Kort introduktion till meditation

Vilken slags meditation vi ägnar oss åt behöver anpassas till syftet. Här är fem exempel på meditationer som alla har sina egna styrkor och användningsområden.

Vägledd meditation. En vanlig sorts vägledd meditation är den där en meditationsledare pratar en igenom meditationen. Det kan exempelvis vara att den målar upp en berättelse där den som mediterar får följa med och uppleva. En sådan meditation har ofta ett specifikt syfte såsom att möta rädslor eller finna en väg framåt. Vägledda meditationer är ofta en enkel ingång för nybörjaren eftersom det kräver förhållandevis lite av den som mediterar.

Att stilla tankarna. Den förmodligen mest kända meditationen är den där vi försöker stilla tankeaktiviteten. Tankarna tillåts passera och för att bibehålla fokus används ett ankare av något slag; något att fokusera på istället för tankarna. Meditationen är enkel att förstå och komma igång med men samtidigt utmanande eftersom vi är vana vid att låta våra tankar löpa amok.

Det meditation för att stilla tankarna gör för huvudet gör avslappningsövningar för kroppen. En avslappningsövning kallas vanligtvis inte för meditation men har många likheter.

Riktad meditation. Vid en riktad meditation fokuserar vi på något specifikt som vi vill koppla in i eller förstärka. Det kan exempelvis vara att meditera utifrån hjärtat, att koppla in i egenskapen mod eller känslan av självtillit. En riktad meditation passar den som vill arbeta med någon specifik aspekt av sig själv eller tillvaron. Hur svår meditationen ter sig handlar till stor del om hur lätt man har för att koppla in i det man vill förstärka.

Djupmeditation. När vi vill tränga ner i djupare lager av oss själva kan djupmeditation vara ett kraftfullt verktyg. En djupmeditation varar vanligtvis länge och kan vara guidad eller oguidad. Den lämpar sig exempelvis bra för terapeutiskt eller visionärt arbete, för komma i kontakt med tidigare liv eller arbete med andevärlden. Djupmeditation kräver hängivenhet.

Meditation i rörelse. Meditation behöver inte vara en stilla aktivitet utan kan också utövas gående, i dans, hantverk eller andra fysiska aktiviteter. Många mediterar redan på det sättet utan att tänka på det som meditation.

20 minuter om dagen

Vid hängivet övande ger meditation märkbara resultat även med ganska korta pass. Redan vid 15-20 minuter om dagen i några veckors tid får vi bättre kontroll över vårt sinne och våra förmågor skärps avsevärt.

När och var ska jag meditera?

Meditation kräver ingen specifik tid eller plats utan kan göras när du har tid till det. Du kan däremot underlätta för dig själv och ge meditationen en extra skjuts genom att avsätta en särskild tid och plats. Om du mediterar vid en särskild tid varje dag så genomsyras till slut den tiden av meditationsenergin vilket gör det lättare för dig att nå resultat. Detsamma gäller platsen som du väljer. Efter ett tag genomsyras den av meditationsenergin och får ett behagligt lugn till sig.

Men med det sagt så kan den som är skicklig meditera på en buss eller i högljutt stadsbrus genom att koppla bort det som pågår runtomkring. Som nybörjare är det dock lättast att befinna sig på en lugn avskild plats där man slipper störas av omgivningen.

Att se segern istället för nederlaget

När man börjar meditera är det vanligt att stunderna då man faktiskt lyckas vara utan tankar är korta och få. Kanske lyckas man inledningsvis hålla sitt fokus i 10 sekunder och sedan är sinnet iväg och funderar över dagen i åtta minuter. Man kommer på sig själv och lyckas återföra sitt fokus i 15 sekunder och sedan är sinnet iväg igen och planerar kvällens middagsbjudning i sju minuter. Fokus i 18 sekunder och när meditationsklockan ringer har sinnet lekt bort resten av tiden. Den som är självkritisk har då lätt att se det som ett nederlag att den inte lyckats hålla fokus i mer än 43 sekunder under 20 minuter.

Jag menar tvärt om att det är en seger att ha lyckats återföra fokus två gånger. Att sinnet ränner iväg med oss är oundvikligt. Att vi lyckas återföra fokus är bedriften i sammanhanget och det är den segern som vi bör ta fasta på.

Meditationsställningar

Det finns många mer eller mindre specifika kroppsställningar som vi kan meditera i.

Sitta i hel- eller halvlotus eller skräddare. En klassisk meditationsställning är att sitta rak i ryggen i en av de nämnda eller en liknande position.

Sitta på stol. Har man svårt att sitta på golvet kan det fungera lika bra att sitta på en stol med fötterna i golvet.

Ligga. Det går också bra att ligga ner. Var då vaksam på risken att somna.

Händerna låter vi vila på knäna eller längs kroppen. När vi vänder handflatorna uppåt tar vi emot de gåvor som ges till oss. Väljer vi istället att vända handflatorna neråt på marken så utbyter vi istället energi med moder jord.

Utöver det finns det specifika sätt att placera händerna på, vilket på sanskrit heter mudras. Dessa har en mängd olika användningsområden för att förstärka olika aspekter av meditationen.

Tekniska hjälpmedel

Meditationskuddar och -stolar. Det finns mycket praktiska kuddar och stolar som gör det lätt att hålla sittställningen när man mediterar. Själv föredrar jag en något lägre halvmåneformad kudde under rumpan som lyfter upp kroppen medan benen stöder på golvet. Det går också bra att vika ett eget underlag av en filt eller liknande.

Ljudfiler, musik och appar. Det finns gott om vägledda meditationer på nätet. Den som arbetar med en riktad meditation har också lätt att finna lämplig musik. När jag mediterar en specifik tid gillar jag att använda en meditationsklocka som ger ett behagligt stilla ljud när tiden gått.

Hörlurar. Den som arbetar med vägledda meditationer och musik kan med fördel använda hörlurar. Många föredrar in ear-lurar eftersom de samtidigt blockerar ut annat ljud.