna ur min depression hade jag samma hästsvans som jag hade haft i åtminstone tio år. Jag gillade att ha hästsvans men i min iver att justera saker i mitt liv för att se hur det skulle påverka mitt mående så klippte jag av den. Skillnaden var mycket större än jag föreställde mig att den skulle vara.

Gemene man tänker nog sällan på det men hår väger ganska mycket. Uppsatt i en hästsvans stramar det dessutom. Därtill bär vi med oss spår av sådant vi varit med om i vårt hår. När jag klippte mig upplevde jag en oerhörd lättnad. Samtidigt som en tyngd och stramhet runt huvudet försvann så försvann också mycket av det skräp som jag bar med mig spår av i mitt hår. Mitt mående lyftes avsevärt.

Inledningsvis klippte jag mig bara kort men det är ofta ännu kraftfullare att vid en grundlig rensning och nystart dessutom raka av sig håret. När vi gör det så tar vi bort allt negativt som finns lagrat i håret och börjar om på nytt. Som symbolisk gest är det starkt förknippat med återfödelse. Många kopplar mycket av sin identitet till sitt hår och kan i det exempelvis uttrycka fåfänga eller gömma sig bakom det. Då är det ofta en särskilt stor och frigörande utmaning att raka av sig det.

För att komma tillrätta med depression skulle jag dock inte inledningsvis föreslå att raka av sig håret då det för många snarare är en prövning som kan föra med sig vånda. Att raka av sig håret är snarare en utmaning för den som vill växa.

Det jag omger mig med

Vi påverkas starkt av vilka vi omger oss med. Människor har en tendens att gruppera sig hyfsat homogent vilket förstärker de föreställningar och tillstånd som finns i gruppen. Den som mår dåligt befinner sig därför ofta i sammanhang och med människor som bidrar till och förstärker det dåliga måendet.

Om jag vill få till stånd en förändring i mitt mående så kan det vara mycket svårt att få det tillsammans med människor som fortfarande mår dåligt. Detsamma gäller såklart vilken förändring man än vill genomföra. Den som är spelmissbrukare har svårt att tillfriskna i ett sammanhang med aktiva spelmissbrukare på samma sätt som den som har ett shoppingberoende inte är hjälpt av att springa i butiker.

För att komma vidare behöver vi ofta skilja oss från sammanhanget och människorna som bidrar till att upprätthålla vårt dåliga mående. För många behövs det ett fullständigt avståndstagande men det är inte alltid nödvändigt.

Det är ofta lättare att tillfriskna på en annan plats. Den som har möjlighet att spendera tid i ett annat sammanhang tillsammans med stöttande medmänniskor är ofta mycket hjälpt av det.

Det jag matar mig med

Det vi exempelvis tittar på, lyssnar till eller läser har mycket stor betydelse för hur vi mår. Därför är det lätt för oss att påverka vårt mående genom att helt enkelt förändra vad vi väljer att ta in. Exemplen kan bli hur många som helst men låt mig begränsa mig till en handfull som många känner igen.

Musik. Vi har alla vår egen musiksmak och det som är ljuv musik för en är en ren plåga för en annan. Men bortom det består musik av vibrationer som aktiverar och påverkar kroppen på olika sätt. Viss musik är lättare att vara arg till, annan hjälper oss att slappna av och en del lockar fram saknad och vemod. Bara för att du gillar viss musik betyder det inte att den får dig att må bra. Mår du dåligt trots att du lyssnar på din favoritmusik kan det rent av vara en indikation att den i dagsläget inte hjälper ditt mående.

Film. Det är samma med film som med musik – smak och grundvibration är olika saker. Mycket skräck, våld och sorg bidrar lätt till att en människa inte mår bra även om personen måhända gillar genren.

Nyheter. Många mår dåligt av att konsumera nyheter, till stor del för att ämnesvalen ofta är sådana att nyheterna är rent deprimerande att ta del av. Det finns dock en annan fara med nyheter, nämligen att vi får en fragmenterad världsbild. Detta verklighetssplitter lurar oss att tro att vi förstår vår omvärld medan vi i själva verket är ganska aningslösa. Det ger dessutom också ofta upphov till en splittrad uppmärksamhet som på många sätt liknar eller ibland kanske rent av är ADHD.

Sociala medier och smartphones. På samma sätt som nyheter har en tendens att göra så ger dessa upphov till en splittrad uppmärksamhet, men ofta exponentiellt mycket större. Det ständiga flödet av material gör oss huvudsakligen till passiva konsumenter och vi kopplar i värsta fall i allt högre grad ur oss från vårt verkliga liv. Att ständigt vara nåbar och ha ett behov av att uppdatera bidrar också ofta till oro och ångest.

Porr. En överkonsumtion av pornografi leder ofta till avtrubbning och att vi omprogrammerar oss sexuellt till att tända på det vi tittat mycket på. Då all slags porr idag är lättillgänglig är det lätt att en osund fascination eskalerar till allt grövre uttryck vilket sedan ytterligare förvränger vår sexualitet.

Att omprogrammera sig frisk

Vid omprogrammering utgår jag från fyrstegsmodellen för personlig utveckling.

Bli medveten. Undersök vad du har på och omkring dig och vad du matar dig själv med. Var uppmärksam på samband och triggers men utgå inte ifrån att du kommer att upptäcka dem innan du gör det faktiska förändringsarbetet.

Acceptera att du just nu mår som du gör och att det du omger och matar dig med bidrar till det, utan att för den del acceptera ditt dåliga mående som ett normaltillstånd.

Förändra. Byt ut det som du tar för givet. Ju mer du håller fast vid något, ju viktigare är det ofta att du släpper det. Våga åtminstone prova. Byt strumpor, skor, musik, umgänge och allt annat som kan misstänkas bidra till att du mår dåligt. Mata dig sedan medvetet med sådant som är gynnsamt för dig och för dig i riktningen som du vill.

Var tacksam för framstegen som du gör.

Vad jag inte säger

När jag ger exempel på sådant som kan bidra till dåligt mående är det vanligt att människor försvarar sina livsstilsval. Lika tvärsäkert som jag en gång förklarade för en indisk läkare att det inte fanns något samband mellan svarta kläder och depression, lika tvärsäkert berättar människor som mår dåligt för mig att just deras musik, kläder, umgänge, mat, alkoholvanor och allt vad det kan vara minsann inte påverkar deras mående. Och de gör det i princip alltid utan att ha gjort minsta ansats till att pröva hypotesen.

Det jag vill fråga i det läget är ”Vad är du egentligen beredd att göra för att tillfriskna?”. Jag är övertygad om att näst intill alla depressioner kan botas med hängiven utrensning och omprogrammering. Den som säger sig vilja tillfriskna men som har en hel lista på saker som de inte är beredda att rucka på i livet för att göra det, uppfattar jag inte som seriös i sin strävan. Om du vill tillfriskna – var öppen för att prova i princip allt och att offra även det du håller kärt.

Med det sagt så får människor naturligtvis klä sig precis hur de vill; det är inte upp till mig eller någon annan att ha synpunkter på det. De får umgås med vem de vill, lyssna på vilken musik de vill och titta på vilka filmer, nyheter eller porr de vill.

Det jag diskuterar här är inte någons smak. Jag diskuterar omprogrammering som ett sätt för att tillfriskna eller återhämta sig från ett negativt sinnestillstånd.

Fyra skäl att använda sinnesförändrande substanser

Det finns många skäl att använda sinnesförändrande substanser. Här är fyra vanliga som jag har identifierat.

Rekreation

Många använder sinnesförändrande substanser för att slappna av, ha kul och utforska. De tar det hemma med sin partner, på en fest eller som ett äventyr tillsammans med vänner.

Med enteogener: De förändrade medvetandetillstånd som enteogener ger är ofta härliga och upplyftande och känns samtidigt mycket meningsfulla. Vissa såsom svamp och LSD kan passa bra i ett socialt sammanhang medan exempelvis Ayahuasca lämpar sig bättre för en meditativ djupdykning.

Medicinskt

De medicinska effekterna av sinnesförändrande substanser är många och varierade. Det är viktigt att förstå att mycket av användandet av illegala substanser faktiskt snarare är självmedicinering än försök att fly något.

Med enteogener: Enteogener är i sammanhanget kraftfulla verktyg för att läka känslomässigt, mentalt och ibland även fysiskt. De bringar ofta klarhet till vår situation och ger oss verktyg för att arbeta med vår egen läkning. Det är också vanligt att de sänker de mentala barriärer och försvar som hindrar oss från att hantera vår situation på bästa sätt. Detta gör dem till kraftfulla verktyg för djupt terapeutiskt arbete där genombrott är vanliga. Att arbeta på det sättet kräver mod, trygghet och det är ofta lämpligt att ha en erfaren person vid sin sida.

Andligt

Sinnesförändrande substanser finns med i många andliga och religiösa sammanhang och betraktas ofta som sakrament. Ibland är effekten viktig för ritualen medan sakramentet i andra fall reducerats till att vara symbolisk.

Med enteogener: Enteogener har använts i andliga sammanhang i tusentals år och över hela världen. Växternas andar kommunicerar med oss och de kallas därför ofta respektfullt för lärare. Att arbeta utifrån en andlig förståelse öppnar möjligheter till sådant som att komma i kontakt med andevärlden, ta emot meddelanden från andra sidan, att extrahera inkräktande energier, att arbeta med tidigare liv och så vidare. Även här är det viktigt att ha mod, arbeta i en trygg miljö och att ha en erfaren person vid sin sida.

Missbruk

Vilken växt, svamp eller substans vi än använder så är det viktigt att vara medveten om missbrukspotentialen. Missbruket bottnar inte i substansen utan i oss själva. Därför är det viktigt att vi frågar oss varför och hur vi använder en substans. Använder vi det för att fly, lägga locket på, distrahera oss eller sänka vårt medvetande så är det tecken på missbruk.

Med enteogener: Det är ovanligt att människor missbrukar enteogener. De är tvärtom välkända för att bryta missbruk. De är dock inte omöjliga att missbruka.

LSD

LSD är en enteogen som uppfanns av misstag av kemisten Albert Hofmann i slutet av 1930- och början av 1940-talet. Han studerade ergot (mjöldryga) i sökandet efter en medicin mot klusterhuvudvärk när han oavsiktligt fick i sig substansen han syntetiserat och insåg att den hade en helt annan potential. Inledningsvis var det vetenskapliga intresset för substansen stort och forskningen som gjordes exceptionellt lovande.

En tidig hypotes var att LSD simulerade psykos eller allvarlig mental störning. Det visade sig dock snarare vara tvärt om. Med LSD läkte många från mentala åkommor, trauman, missbruk och liknande.

Jag tog LSD för att uppleva
hur det är att vara galen.
Istället insåg jag
hur det är att vara frisk.

CIA fick tidigt upp ögonen för substansen och tänkte att den antingen skulle kunna användas som sanningsserum eller för att manipulera och kontrollera människor. Många av deras experiment var rent förkastliga. Inom det militära var intresset initialt också stort och LSD testades vid övningar. En oväntad bieffekt var att en del av de som fick LSD la ner sina vapen, inte längre tog den militära hierarkin på allvar och blev pacifister.

Men de som slutligen provocerade fram en kriminalisering av en lång rad enteogener var hippiekulturen i USA med sina slagord Peace, Love and Understanding. Långt hår, krigsvägran, fritt sex och grym musik blev helt enkelt för mycket för de styrande politikerna som utan hänsyn till den lovande vetenskapen kriminaliserade LSD och mycket annat. Kriminaliseringen började i mitten av 1960-talet och var inom tio år världsomspännande.

LSD gick under jorden men fortsatte användas i terapeutiska, andliga och rekreationella sammanhang. När rave-kulturen dök upp på 1980-talet så var MDMA förvisso den mest framträdande substansen men även LSD var vida populärt. Rave-kulturens slagord var snarlika hippierörelsens: Peace, Love, Unity, Respect.

Efter 50-60 års urskiljningslöst krig mot allehanda droger har LSD och liknande substanser under 2000-talet åter börjat forskas på. Och även nu rapporteras anmärkningsvärt goda resultat i de teststudier som gjorts. Vid jämförande studier visar det sig dessutom att LSD har en bråkdel så många negativa bieffekter som exempelvis alkohol och nikotin och nästintill saknar missbrukspotential.

Substansens karaktär

Jag vill hävda att två saker som är karakteristiska för LSD är att den:
• inte har en entitet kopplad till sig, och
• är särskilt lämpad för arbete på det mentala planet.

Saknar entitet

Växter och svampar har entiteter kopplade till sig. Det finns en intelligens på andra sidan som man samarbetar med på sin resa. När vi isolerar ämnen och syntetiserar dem tappar vi den kontakten och lämnas istället till våra egna förmågor. Den som arbetar med LSD får inte vägledning av substansen utan behöver förlita sig på sin egen eller någon annans vägledning. Den förstärker det som redan finns.

Det ska dock sägas att bara för att LSD inte har en egen entitet så innebär det inte att den är helt utan själ. Eftersom många haft ett möte med LSD så skapas det en särskild energi runt substansen. Den energin kan kallas för själ men skapas av vår gemensamma upplevelse och är inte kopplat till en yttre intelligens.

Arbetar mentalt

LSD är ett ypperligt verktyg för att arbeta med mentala bekymmer såsom psykosomatiska sjukdomstillstånd, missbruk, depression, utmattning och mentala sjukdomstillstånd som inte orsakas av parasiterande energier. Kort och gott sådant som har med detta livet och denna verkligheten att göra.

Vore LSD en människa tänker jag att den vore en exceptionellt insiktsfull västerländsk terapeut eller coach. Någon som kan vrida och vända på ens tankar så att mönster blottläggs och polletten trillar ner.

Nu är det naturligtvis fullt möjligt att ha helt andra slags upplevelser på LSD såsom andekontakter och förnimmelser av tidigare liv. I motsats till många andra enteogener är det dock inte substansen som initierar dessa. LSD öppnar istället upp den egna förmågan vilket i sin tur medvetet eller omedvetet leder vidare till sådana kontakter. Här hänger det inte på enteogenen utan på den egna förmågan.

Exempel: Psoriasis

Jag har psoriasis vilket är en sjukdom som får hudceller att balla ur och producera alltför mycket skinn. Det leder i sin tur till irriterad och fjällig hud som för det otränade ögat kan likna exem. Sol och saltvatten ger den bästa lindringen medan stress i alla former kraftigt förvärrar tillståndet.

Själv skämdes jag så för min psoriasis att det påverkade hur jag levde och mådde. Jag bar långbyxor på sommaren för att skyla mig, badade inte för att slippa folks blickar och klädde sällan av mig i annat än mörker. Allt detta försämrade min psoriasis avsevärt eftersom det dels stressade mig och dels gjorde att jag inte sökte den lindring av sol och vatten som jag kunde ha fått.

När jag började med LSD frigjordes stress, ogynnsamma rädslor och vanföreställningar så snabbt att jag under ett par års tid var praktiskt taget symptomfri. Vad som hände var att jag slutade skämmas och må dåligt över min kropp vilket gjorde att det lugnade ner sig. Dessutom innebar det att jag vågade sola och bada vilket ytterligare förbättrade mitt tillstånd.

Märk väl: LSD är inget botemedel för psoriasis. Men att lösa upp skuld, skam, rädslor och stress som är kopplat till en sjukdom kan hjälpa oss att bli symptomfria eller rent av ge oss utrymme att lösa grundorsakerna.

Meditation på LSD

Dagen rörde långsamt på sig medan festivalen höll på att packas ihop och folk letade efter sina vänner och tillhörigheter. Själv satt jag på en sten någonstans mitt i och mediterade när jag plötsligt befann mig i ett energimässigt ägg. Därifrån kunde jag sedan urskilja vart ljud i omgivningen för sig självt; lyssna till ett samtal flera hundra meter bort eller höra insekternas förehavanden. Min hörsel hade skärpts till något som jag hade förknippat med påhittade superhjältar.

● ● ●

Som med alla enteogener är kombinationen med meditation utmärkt för djupare utforskande. En bok som jag kommit att tycka mycket om är Timothy Learys Psychedelic prayers. Det är en bearbetning av taoistiska Tao Te Ching, specifikt anpassad för LSD-upplevelser. Upplägget är att vägledda meditationer läses vid sex tillfällen i upplevelsen.

Meditation under peaken (timme 1-4) kan vara svårnavigerat för en som är ovan eftersom det kan vara svårt att hålla fokus. Samtidigt är det då vi är som mest i kontakt med det rena energiflödet, alltet, oss själva på molekylnivå och sådant som befinner sig bortom våra sinnen.

Allteftersom vi åter landar i vår egen kropp knyts meditationerna i allt högre utsträckning till den mänskliga upplevelsen. På andra sidan kulmen av peaken (timme 3-6) menar Leary är ett ypperligt tillfälle för att väcka medvetenheten på cellnivå och plantera frö i oss som får växa. Jag skulle tillägga att detta är en god tidpunkt för kontakt med andra medvetanden och tider.

När upplevelsen är i avtagande (timme 6-9) är en god tid att utforska kroppen, sinnet och den mänskliga upplevelsen i alla dess former. Det är i min mening en bra tid för naturupplevelser, relationer, sex och kontemplation. Upplevelsen då jag befann mig i ett ägg och kunde höra alla ljud var i denna fasen av resan.

Learys uppdelning är ett gott försök att beskriva vilka slags meditationer som passar var i resan.

Exempel: Taoistisk peakmeditation

Meditationen läses mycket långsamt och med eftertryck under peaken. Nedanstående meditation heter Take in – Let go och är hämtad ur Timothy Learys Psychedelic prayers. Jag har översatt den till svenska och lagt till sista stycket.

● ● ●

För att andas in
Behöver du först andas ut
Släpp taget

För att hålla
Behöver du först öppna din hand
Släpp taget

För att vara varm
Måste du först vara naken
Släpp taget

För att förstå
Måste du först förlora förståndet
Släpp taget

Form och dos

LSD är en så pass potent substans att dosen mäts i microgram. När Albert Hofmann först testade substansen på sig själv började han med 250 microgram vilket han föreställde sig skulle vara en knappt märkbar dos. Det visade sig vara en hög dos vilket gav honom en ordentlig resa. Enligt Erowid ligger tröskeldosen för LSD runt 10-20 microgram. En låg dos är 20-75, en normal 50-150, en hög dos 150-400 medan allt över 400 microgram betraktas som en mycket hög dos.

LSD kan komma i ett flertal former. De två vanligaste är förmodligen som blotters (små papperslappar indränkta med LSD) eller i flytande form. LSD kan också vara i kristallform.

I bruksledet finner man huvudsakligen LSD i normaldoser, det vill säga att en lapp eller en droppe ligger mellan 50 och 150 microgram. Det är dock viktigt att fråga eftersom det finns betydligt starkare än så.

För att mikrodosera kan en droppe blandas ut med vatten som sedan portioneras.

Effekt

Människor som inte får känningar av blotta närvaron av substansen brukar börja känna effekterna efter ungefär en kvart och uppnår vanligtvis full effekt efter 45 till 60 minuter. Beroende på dos, sammanhang och personens känslighet brukar upplevelsen sedan vara i 8-12 timmar med en peak på cirka fyra timmar.

De initiala fysiska effekterna kan ibland vara lätt obehagliga såsom muskel- eller käkspänningar, ilningar och lätt illamående. Men de kan också vara behagliga såsom rysningar av förväntan, upprymdhet och fnissighet.

Det är önskvärt att få en ordentlig sömn efter att ha använt LSD, ibland så mycket som 12 timmar. Afterglow-effekter är vanliga och kan hålla i sig länge. Det är också vanligt med en lätt träningsvärk i hjärnan eftersom en mängd nya kopplingar gjorts.

Det sägs ibland att vi bara använder en bråkdel av vår hjärnkapacitet, kanske så lite som några få procent. Vårt normalläge kan beskrivas som att vi kör en bil vars motor är strypt och därför bara kan köra i 20 kilometer i timmen. Under påverkan av LSD öppnas våra förmågor upp så att vi plötsligt kan framföra bilen i 80, 90 eller rent av 110. Vi får tillgång till betydligt mycket mer mental kraft utan att för den skull äventyra motorn.

Cannabis

Få växter är så mångsidiga som cannabis. Redan 5000 år sedan finns det dokumenterad användning av den men den har förmodligen använts betydligt längre än så. Inom hinduismen sägs det att cannabis är en gåva från gudarna och den används än idag i religiösa sammanhang såväl i Indien som på andra platser i världen.

I Sverige är vi förmodligen mest bekanta med det rekreationella bruket av cannabis men på senare år har dess medicinska egenskaper uppmärksammats alltmer. Dess bruk som enteogen diskuteras däremot sällan fastän många har sådana upplevelser.

Växtens karaktär

Cannabis har många användningsområden så jag väljer här bara att ge tre exempel som kan vara relevanta i förhållande till att läka och växa, nämligen:
• att minnas det vi vet
• smärtstillande och lugnande
• kreativ hjälp

Att minnas det vi vet

Vi kan och vet i regel väldigt mycket men glömmer lätt eller börjar tvivla på oss själva. Det cannabis ofta är exceptionellt bra på är att sätta oss i kontakt med vår egen inre visdom.

Någon gång i livet har du exempelvis kanske fullt väl vetat hur du kan kommunicera med andevärlden. Men med tiden har du intalat dig att du inte kan eller kanske rent av att andevärlden inte existerar. I så fall kan cannabis hjälpa dig att återknyta kontakten med den källan.

På liknande sätt kan den återetablera kontakten med din inre kompass som visar vad som är rätt och fel för dig.

Smärtstillande och lugnande

Bland cannabis mest uppenbara egenskaper är dess förmåga att lindra eller helt lösa upp smärta och lugna vårt nervsystem. Den används därför med oerhört goda resultat vid sådana tillstånd som smärta, epilepsi, oro och dödsångest. Där kan den helt ersätta eller kraftigt reducera behovet av farligare och mer vanebildande substanser såsom opiater.

Dess lugnande egenskaper kan på liknande sätt användas vid ångest och känslomässig smärta. Det är dock viktigt att då samtidigt behandla grundorsakerna så att medicinen inte enbart används för att lägga locket på. Förmågan att dämpa dessa tillstånd gör att den ofta används av människor som vill fly ett problem.

Cannabis kommer i många former och en som blivit särskilt uppmärksammad i medicinsk användning är CBD-oljan som inte är psykoaktiv. Medan cannabis dras med en förhållandevis hög missbrukspotential så kan den också användas som medicin för att trappa ner eller avsluta missbruk. Där kan CBD-oljan ibland användas som ett sista steg för att få de lugnande effekterna på nervsystemet men samtidigt slippa de psykoaktiva effekterna.

Kreativ hjälp

Det är ingen tillfällighet att cannabis är vanligt förekommande i kreativa sammanhang. Dess förmåga att sätta oss i kontakt med vårt inre kan frigöra en kreativ potential som vi annars kanske inte har lika lätt att få tillgång till.

Jag upplever dock att den kreativa boosten bara varar några dagar. När man fortsätter ta cannabis efter dag två eller tre så sänks det kreativa flödet och ersätts efter hand snarare av en dimma.

Förstärkning och förvirring 

Cannabis blandas ofta med andra substanser eftersom den kan förstärka dessa. Många använder det exempelvis tillsammans med enteogener som LSD och svamp för att i resans senare skede förstärka effekten och åter nå peaktillstånd.

Det är dock inte helt oproblematiskt då det ofta också för in en betydande förvirring att blanda in cannabis. Jag minns särskilt en gång då min vän och jag tagit LSD och var i fullkomlig synk med varandra. Det var som att våra sinnen smält samman och vi förstod precis vad den andra ville förmedla. En joint senare hade vi inte bara tappat kopplingen utan var nära på att börja gräla eftersom vi alls inte kunde begripa oss på varandra längre.

Missbruk

I motsats till LSD och svamp har cannabis ingen inbyggd mekanism som förhindrar eller försvårar missbruk av den. Missbruk av cannabis är vanligt men såvitt jag kan bedöma betydligt mindre problematisk och farlig än de flesta andra missbruk.

De vanligaste bieffekterna jag sett hos cannabisrökare är att de blir slöa, omotiverade, dimmiga i huvudet och introverta. Det är som att det bildas ett moln av rök runt huvudet på dem på samma sätt som med tobaksrökare. Effekterna avtar i regel inom några veckor efter att personen slutat missbruka.

Det finns ingen risk att dö av cannabis. Den största risken med cannabis i en kultur där det är förbjudet ligger förmodligen i kontakten som brukaren kan behöva ha med kriminella och rättsväsende. Paradoxalt nog kan mötet med rättsväsende vara ett betydligt större hot mot personens hälsa och välbefinnande än vad cannabis någonsin varit, även vid ett fullfjädrat missbruk.

Cannabis sägs ibland vara en inkörsport till tyngre missbruk. Det är i grunden felaktigt eftersom det inte är substanser som leder till missbruk utan hur vi hanterar svåra upplevelser. Ta exempelvis någon som röker cannabis för att mildra ångesten efter en trasig uppväxt. Det är inte cannabis som leder till missbruket utan inkörsporten är i det fallet den trasiga uppväxten och vår oförmåga att hantera den på ett bättre sätt. Anledningen till att cannabis fått rykte som inkörsport är att den är mångsidig och används av människor med olika slags missbruk.

Form

Cannabis kommer i många former. Vanligast är förmodligen fortfarande torkad form eller som hasch. I torkad form tas i regel honblommans knoppar som på engelska kallas buds. Den är förhållandevis utrymmeskrävande på grund av luftinnehållet och kan lukta starkt. Hasch är en sammanpressad och renad form av cannabis där de mest potenta delarna av knopparna extraheras och används. Den pressas till kakor som i regel inte luktar lika mycket som torkad cannabis.

Det finns också oljor som kan vara processade för att lyfta fram specifika komponenter. Exempel på det är den icke psykoaktiva CBD-oljan och den psykoaktiva THC-oljan.

Inmundigande

Cannabis röks ofta antingen för sig själv eller utblandad med tobak. Många som försöker sluta röka cannabis inser därför att de inte är beroende av cannabis men väl av nikotin.

Att inhalera rök är skadligt för kroppen oavsett material. Ett skonsammare sätt att inhalera cannabis är därför med en vape. Då hettas cannabisen upp så att den frigör sina verksamma ämnen men utan att det sker en förbränning.

Den som helt vill undvika att inhalera och därmed belasta lungorna kan istället äta cannabis. Att äta cannabis som den är ger liten effekt eftersom de verksamma ämnena inte frigjorts. För att de ska frigöras behöver de först lösas upp vilket vanligtvis görs i fett såsom smör. Det kan därefter enkelt användas i valfritt bakverk eller liknande. Jämfört med att röka bör man dosera något lägre eftersom hela dosen finns med utan svinn. Vid rökning går en inte försumbar del upp i rök.