Psykos

Ett tillstånd som är närbesläktat och ofta överlappande med trauma är psykos. Ordet psykos kommer från grekiskans psȳchē som betyder ’själ’ eller ’liv’ och -osis som kan översättas som ’abnormalt tillstånd’.

När jag pratar om psykos så menar jag ett tillstånd där en person:
• tappat greppet om sig själv eller verkligheten, på grund av att den
• varit med om en svår upplevelse eller kommit underfund med något jobbigt
• som den inte har haft verktyg, vilja eller mod att hantera.

Personens mentala funktioner har gått i baklås eftersom den inte kunnat eller velat hantera situationen på ett bättre sätt. Det är i det läget vanligt att exempelvis fastna i tankar, drabbas av vanföreställningar och att ens funktioner blir drastiskt nedsatta.

Vanliga psykoser

De flesta psykoser är kortvariga och övergående. En person är med om en traumatisk situation som får den att förlora fotfästet men återfår det inom timmar eller dagar. Under den tiden har personen funnit ett sätt att acceptera eller åtminstone hantera situationen så att den inte ska gå upp i limningen.

Vid en långvarig psykos har personen fastnat i tillståndet eftersom den inte kan eller är ovillig att göra det som är nödvändigt för att komma vidare. Det kan exempelvis vara att personen inte hittat ett sätt att hantera situationen, fastnar i gamla vanor och sammanhang, är alltför bekväm för att ta sig vidare eller är rädd för utmaningen.

En psykos kan utlösas av vilken traumatisk upplevelse som helst som personen inte är mentalt förmögen att hantera. Den allra vanligaste utlösande faktorn är att personen förlorar en betydelsefull relation. Det kan exempelvis vara att någon närstående dör, en överraskande skilsmässa eller att en familjemedlem bryter kontakten med en.

En annan utlösande orsak kan vara att man kommit åt minnen eller blottlagt beteenden hos sig själv som man inte vill kännas vid. Psykosen blir då en form av självförsvar inför något som man inte kan eller vill hantera. Jag har inga belägg men en misstanke om att en del så kallade drogutlösta psykoser i själva verket är sådana. Personen har under påverkan kommit åt något som den desperat försökt förtränga. När personen konfronteras med det den försökt förtränga vägrar den arbeta med eller ens kännas vid det varpå personen går i baklås.

Är det dåligt att få en psykos?

Psykosen är ett sammanbrott inför något som vi är ovilliga eller oförmögna att lösa. Problemet är inte psykosen utan vår ovilja eller oförmåga att konfrontera, acceptera och lösa det underliggande bekymret.

En psykos må kännas eländig men som väckarklocka kan den vara bra. Så länge livet känns hanterbart är incitamentet att lösa ett begravt bekymmer litet men vid ett akut sammanbrott ställs vi öga mot öga med uppgiften att läka och växa. Sådana sammanbrott rymmer en oerhörd utvecklingspotential som vi har all anledning att vara tacksamma för.

MEDITATION OCH
MEDVETEN NÄRVARO

8. meditation web

Meditation

– Hur är det med din son? Är han fortfarande arbetslös?
– Sist jag hörde hade han börjat med meditation.
– Jaha, vad är det då?
– Jag vet inte riktigt, men det är ju bättre än att han sitter och gör ingenting.

Vad är meditation?

Ursprungligen kom ordet meditation från latinet via franskan och betydde då att kontemplera, begrunda, reflektera och fundera över. I latinet användes det mer aktivt att betyda studera, öva eller planera. Med senare österländska och nyandliga influenser har det i högre utsträckning kommit att handla om att stilla sinnet och finna inre frid.

Eftersom ordet meditation används i många olika sammanhang kan innebörden skilja sig väsentligt åt. Det används idag för att exempelvis beskriva tekniker för att uppnå inre tystnad, avslappning, introspektion, visualisering, kontemplation, bön och kommunikation med något högre eller inre.

Meditation eller meditativt tillstånd

Jag skiljer på meditation och meditativt tillstånd.

Meditation. Med meditation stillar vi sinnet och kan på sikt uppnå en inre tystnad. Inget annat eftersträvas även om listan på andra effekter kan göras lång.

Meditativt tillstånd. När vi mediterar så kan vi uppnå ett meditativt tillstånd där vi har lyckats stilla eller stänga av det mentala tjatter som annars pågår inom oss. Vi kan sedan använda det tillståndet för att göra andra saker, såsom att:
• tänka klarare kring något, planera
• visualisera
• kommunicera med oss själva, något högre eller andevärlden
• arbeta terapeutiskt
• öka vår mottaglighet/känslighet

Medvetenhet och fokus

Du bör meditera 20 minuter om dagen.
Förutom om du är för upptagen.
Då bör du meditera i en timme.

Buddistiskt talesätt

För den som har alldeles för mycket att göra kan det kännas slösaktigt att lägga en timme på att meditera. Men ingen tid är egentligen bättre än just då. Det meditativa tillståndet kännetecknas av en hög grad av medvetenhet och klarhet samt färre mentala distraktioner vilket gör det ypperligt för uppgifter som kräver närvaro och fokus. Virrvarret i hjärnan reds ut och arbetet går sedan mycket smidigare.

Det undermedvetna och andra verkligheter

Jag småpratade med en tjej när en annan person kom fram och frågade om vi visste något om meditation.
– Ja, svarade vi i mun på varandra, varpå personen undrade vad vi kunde berätta.
Jag märkte att tjejen hade något att säga om saken och är nyfiken på andras upplevelser så jag lyssnade.

– Det är jättefarligt! Du kan hamna i en psykos. Man går in i andra medvetandetillstånd och många hittar aldrig ut igen. Man öppnar upp för allt ont man någonsin utsatts för och det är, som du förstår, svårt för någon som översköljs av alla dessa begravda trauman att inte hamna i en psykos. Så lita på mig, håll dig borta från meditation. Det är verkligen ingenting för vanliga människor att prova. Det är något som bara några få kan hantera, sa hon.

● ● ●

Det finns en utbredd rädsla i samhället för att få tillgång till det undermedvetna. Tanken är att vi under livets gång stoppat undan så mycket skräp att minsta skymt riskerar att leda till psykos och att vi därför helt borde undvika det undermedvetna. Den som vet med sig att den har bagage undanstoppat som den under inga omständigheter vill komma i kontakt med bör kanske inte ägna sig åt meditation. När vi mediterar finns det nämligen en möjlighet att vi blir medvetna om sådant som vi försökt förtränga.

Personligen tycker jag emellertid inte att det undermedvetna ska undvikas. Den som har stoppat undan jobbigheter behöver framförallt öppna upp och vädra ut. När vi gör oss kvitt vårt bagage läker vi och kommer vidare i livet. Att undvika det undermedvetna är att undvika läkning och det vi fortsätter att vara omedvetna om styr oss.

Många hyser liknande rädslor inför andra medvetandetillstånd. De är exempelvis rädda att förlora kontrollen eller få kontakt med andar. Den som är rädd bör inte meditera förrän den tagit itu med rädslorna eller skaffat sig strategier för att känna sig trygg.

När vi mediterar vill vi stilla sinnet för att kunna vara mer närvarande vilket mycket riktigt är ett annat medvetandetillstånd än vad många är vana vid. Där kommer emellertid rädslan för att förlora kontrollen på skam eftersom kontrollen ju faktiskt ökar.

Det människor faktiskt är rädda för är att förlora kontrollen inför negativa medvetandetillstånd. Den risken finns i princip enbart när vi vägrar ta itu med det som kommer upp. När vi är rädda och försöker fly från det som vi tycker är obehagligt kan vi, om vi är oförsiktiga, hamna i negativa tankebanor som är svåra att bryta. Det bästa sättet att hantera obehagligheter är att undersöka och göra upp med dem och den som inte är beredd att göra det skulle jag inte rekommendera att meditera.

Att få kontakt med andevärlden är vanligtvis lättare i ett meditativt tillstånd. Den som är rädd för andekontakter kan därför ha anledning att inte meditera. Oönskade kontakter är dock förhållandevis ovanliga.

När det är nog

Meditation är medicin, inte ett praktiserande.
När dörren är öppen – sluta ringa på klockan.
Alan Watts

Många tänker att meditation ska göras till daglig övning. Medan det kan finnas anledning att meditera regelbundet under en längre tid så är det ingalunda så att daglig meditation bör vara en självklar strävan. Hur länge och på vilket sätt man väljer att meditera ska anpassas till ändamålet.

Vägledd meditation

Vid en vägledd meditation leder någon annan meditationen genom att berätta eller ge ledtrådar till vad den som mediterar ska utforska och förnimma. Nedan följer ett exempel på hur en sådan meditation kan vara uppbyggd.

När jag läser en meditation för andra så försätter jag mig först i ett lätt meditativt tillstånd. Jag läser långsamt och med inlevelse, ger den som följer med gott om tid att göra det jag säger och anpassa sig till nya bilder. Ibland artikulerar jag vissa ord eller bokstäver för att förstärka eller så höjer eller sänker jag rösten för att framhäva en särskild känsla.

Exempel: Trädmeditation

Andas långsamt och ta djupa andetag. Ända ner i magen.

Låt din kropp slappna av. Känn hur du slappnar av i tårna, i fötterna, vaderna, låren. Slappna av i bäckenet, höften, upp längs ryggraden, axlarna. Låt dina överarmar, underarmar och händer slappna av. Nacken, huvudet, käken. Ansiktet, musklerna i pannan, runt ögonen, runt munnen.

Justera så du ligger bekvämt.

Stilla dagens tankeflöde. Tankarna rinner ur dina öron tills huvudet är tomt. Andas djupa andetag och släpp ut luften långsamt. Känn luften fylla dina lungor. För vart andetag du tar fylls du av ny energi. Känn den vandra ut i din kropp, längs ryggraden sprider sig energin, ner i benen och ut i armarna, upp i huvudet.

Tänk dig energi som sträcker sig från dina fötter, ner i jorden, som rötter, och jorden ger dig energi. Från toppen av ditt huvud och kopplar in dig i universum och universum ger dig energi. Du andas in, och luften ger dig energi. Du utbyter energi med allt omkring dig.

Föreställ dig nu ett lövträd. Det kan vara ett träd du tycker mycket om, vars grenar och knotor och bark du känner väl. Eller det kan vara ett träd, vilket som helst ur fantasin.

Du sitter lutad mot trädet och känner hur det rör sig, knakar. Höstblåsten har lämnat trädets grenar nakna. På marken omkring dig dansar de fallna löven. Brandgula, röda, mörknande. Luften är fuktig men ännu inte bitande kall.

Det mörknar och snart är grenarna snöbeklädda. Det är vinter och trädet vilar. Du också. Kylan kryper inpå när landskapet täcks av snö och is. Rök kommer ur munnen när du andas.

Solen står högt över vinterlandskapet och snön börjar smälta undan. Livet återväcks och saven rinner till. Vatten porlar i en bäck i närheten och trädet suger i sig. Gröna knoppar längtar efter att få brista. Snödroppar och vintergäck på marken. Solen omfamnar såväl dig som trädet. Bladen spricker fram. Ljusgröna.

Värmen tilltar och snart omges du av blomsterprakt. Trädets blad växer och blir djupgröna, fåglar sjunger och bygger bon. Humlor, bin och insekter är upptagna med sina sysslor. Ett nyfiket djur kommer fram för att undersöka dig.

Så småningom drar trädet tillbaka sin sav. Hettan tilltar och avtar innan bladen åter börjar växla från grönt, till brandgult, till rött. Blåsten återkommer och runt dig virvlar trädens nyfallna löv.

Du reser dig upp och går runt trädet. På andra sidan möter du dig själv, men ett äldre du. Du ser tillfreds ut och dina ögon gnistrar av livskraft. Ingen oro eller osäkerhet verkar tynga dig. Du hälsar på ditt äldre jag som ber dig sitta ner.

Tänk på en situation i ditt liv där du känner att du behöver vägledning. Det kan vara någonting specifikt, men du kan också mer generellt hålla ett ämne i tankarna. Vill du ha råd? Behöver du en försäkran? Vill du be om något? Nu kan du be ditt äldre jag om svar.

(längre paus)

Tacka ditt äldre jag för svaren. Du lägger dig ner i lä av trädet och sluter ögonen. Vila.

Kom sakta tillbaka till här och nu. Rör lite på fingrarna, knip med tårna, vicka på fötterna. När du känner dig redo, rulla över på sidan och ligg så en stund. När du känner dig redo kan du sätta dig upp och öppna ögonen.

Meditationens olika delar och syften

Den här meditationen består av fyra delar.

Inlandning. Här får den som lyssnar slappna av, komma till ro och lämna andra tankar åt sidan. Syftet är att låta den som ska meditera landa för att kunna ta till sig upplevelsen utan att störas av en felaktig position eller kvardröjande tankar. Här finns också en del där personen får koppla in i andningen, moder jord och universum som ett led i att göra sig mer mottaglig i meditationen.

Betraktandet av trädet. Här betraktar den som lyssnar årstidernas växlingar. Syftet är att med naturens hjälp inge en känsla av att saker ständigt förändras och att det som känns mörkt idag inte alltid kommer att vara det. Här ska den som lyssnar i princip bara följa med och uppleva. Djuret som kommer fram och undersöker personen kan ge ledtrådar till vilken energi personen behöver föra in i sitt liv.

Mötet med sig själv. Detta är en mer aktiv del i meditationen där personen får möta ett jag som är mer tillfreds med tillvaron och som löst de bekymmer som personen har i dagsläget. Vi har ofta redan lösningarna till våra bekymmer inom oss. Här ges en möjlighet att få tillgång till de lösningarna.

Avslutning. Meditationen börjar lida mot sitt slut och personen uppmanas att komma tillbaka. När jag slutat läsa väntar jag in personen och låter den börja prata först. Leder man en grupp bör man på förhand vara överens om att man väntar in den sista innan något prat förekommer. Det är viktigt att ge alla tid att landa tillbaka i den här verkligheten.

● ● ●

Tanken med meditationen har varit att ge människor som upplever att de sitter fast och inte vet hur de ska ta sig vidare möjligheten att dels känna att saker är i ständig förändring och därmed inte hopplösa, och dels ge dem möjlighet att få tillgång till sina egna svar.

Efter en sådan meditation kan vissa behöva prata om sin upplevelse medan andra vill ha den för sig själv. I en gruppsituation är det vanligt att efteråt ha en runda där alla får möjlighet att berätta om sin upplevelse och sina insikter. Det är dock viktigt att den som deltar inte känner sig tvungen att dela med sig.

Att stilla tankarna

Våra mentala förmågor är en fantastisk betjänt men för de flesta har betjänten tagit över torpet och springer runt och rör till väldigt mycket. Vårt mentala normaltillstånd har därför blivit ett gytter. Tankar avlöser varandra och triggar reaktioner utan att vi har någon vidare kontroll över dem.

När vi mediterar för att stilla tankarna fångar vi in och sätter betjänten på plats. Vi återtar kontrollen över våra tankar och reaktioner. Det gör vi genom att stilla tankeflödet tills det är helt tomt. För de flesta är detta en synnerligen tålamodskrävande process.

Med övning får vi allt lättare att hitta in till ett meditativt tillstånd där vi sedan med större medvetenhet och precision kan styra våra tankar och reaktioner, det vill säga att få betjänten att arbeta åt oss istället för att vara slav till dess nycker.

Två vanliga ankare

Under meditationen behöver vi någonting att fokusera på. Annars ränner tankarna snart iväg med oss igen. För det används ett så kallat ankare.

Andningsankare. När vi använder ett andningsankare så fokuserar vi under meditationen på vår andning. Vi andas vanligtvis in och ut genom näsan och fokuserar då på andetaget eller förnimmelsen av luften som strömmar genom näsan. En fördel med att använda andningen som ankare är att vi alltid har den med oss. Det kräver inga tillbehör och meditationen kan göras med stängda ögon.

En ljuslåga. Ljuslågan är ett visuellt ankare och meditationen görs därför med öppna eller halvslutna ögon. Synfältet smalnar snart av till att enbart fokusera på lågan. För bästa effekt ska ljuslågan vara i ögonhöjd. För att använda lågan som ankare kan det vara bra med en ljusstake vars höjd kan justeras.

Tillvägagångssätt

• Bestäm dig på förhand för hur länge du ska meditera. 20 minuter om dagen i tre veckors tid kan exempelvis vara en bra tid för nybörjare. Utvärdera och justera efter hand tiden som du sitter.

• Hitta en plats och tid att meditera på. Är du nybörjare är det lättast vid ett tillfälle då du störs så lite som möjligt av omgivningens ljud. Stäng av telefoner och annat som kan störa.

• Innan meditation kan det vara till hjälp att först göra en enkel avslappningsövning för att komma ner i varv. Enkla uppvärmningsövningar eller yoga, exempelvis solhälsningen, kan också vara en bra ingång till att sedan meditera.

• Sätt eller lägg dig i någon av de meditationsställningar som jag beskrev i avsnittet Kort introduktion till meditation.

• Sätt igång meditationsklockan om du använder en sådan.

• Använd ankaret du valt för meditationen.

• När meditationsklockan ringer är det dags att komma tillbaka. Ta dig tid. Ett vanligt sätt att landa tillbaka i sin kropp igen är att långsamt röra på händer och fötter, byta ställning och sträcka på sig innan man öppnar ögonen.

Exempel: Avslappningsövning

Lägg dig på rygg med benen lite isär och armarna en bit från kroppen. Handflatorna uppåt. Slappna av i hela kroppen. Känn hur du sjunker ner i golvet, helt avslappnad.

Andas lugnt genom näsan. Ta nu, utan att hålla andan, tre djupa andetag ända ner i magen.

Låt sedan andningen sköta sig själv.

Justera din kropp så du ligger bekvämt och låt än en gång hela kroppen slappna av.

Fokusera på vänster fot. Slappna av i vänster fot. Slappna av i tårna. Slappna av i främre trampdynan. Slappna av i hälen och i hålfoten. Slappna av på ovansidan av foten. Och i ankeln. Känn hur hela vänster fot är avslappnad.

Slappna av i vänster vad. Och i skenbenet. Låt vänster knä slappna av. Slappna av i låret, både fram- och baksidan, utsidan och insidan. Slappna av i vänster skinka.

Känn hur hela vänster ben är avslappnat. Jämför nu vänster ben med höger ben.

Fokusera på höger fot. Slappna av i höger fot. Slappna av i tårna. Slappna av i främre trampdynan. Slappna av i hälen och i hålfoten. Slappna av på ovansidan av foten. Och i ankeln. Känn hur hela höger fot är avslappnad.

Slappna av i höger vad. Och i skenbenet. Låt höger knä slappna av. Slappna av i låret, både fram- och baksidan, utsidan och insidan. Slappna av i höger skinka.

Känn hur båda ben är avslappnade.

Fokusera nu på vänster hand. Slappna av i hela handen. Slappna av i vänster tumme, i fingrarna. Slappna av i handflatan och på ovansidan av handen. Slappna av i handleden. Känn hur hela vänster hand är avslappnad.

Slappna av i vänster underarm. Slappna av i armbågen. I överarmen. Och i axeln. Känn hur hela vänster arm är avslappnad. Jämför nu vänster arm med höger arm.

Fokusera nu på höger hand. Slappna av i hela handen. Slappna av i höger tumme, i fingrarna. Slappna av i handflatan och på ovansidan av handen. Slappna av i handleden. Känn hur hela höger hand är avslappnad.

Slappna av i höger underarm. Slappna av i armbågen. I överarmen. Och i axeln. Känn hur hela höger arm är avslappnad. Känn hur båda armar är avslappnade.

Slappna nu av i rumpan och i bäckenet. Slappna av i höften. Slappna av i nedre delen av ryggen och i mellersta delen. Slappna av i övre delen av ryggen, över skulderbladen. Slappna av i axlarna.

Slappna av i magen och i solar plexus. Slappna av över bröstet. Och än en gång över axlarna. Känn hur hela kroppen är avslappnad och ligger tung mot golvet.

Slappna av i nacken och baksidan av huvudet. I hårbotten. Låt öronen slappna av, och pannan. Slappna av runt ögonen, runt näsan, kinderna, munnen och käken.

Känn hur hela kroppen är avslappnad. Hela kroppen. Känn och vila här en stund.

Kom nu sakta tillbaka. Rör lite på fingrarna, knip med tårna, vicka på fötterna. När du känner dig redo, rulla över på sidan och ligg så en stund. När du känner dig redo kan du öppna ögonen och sätta dig upp.

Exempel: Yoga som ingång till meditation

Min första kontakt med yoga var genom en bok om meditation. ”Här är några övningar som kan vara bra att göra innan du mediterar”, sa boken så jag ställde mig i mitt vardagsrum och påbörjade en gymnastikrutin där ställningarna hade påtagligt konstiga namn. En och en halv timme senare var jag fullkomligt genomsvettig och så energifylld att hela kroppen vibrerade.
– Vad var det som hände, undrade jag medan jag med skakiga händer bläddrade i boken.
– Jaha, det är det här som är yoga.

Jag befann mig i ett tillstånd som jag då upplevde som alldeles för energifyllt för att meditera i men som jag senare lärt mig att hantera. Om du inte är en van yogautövare, gör solhälsningen i 5-10 minuter istället. Då är kroppen behaglig, energin rör sig bättre och du är mer inkopplad i dig själv.