Etikett: visualisering

MEDITATION OCH
MEDVETEN NÄRVARO

8. meditation web

Meditation

– Hur är det med din son? Är han fortfarande arbetslös?
– Sist jag hörde hade han börjat med meditation.
– Jaha, vad är det då?
– Jag vet inte riktigt, men det är ju bättre än att han sitter och gör ingenting.

Vad är meditation?

Ursprungligen kom ordet meditation från latinet via franskan och betydde då att kontemplera, begrunda, reflektera och fundera över. I latinet användes det mer aktivt att betyda studera, öva eller planera. Med senare österländska och nyandliga influenser har det i högre utsträckning kommit att handla om att stilla sinnet och finna inre frid.

Eftersom ordet meditation används i många olika sammanhang kan innebörden skilja sig väsentligt åt. Det används idag för att exempelvis beskriva tekniker för att uppnå inre tystnad, avslappning, introspektion, visualisering, kontemplation, bön och kommunikation med något högre eller inre.

Meditation eller meditativt tillstånd

Jag skiljer på meditation och meditativt tillstånd.

Meditation. Med meditation stillar vi sinnet och kan på sikt uppnå en inre tystnad. Inget annat eftersträvas även om listan på andra effekter kan göras lång.

Meditativt tillstånd. När vi mediterar så kan vi uppnå ett meditativt tillstånd där vi har lyckats stilla eller stänga av det mentala tjatter som annars pågår inom oss. Vi kan sedan använda det tillståndet för att göra andra saker, såsom att:
• tänka klarare kring något, planera
• visualisera
• kommunicera med oss själva, något högre eller andevärlden
• arbeta terapeutiskt
• öka vår mottaglighet/känslighet

Medvetenhet och fokus

Du bör meditera 20 minuter om dagen.
Förutom om du är för upptagen.
Då bör du meditera i en timme.
Buddistiskt talesätt

För den som har alldeles för mycket att göra kan det kännas slösaktigt att lägga en timme på att meditera. Men ingen tid är egentligen bättre än just då. Det meditativa tillståndet kännetecknas av en hög grad av medvetenhet och klarhet samt färre mentala distraktioner vilket gör det ypperligt för uppgifter som kräver närvaro och fokus. Virrvarret i hjärnan reds ut och arbetet går sedan mycket smidigare.

Det undermedvetna och andra verkligheter

Jag småpratade med en tjej när en annan person kom fram och frågade om vi visste något om meditation.
– Ja, svarade vi i mun på varandra, varpå personen undrade vad vi kunde berätta.
Jag märkte att tjejen hade något att säga om saken och är nyfiken på andras upplevelser så jag lyssnade.

– Det är jättefarligt! Du kan hamna i en psykos. Man går in i andra medvetandetillstånd och många hittar aldrig ut igen. Man öppnar upp för allt ont man någonsin utsatts för och det är, som du förstår, svårt för någon som översköljs av alla dessa begravda trauman att inte hamna i en psykos. Så lita på mig, håll dig borta från meditation. Det är verkligen ingenting för vanliga människor att prova. Det är något som bara några få kan hantera, sa hon.

● ● ●

Det finns en utbredd rädsla i samhället för att få tillgång till det undermedvetna. Tanken är att vi under livets gång stoppat undan så mycket skräp att minsta skymt riskerar att leda till psykos och att vi därför helt borde undvika det undermedvetna. Den som vet med sig att den har bagage undanstoppat som den under inga omständigheter vill komma i kontakt med bör kanske inte ägna sig åt meditation. När vi mediterar finns det nämligen en möjlighet att vi blir medvetna om sådant som vi försökt förtränga.

Personligen tycker jag emellertid inte att det undermedvetna ska undvikas. Den som har stoppat undan jobbigheter behöver framförallt öppna upp och vädra ut. När vi gör oss kvitt vårt bagage läker vi och kommer vidare i livet. Att undvika det undermedvetna är att undvika läkning och det vi fortsätter att vara omedvetna om styr oss.

Många hyser liknande rädslor inför andra medvetandetillstånd. De är exempelvis rädda att förlora kontrollen eller få kontakt med andar. Den som är rädd bör inte meditera förrän den tagit itu med rädslorna eller skaffat sig strategier för att känna sig trygg.

När vi mediterar vill vi stilla sinnet för att kunna vara mer närvarande vilket mycket riktigt är ett annat medvetandetillstånd än vad många är vana vid. Där kommer emellertid rädslan för att förlora kontrollen på skam eftersom kontrollen ju faktiskt ökar.

Det människor faktiskt är rädda för är att förlora kontrollen inför negativa medvetandetillstånd. Den risken finns i princip enbart när vi vägrar ta itu med det som kommer upp. När vi är rädda och försöker fly från det som vi tycker är obehagligt kan vi, om vi är oförsiktiga, hamna i negativa tankebanor som är svåra att bryta. Det bästa sättet att hantera obehagligheter är att undersöka och göra upp med dem och den som inte är beredd att göra det skulle jag inte rekommendera att meditera.

Att få kontakt med andevärlden är vanligtvis lättare i ett meditativt tillstånd. Den som är rädd för andekontakter kan därför ha anledning att inte meditera. Oönskade kontakter är dock förhållandevis ovanliga.

När det är nog

Meditation är medicin, inte ett praktiserande.
När dörren är öppen – sluta ringa på klockan.
Alan Watts

Många tänker att meditation ska göras till daglig övning. Medan det kan finnas anledning att meditera regelbundet under en längre tid så är det ingalunda så att daglig meditation bör vara en självklar strävan. Hur länge och på vilket sätt man väljer att meditera ska anpassas till ändamålet.

Visualisering

Att föreställa sig ett mål eller resultat är i många fall avgörande för att lyckas uppnå det. Är det otydligt vad vi vill så är det lätt för oss att hamna vilse eftersom vi tar beslut som leder oss bort från det vi egentligen eftersträvar.

Vad är visualisering?

Att visualisera är att medvetet föreställa sig det man vill uppnå. Ordet härstammar från latinska ‘visus’ som betyder syn men tekniken blir ofta kraftfullare om fler sinnen används.

Det kan användas i de flesta sammanhang för att hjälpa en att uppnå det man vill. Det är exempelvis vanligt att idrottare inför en prestation visualiserar hur de lyckas. En stavhoppare kan exempelvis innan ett hopp föreställa sig hur det känns i kroppen, sinnesstämningen, höra publiken, känna vikten av staven, ansatsen, hur det känns i kroppen när staven böjer, hur ribban passeras och känslan av att falla efter ett lyckat hopp. Och språnget upp från mattan efteråt med alla de känslor som hör till.

Exemplet med stavhopparen fokuserar på en kort och specifik situation. Det är naturligtvis möjligt att föreställa sig längre skeenden och förlopp, bestående av delar och löpandes över tid. Det skulle exempelvis kunna röra en karriär, ett tillfrisknande eller en födsel. Visualisering kan vara ett kraftfullt verktyg i allt där vi behöver skjuts att uppnå det vi vill.

Hur fungerar det?

När vi föreställer oss på det sättet så programmerar vi oss att tro att det kommer att ske vilket drastiskt ökar sannolikheten att det kommer att göra det. Man skulle kunna säga att vi bjuder in till det. I ett längre perspektiv så hjälper det oss att attrahera möjligheter och göra val som leder oss i riktningen som vi vill.

En motsats till detta vore någon som redan på förhand känner sig besegrad och vilsen. Det attraherar på samma sätt motgångar och mer vilsenhet.

Oavsett om du tror att du kan
eller tror att du inte kan
så har du rätt.
Henry Ford

Att börja visualisera i tre steg

1. Kom underfund med vad det är du vill.

2. Skapa med hjälp av alla dina sinnen en inre bild av det du vill och hur du uppnår det.

3. Spela upp din inre bild för dig själv så att framgången befästs i dig.

● ● ●

Så enkelt kan det uttryckas men de tre stegen rymmer naturligtvis väldigt mycket. Det första steget är viktigt att få rätt på eftersom vi annars föreställer oss åt fel håll och kanske också med fel intention. Vad vill jag egentligen? Och vad är bara sådant som jag fått för mig att jag vill? Nu förstår nog envar som brottats med liknande frågor att steg ett kan vara omfattande och ibland rent av överväldigande.

Ett beprövat sätt att finna svaren till sådana frågor är genom att vända oss inåt med kontemplation, meditation eller tystnad. Andra sätt kan vara mer aktiva såsom en resa för att finna det vi söker. Det kan exempelvis vara en trumresa, en utesittning eller en resa med enteogener med syftet är att finna sin vision.

Steg två är att med alla sinnen skapa bilden. Det kan ibland vara väldigt självklart hur visualiseringen ska te sig men i andra lägen kan det vara något man behöver prova och leka sig fram till i ett meditativt tillstånd.

När vi sedan i steg tre aktivt arbetar med bilden utforskar och upplever vi den. Det görs gärna i ett semi-meditativt tillstånd och inför utmaningar. I det tillståndet kan vi exempelvis förstärka viktiga drag hos oss själva, förekomma problem och försätta oss i ett sinnestillstånd av att redan ha klarat utmaningen.

Några fler förslag

På samma sätt som när vi mediterar så kan det vara till hjälp att avsätta en tid och plats för vårt visualiserande. Den tiden och platsen genomsyras snart av energin av din visualisering vilket både kan förenkla och förstärka resultatet.

För en liknande effekt kan en visualisering knytas till andra tillfällen i vardagen. Det kan vara under en rast, en busstur eller kort som vid ett handslag.

En större visualisering kan delas i stycken och användas var för sig där de passar.

När vår visualisering är tydlig kan vi hitta något som kraftfullt uttrycker den för oss såsom en fras, ett smycke eller en handling. Det kan göra det lättare att när som helst koppla in i energin av vad det är vi vill och användas för att påminna oss.

Visualisera inte olycka på någon. Vi behöver inte mer olycka i världen och när du bringar olycka över någon annan så bringar du i förlängningen också olycka över dig själv.

Visualisering inför jobbiga situationer

Mycket visualisering fokuserar på ett önskvärt slutresultat men det kan också användas för att exempelvis bättre hantera en besvärlig situation.

● ● ●

Jag var på väg till ett möte som med stor sannolikhet skulle präglas av dålig stämning, splittring och ordbataljer. Med tanke på vad jag är för person skulle jag med all sannolikhet själv låta mig dras in i det.

På vägen till mötet föreställde jag mig hur jag träffade var och en av deltagarna och gav dem en innerlig kram. Jag försökte krama mina föreställda motståndare med samma omtanke och kärlek som alla andra.

Det var mycket riktigt dålig stämning på mötet och en del bataljer följde. Men det som var allra mest slående för mig var hur lugnt det ändå var. Och för egen del var jag väldigt återhållsam. En anledning uppfattade jag var att jag ju faktiskt redan på vägen dit kramat var och en av dem och önskat dem allt gott. Med den känslan kvar i kroppen låg käbblet påtagligt mycket längre bort.