DEPRESSION

4. depression web

Vad är depression?

Jag använder ordet depression som ett samlingsbegrepp för en mängd tillstånd som genomsyras av kraftig nedstämdhet och som ofta åtföljs av ångest, obehagskänslor och viljelöshet. På samma sätt som med utmattning uppfattar jag depression som en varningssignal liknande smärta. Smärtan är en varningssignal som påkallar vår uppmärksamhet till en fysisk skada. Nedstämdheten signalerar att något inte står rätt till på det mentala planet eller i känslolivet. Det uppmärksammar oss på att någonting behöver åtgärdas.

Den som råkat ut för ett allvarligt benbrott kan behöva smärtstillande men utöver det behöver den också få benbrottet fixerat och gipsat. Detsamma gäller depression och liknande tillstånd. Ibland kan vi tillfälligt vara hjälpta av sådant som lindrar symptomen men framför allt behöver vi läka det som ligger bakom. Att enbart bedöva tillståndet är som att enbart behandla benbrottet med smärtlindrande. Det löser inte problemet utan kan i värsta fall lämna människan i förfall; förvriden och beroende.

För att lösa depressionen behöver vi identifiera vad som ligger bakom och lösa det. Vi behöver göra medvetna val som leder oss i rätt riktning.

Vad ligger då bakom alltihop? Det kan vara i princip vad som helst. Några vanliga bakomliggande orsaker är att vi vantrivs i vår livssituation eller med oss själva, att vi inte tar hand om oss, att vi upprätthåller relationer som är destruktiva för oss, håller fast vid sorg eller känslor av meningslöshet, känner oss ensamma eller splittrade.

Vänd blicken inåt för att finna orsak och lösning

Oftast vet vi vad som ligger bakom vårt mående så fort vi skrapar lite på ytan men ibland kan orsakerna vara dolda bakom skyddsmekanismer och glömska. Gå inåt med exempelvis meditation, dans eller enteogener. Skaka liv i det som stagnerat, desarmera skyddsmekanismerna och minns det som glömts. När vi kommer underfund med vad bekymret är kan vi också göra något åt det. Innan dess ägnar vi oss åt skuggboxning.

Den som hängivet och uppriktigt söker orsakerna till sitt mående kommer att hitta dem. Var modig, ha tålamod och gå dit energin är som starkast. Medvetandegör dig. Först då är det möjligt att göra medvetna val som leder i en annan riktning.

● ● ●

När vi når medvetenhet är vi på steg ett i fyrstegsmodellen för personlig utveckling vilket är avgörande för att processen överhuvudtaget ska börja. När vi nått den punkten behöver vi sedan acceptera hur läget är just nu. Först därefter börjar det faktiska förändringsarbetet.

Vad som behöver göras och hur är en upptäcktsfärd. Var uppmärksam på flödet och lyssna till intuitionen. Här är några exempel på sådant som kan behöva göras:

Sådant som behöver lösas

En del saker behöver vi bara lösa. När vi har gjort det så är vi kvitt dem.

Det kan handla om att hitta och avlägsna trauman som lämnat blockeringar i vårt energisystem och arbeta på våra relationer. Det kan vara att lämna en situation, förlåta, avsluta och gå vidare. Eller att finna mening, vision eller bara en väg framåt.

Allt har inte sitt ursprung i detta livet utan det kan handla om att lösa karmaknutar eller avsluta upprepningar som löpt över flera liv.

När vi plockar bort något finns det ofta kvar ett avtryck, ungefär som efter någon som legat i en säng. Allt försvinner inte nödvändigtvis på en gång även när vi löst grundorsaken. Ha tålamod och var uppmärksam. Hitta förgreningarna som lämnats kvar som exempelvis beteendemönster eller livsstilsval och arbeta för att avlägsna eller förändra dem.

Beteendeförändringar

Att arbeta med depression kan handla om omprogrammering. Då medvetandegör vi oss om negativa reaktioner, beteenden och tankemönster för att sedan plocka bort eller programmera om dem.

Vi lägger oss till med vanor och sätt att hantera saker som med tiden blir som automatiska program som körs i bakgrunden. När vi inte uppdaterar vår programmering spelar vi snart upp automatiserade responser som är inte är relevanta eller lämpliga i sammanhanget. En del äldre program blir bara överflödiga medan andra rent av kan bli destruktiva.

Hitta det som inte funkar. Ta sedan bort, byt ut eller uppgradera.

Livsstilsförändringar

Hur vi mår sätter sig i allt; i beteenden, relationer och saker. Den som mår dåligt programmerar ofta sig själv att fortsätta må dåligt. Det återspeglas i livsstil, umgänge och sådant den håller hårt i.

För att läka är det ofta helt avgörande att göra genomgripande livsstilsförändringar. Plocka bort sådant som är destruktivt och ersätt det med sådant som läker och hjälper dig att växa. Det kan handla om att lämna ett jobb, en relation eller annat sammanhang. Att rensa ut bland och avsluta saker.

När vi tar bort någonting lämnar det ett tomrum som gärna fylls av något liknande. Fyll medvetet på med det som för dig i riktningen som du vill. Det kan handla om att röra sig bra och äta rätt men också om att lära sig något nytt, finna nya vänner och upplevelser. Att skapa sitt liv.

En del människor är naturbegåvade att arbeta med sig själva på det sättet medan andra behöver stöd.

Depression och liknande tillstånd löser vi långsiktigt genom att plocka bort sådant som inte längre gynnar oss och fylla på med det som gynnar oss.

Psykos

Ett tillstånd som är närbesläktat och ofta överlappande med trauma är psykos. Ordet psykos kommer från grekiskans psȳchē som betyder ’själ’ eller ’liv’ och -osis som kan översättas som ’abnormalt tillstånd’.

När jag pratar om psykos så menar jag ett tillstånd där en person:
• tappat greppet om sig själv eller verkligheten, på grund av att den
• varit med om en svår upplevelse eller kommit underfund med något jobbigt
• som den inte har haft verktyg, vilja eller mod att hantera.

Personens mentala funktioner har gått i baklås eftersom den inte kunnat eller velat hantera situationen på ett bättre sätt. Det är i det läget vanligt att exempelvis fastna i tankar, drabbas av vanföreställningar och att ens funktioner blir drastiskt nedsatta.

Vanliga psykoser

De flesta psykoser är kortvariga och övergående. En person är med om en traumatisk situation som får den att förlora fotfästet men återfår det inom timmar eller dagar. Under den tiden har personen funnit ett sätt att acceptera eller åtminstone hantera situationen så att den inte ska gå upp i limningen.

Vid en långvarig psykos har personen fastnat i tillståndet eftersom den inte kan eller är ovillig att göra det som är nödvändigt för att komma vidare. Det kan exempelvis vara att personen inte hittat ett sätt att hantera situationen, fastnar i gamla vanor och sammanhang, är alltför bekväm för att ta sig vidare eller är rädd för utmaningen.

En psykos kan utlösas av vilken traumatisk upplevelse som helst som personen inte är mentalt förmögen att hantera. Den allra vanligaste utlösande faktorn är att personen förlorar en betydelsefull relation. Det kan exempelvis vara att någon närstående dör, en överraskande skilsmässa eller att en familjemedlem bryter kontakten med en.

En annan utlösande orsak kan vara att man kommit åt minnen eller blottlagt beteenden hos sig själv som man inte vill kännas vid. Psykosen blir då en form av självförsvar inför något som man inte kan eller vill hantera. Jag har inga belägg men en misstanke om att en del så kallade drogutlösta psykoser i själva verket är sådana. Personen har under påverkan kommit åt något som den desperat försökt förtränga. När personen konfronteras med det den försökt förtränga vägrar den arbeta med eller ens kännas vid det varpå personen går i baklås.

Är det dåligt att få en psykos?

Psykosen är ett sammanbrott inför något som vi är ovilliga eller oförmögna att lösa. Problemet är inte psykosen utan vår ovilja eller oförmåga att konfrontera, acceptera och lösa det underliggande bekymret.

En psykos må kännas eländig men som väckarklocka kan den vara bra. Så länge livet känns hanterbart är incitamentet att lösa ett begravt bekymmer litet men vid ett akut sammanbrott ställs vi öga mot öga med uppgiften att läka och växa. Sådana sammanbrott rymmer en oerhörd utvecklingspotential som vi har all anledning att vara tacksamma för.

Kort introduktion till meditation

Vilken slags meditation vi ägnar oss åt behöver anpassas till syftet. Här är fem exempel på meditationer som alla har sina egna styrkor och användningsområden.

Vägledd meditation. En vanlig sorts vägledd meditation är den där en meditationsledare pratar en igenom meditationen. Det kan exempelvis vara att den målar upp en berättelse där den som mediterar får följa med och uppleva. En sådan meditation har ofta ett specifikt syfte såsom att möta rädslor eller finna en väg framåt. Vägledda meditationer är ofta en enkel ingång för nybörjaren eftersom det kräver förhållandevis lite av den som mediterar.

Att stilla tankarna. Den förmodligen mest kända meditationen är den där vi försöker stilla tankeaktiviteten. Tankarna tillåts passera och för att bibehålla fokus används ett ankare av något slag; något att fokusera på istället för tankarna. Meditationen är enkel att förstå och komma igång med men samtidigt utmanande eftersom vi är vana vid att låta våra tankar löpa amok.

Det meditation för att stilla tankarna gör för huvudet gör avslappningsövningar för kroppen. En avslappningsövning kallas vanligtvis inte för meditation men har många likheter.

Riktad meditation. Vid en riktad meditation fokuserar vi på något specifikt som vi vill koppla in i eller förstärka. Det kan exempelvis vara att meditera utifrån hjärtat, att koppla in i egenskapen mod eller känslan av självtillit. En riktad meditation passar den som vill arbeta med någon specifik aspekt av sig själv eller tillvaron. Hur svår meditationen ter sig handlar till stor del om hur lätt man har för att koppla in i det man vill förstärka.

Djupmeditation. När vi vill tränga ner i djupare lager av oss själva kan djupmeditation vara ett kraftfullt verktyg. En djupmeditation varar vanligtvis länge och kan vara guidad eller oguidad. Den lämpar sig exempelvis bra för terapeutiskt eller visionärt arbete, för komma i kontakt med tidigare liv eller arbete med andevärlden. Djupmeditation kräver hängivenhet.

Meditation i rörelse. Meditation behöver inte vara en stilla aktivitet utan kan också utövas gående, i dans, hantverk eller andra fysiska aktiviteter. Många mediterar redan på det sättet utan att tänka på det som meditation.

20 minuter om dagen

Vid hängivet övande ger meditation märkbara resultat även med ganska korta pass. Redan vid 15-20 minuter om dagen i några veckors tid får vi bättre kontroll över vårt sinne och våra förmågor skärps avsevärt.

När och var ska jag meditera?

Meditation kräver ingen specifik tid eller plats utan kan göras när du har tid till det. Du kan däremot underlätta för dig själv och ge meditationen en extra skjuts genom att avsätta en särskild tid och plats. Om du mediterar vid en särskild tid varje dag så genomsyras till slut den tiden av meditationsenergin vilket gör det lättare för dig att nå resultat. Detsamma gäller platsen som du väljer. Efter ett tag genomsyras den av meditationsenergin och får ett behagligt lugn till sig.

Men med det sagt så kan den som är skicklig meditera på en buss eller i högljutt stadsbrus genom att koppla bort det som pågår runtomkring. Som nybörjare är det dock lättast att befinna sig på en lugn avskild plats där man slipper störas av omgivningen.

Att se segern istället för nederlaget

När man börjar meditera är det vanligt att stunderna då man faktiskt lyckas vara utan tankar är korta och få. Kanske lyckas man inledningsvis hålla sitt fokus i 10 sekunder och sedan är sinnet iväg och funderar över dagen i åtta minuter. Man kommer på sig själv och lyckas återföra sitt fokus i 15 sekunder och sedan är sinnet iväg igen och planerar kvällens middagsbjudning i sju minuter. Fokus i 18 sekunder och när meditationsklockan ringer har sinnet lekt bort resten av tiden. Den som är självkritisk har då lätt att se det som ett nederlag att den inte lyckats hålla fokus i mer än 43 sekunder under 20 minuter.

Jag menar tvärt om att det är en seger att ha lyckats återföra fokus två gånger. Att sinnet ränner iväg med oss är oundvikligt. Att vi lyckas återföra fokus är bedriften i sammanhanget och det är den segern som vi bör ta fasta på.

Meditationsställningar

Det finns många mer eller mindre specifika kroppsställningar som vi kan meditera i.

Sitta i hel- eller halvlotus eller skräddare. En klassisk meditationsställning är att sitta rak i ryggen i en av de nämnda eller en liknande position.

Sitta på stol. Har man svårt att sitta på golvet kan det fungera lika bra att sitta på en stol med fötterna i golvet.

Ligga. Det går också bra att ligga ner. Var då vaksam på risken att somna.

Händerna låter vi vila på knäna eller längs kroppen. När vi vänder handflatorna uppåt tar vi emot de gåvor som ges till oss. Väljer vi istället att vända handflatorna neråt på marken så utbyter vi istället energi med moder jord.

Utöver det finns det specifika sätt att placera händerna på, vilket på sanskrit heter mudras. Dessa har en mängd olika användningsområden för att förstärka olika aspekter av meditationen.

Tekniska hjälpmedel

Meditationskuddar och -stolar. Det finns mycket praktiska kuddar och stolar som gör det lätt att hålla sittställningen när man mediterar. Själv föredrar jag en något lägre halvmåneformad kudde under rumpan som lyfter upp kroppen medan benen stöder på golvet. Det går också bra att vika ett eget underlag av en filt eller liknande.

Ljudfiler, musik och appar. Det finns gott om vägledda meditationer på nätet. Den som arbetar med en riktad meditation har också lätt att finna lämplig musik. När jag mediterar en specifik tid gillar jag att använda en meditationsklocka som ger ett behagligt stilla ljud när tiden gått.

Hörlurar. Den som arbetar med vägledda meditationer och musik kan med fördel använda hörlurar. Många föredrar in ear-lurar eftersom de samtidigt blockerar ut annat ljud.

Meditation i rörelse

Vi föreställer oss gärna att meditation är något som görs stillasittande. Även om så ofta är fallet så kan det grundläggande syftet i meditation, att stilla sinnet, också uppnås i rörelse eller handling. Många som aldrig ägnat sig åt meditation känner igen de meditativa tillstånden från andra delar av livet, i allt från att diska till att dansa.

Dans

– Koppla bort hjärnan och låt musiken flöda genom din kropp.
Jag var på mitt andra rejv någonsin när jag fick rådet av en gammal elev. Förmodligen såg jag rätt vilsen ut där på dansgolvet då jag varken hittade takten eller kunde koppla bort hjärnan, men jag förstod vad han menade.

I nio månader snavade jag omkring på dansgolv i jakt på tillståndet som han beskrivit för mig. Så kom det sig att jag en dag stod på ett dansgolv i Portugal. Solen gassade, musiken knorrade och mitt i folkhavet stod jag när något plötsligt släppte i min kropp. Det var som att en dammlucka öppnats. Med ens flödade musiken genom min kropp. Jag blundade, kopplade bort hjärnan och takten var i mig. Utan att hjärnan la sig i dansade min kropp bättre än vad den någonsin gjort.

● ● ●

Tillståndet där tankarna är bortkopplade medan kroppen rör sig till musiken är i allra högsta grad ett meditativt tillstånd. Det är meditation i rörelse. Med musik som lockar fram rätt rörelser blir dansen dessutom frigörande och läkande då den öppnar upp, balanserar och fyller på kroppens energisystem.

Precis som i sittande meditation så blundar jag gärna när jag dansar för att sortera bort störande intryck.

Gående meditation

Jag har huvudsakligen använt gående meditation för att träna medveten närvaro. Ett meditativt tillstånd är ypperligt för att med förstärkta sinnen bli medveten om och koppla in i sin omgivning. Nedan följer ett exempel på en gående meditation med det syftet.

● ● ●

• Välj en plats där du kan gå utan att bli störd. Det är skillnad på att göra en gående meditation i en skog eller i ett industriområde. De kan båda vara bra men tänk på att olika miljöer ger olika upplevelser.

• Stå först still, blunda och försätt dig i ett meditativt tillstånd.

• Sätt sedan en fot framför den andra och börja gå. Fokusera på kontaktytan mellan dig och marken. Känn fotsteget.

Jämför detta med andningsankaret i meditationen för att stilla sinnet. Här använder du istället fotsteget, kontaktytan mellan dig och marken som ankare. Om du enbart vill stilla sinnet kan du stanna vid det här steget.

• Om du vill utveckla meditationen till att inbegripa att öva medveten närvaro genom sinnena så gör du först den föregående punkten tills du är stabil i ditt fokus på fotsteget. Därefter kopplar du på ytterligare ett sinne och fokuserar till fullo på informationen som du får genom det. Det kan exempelvis yttra sig såhär:

Känsel: du uppfattar dina fotsteg och brisen som smeker dina armar, hur ditt hår rör sig och dina kläder mot huden. Du förnimmer stenar under fötterna och en gren som stryker mot din arm.

Hörsel: du hör trädens löv rassla, en fågels lockrop och en bil i fjärran. Ljudet av en pinne som knäcks och ett vattendrag i närheten.

Syn: granen som spretar med sina grenar bär upp ett spindelnät som glittrar av dagg, över stigen löper en myrväg och i gräskanten kämpar en tordyvel för att komma på fötter igen.

När vi fokuserar på ett sinne blir det skarpare och vi uppfattar detaljer som vi vanligtvis missar.

Meditation i vardagen

När jag beskriver meditativa tillstånd för människor som inte mediterar så känner de ofta igen sig. De har liknande upplevelser kopplade till andra handlingar. De upplevelser som jag oftast hört refereras som meditativa är att städa, sporta, kreativt skapande, handarbete, sex, dans, musicerande och att vara med djur.

I princip vad som helst där sinnet stillas och vårt fokus smalnar av kan användas som meditation.