Gränssättning

Problem med gränssättning är vanligt förekommande bland människor som blivit utmattade. Säger vi alltför ofta ja, tar på oss allt mer ansvar och kanske inte heller känner våra egna begränsningar så sitter vi snart där med ett smörgåsbord av måsten och borden som vi omöjligtvis kan äta upp.

Att säga ja och nej

Det är viktigt att säga ja till saker i livet. När vi säger ja öppnar vi dörrar till nya erfarenheter och berikar på så sätt våra liv. Jag är av åsikten att man bör säga ja ofta just för att det bjuder in möjligheten att man hittar något alldeles nytt som verkligen talar till ens själ.

Men trots att jag i grunden vill vara en ja-människa är det precis lika viktigt att kunna säga nej till saker. Sådant som känns in i märgen fel exempelvis. Eller sådant som jag faktiskt inte orkar eller ens vill, eller där jag gör mig själv eller andra illa. Att sätta gränser helt enkelt. Skulle jag i efterhand inte vara nöjd med mitt nej kan jag alltid ändra det till ett ja, precis som jag kan ändra ett ja till ett nej.

Gränssättning gentemot andra

Några har bekymret att de sätter för få gränser gentemot andra. De kan i så fall bli något av en avlastningsplats för sådant som andra inte vill eller orkar göra. Eller så kan oförmågan att säga nej få andra att tro att de rent av gör oss en tjänst när de ger oss ytterligare ansvar trots att vi innerst inne inte vill ha det.

Andra kan ha fastnat i ett ja-läge i tron om att det i själva verket är något bra. Det kan exempelvis hända om man medvetet arbetat för att säga ja till mer i livet och plötsligt börjar säga ja till allsköns saker som man egentligen borde säga nej till. Ett talande exempel på detta ger Jim Carreys karaktär i filmen Yes man.

Gränssättning gentemot sig själv

Men gränssättningen gentemot andra är i de flesta fall en återspegling av gränssättningen inom och gentemot oss själva. Kanske respekterar vi inte själva våra gränser, överskattar vår förmåga eller känner oss rent av oövervinneliga.

Det bör sägas att det i många fall kan vara bra med en naivitet inför vår egen förmåga. “Det har jag aldrig provat förut så det klarar jag säkert!” visar sig väldigt ofta stämma. Och i de fall som vi misslyckas rymmer även det sina lärdomar och kanske också vägen till att lyckas en annan gång.

Här pratar jag emellertid om gränssättning i förhållande till utmattning och där kan okunskapen om våra egna förmågor och begränsningar försätta oss i situationer som bidrar till utmattningen.

Att reflektera över

Vilka gränser har jag eller har jag inte och varför? Vad gör jag eller tar mig an trots att jag egentligen inte vill eller kan? När och i vilka sammanhang går andra över mina gränser, vem gör det och hur hanterar jag det? När går jag själv över mina egna gränser?

Sådana och liknande frågor kan vara bra att kontemplera för att i nästa steg definiera hur du vill att det ska vara.