MEDITATION OCH
MEDVETEN NÄRVARO

8. meditation web

Meditation

– Hur är det med din son? Är han fortfarande arbetslös?
– Sist jag hörde hade han börjat med meditation.
– Jaha, vad är det då?
– Jag vet inte riktigt, men det är ju bättre än att han sitter och gör ingenting.

Vad är meditation?

Ursprungligen kom ordet meditation från latinet via franskan och betydde då att kontemplera, begrunda, reflektera och fundera över. I latinet användes det mer aktivt att betyda studera, öva eller planera. Med senare österländska och nyandliga influenser har det i högre utsträckning kommit att handla om att stilla sinnet och finna inre frid.

Eftersom ordet meditation används i många olika sammanhang kan innebörden skilja sig väsentligt åt. Det används idag för att exempelvis beskriva tekniker för att uppnå inre tystnad, avslappning, introspektion, visualisering, kontemplation, bön och kommunikation med något högre eller inre.

Meditation eller meditativt tillstånd

Jag skiljer på meditation och meditativt tillstånd.

Meditation. Med meditation stillar vi sinnet och kan på sikt uppnå en inre tystnad. Inget annat eftersträvas även om listan på andra effekter kan göras lång.

Meditativt tillstånd. När vi mediterar så kan vi uppnå ett meditativt tillstånd där vi har lyckats stilla eller stänga av det mentala tjatter som annars pågår inom oss. Vi kan sedan använda det tillståndet för att göra andra saker, såsom att:
• tänka klarare kring något, planera
• visualisera
• kommunicera med oss själva, något högre eller andevärlden
• arbeta terapeutiskt
• öka vår mottaglighet/känslighet

Medvetenhet och fokus

Du bör meditera 20 minuter om dagen.
Förutom om du är för upptagen.
Då bör du meditera i en timme.

Buddistiskt talesätt

För den som har alldeles för mycket att göra kan det kännas slösaktigt att lägga en timme på att meditera. Men ingen tid är egentligen bättre än just då. Det meditativa tillståndet kännetecknas av en hög grad av medvetenhet och klarhet samt färre mentala distraktioner vilket gör det ypperligt för uppgifter som kräver närvaro och fokus. Virrvarret i hjärnan reds ut och arbetet går sedan mycket smidigare.

Det undermedvetna och andra verkligheter

Jag småpratade med en tjej när en annan person kom fram och frågade om vi visste något om meditation.
– Ja, svarade vi i mun på varandra, varpå personen undrade vad vi kunde berätta.
Jag märkte att tjejen hade något att säga om saken och är nyfiken på andras upplevelser så jag lyssnade.

– Det är jättefarligt! Du kan hamna i en psykos. Man går in i andra medvetandetillstånd och många hittar aldrig ut igen. Man öppnar upp för allt ont man någonsin utsatts för och det är, som du förstår, svårt för någon som översköljs av alla dessa begravda trauman att inte hamna i en psykos. Så lita på mig, håll dig borta från meditation. Det är verkligen ingenting för vanliga människor att prova. Det är något som bara några få kan hantera, sa hon.

● ● ●

Det finns en utbredd rädsla i samhället för att få tillgång till det undermedvetna. Tanken är att vi under livets gång stoppat undan så mycket skräp att minsta skymt riskerar att leda till psykos och att vi därför helt borde undvika det undermedvetna. Den som vet med sig att den har bagage undanstoppat som den under inga omständigheter vill komma i kontakt med bör kanske inte ägna sig åt meditation. När vi mediterar finns det nämligen en möjlighet att vi blir medvetna om sådant som vi försökt förtränga.

Personligen tycker jag emellertid inte att det undermedvetna ska undvikas. Den som har stoppat undan jobbigheter behöver framförallt öppna upp och vädra ut. När vi gör oss kvitt vårt bagage läker vi och kommer vidare i livet. Att undvika det undermedvetna är att undvika läkning och det vi fortsätter att vara omedvetna om styr oss.

Många hyser liknande rädslor inför andra medvetandetillstånd. De är exempelvis rädda att förlora kontrollen eller få kontakt med andar. Den som är rädd bör inte meditera förrän den tagit itu med rädslorna eller skaffat sig strategier för att känna sig trygg.

När vi mediterar vill vi stilla sinnet för att kunna vara mer närvarande vilket mycket riktigt är ett annat medvetandetillstånd än vad många är vana vid. Där kommer emellertid rädslan för att förlora kontrollen på skam eftersom kontrollen ju faktiskt ökar.

Det människor faktiskt är rädda för är att förlora kontrollen inför negativa medvetandetillstånd. Den risken finns i princip enbart när vi vägrar ta itu med det som kommer upp. När vi är rädda och försöker fly från det som vi tycker är obehagligt kan vi, om vi är oförsiktiga, hamna i negativa tankebanor som är svåra att bryta. Det bästa sättet att hantera obehagligheter är att undersöka och göra upp med dem och den som inte är beredd att göra det skulle jag inte rekommendera att meditera.

Att få kontakt med andevärlden är vanligtvis lättare i ett meditativt tillstånd. Den som är rädd för andekontakter kan därför ha anledning att inte meditera. Oönskade kontakter är dock förhållandevis ovanliga.

När det är nog

Meditation är medicin, inte ett praktiserande.
När dörren är öppen – sluta ringa på klockan.
Alan Watts

Många tänker att meditation ska göras till daglig övning. Medan det kan finnas anledning att meditera regelbundet under en längre tid så är det ingalunda så att daglig meditation bör vara en självklar strävan. Hur länge och på vilket sätt man väljer att meditera ska anpassas till ändamålet.

Kort introduktion till meditation

Vilken slags meditation vi ägnar oss åt behöver anpassas till syftet. Här är fem exempel på meditationer som alla har sina egna styrkor och användningsområden.

Vägledd meditation. En vanlig sorts vägledd meditation är den där en meditationsledare pratar en igenom meditationen. Det kan exempelvis vara att den målar upp en berättelse där den som mediterar får följa med och uppleva. En sådan meditation har ofta ett specifikt syfte såsom att möta rädslor eller finna en väg framåt. Vägledda meditationer är ofta en enkel ingång för nybörjaren eftersom det kräver förhållandevis lite av den som mediterar.

Att stilla tankarna. Den förmodligen mest kända meditationen är den där vi försöker stilla tankeaktiviteten. Tankarna tillåts passera och för att bibehålla fokus används ett ankare av något slag; något att fokusera på istället för tankarna. Meditationen är enkel att förstå och komma igång med men samtidigt utmanande eftersom vi är vana vid att låta våra tankar löpa amok.

Det meditation för att stilla tankarna gör för huvudet gör avslappningsövningar för kroppen. En avslappningsövning kallas vanligtvis inte för meditation men har många likheter.

Riktad meditation. Vid en riktad meditation fokuserar vi på något specifikt som vi vill koppla in i eller förstärka. Det kan exempelvis vara att meditera utifrån hjärtat, att koppla in i egenskapen mod eller känslan av självtillit. En riktad meditation passar den som vill arbeta med någon specifik aspekt av sig själv eller tillvaron. Hur svår meditationen ter sig handlar till stor del om hur lätt man har för att koppla in i det man vill förstärka.

Djupmeditation. När vi vill tränga ner i djupare lager av oss själva kan djupmeditation vara ett kraftfullt verktyg. En djupmeditation varar vanligtvis länge och kan vara guidad eller oguidad. Den lämpar sig exempelvis bra för terapeutiskt eller visionärt arbete, för komma i kontakt med tidigare liv eller arbete med andevärlden. Djupmeditation kräver hängivenhet.

Meditation i rörelse. Meditation behöver inte vara en stilla aktivitet utan kan också utövas gående, i dans, hantverk eller andra fysiska aktiviteter. Många mediterar redan på det sättet utan att tänka på det som meditation.

20 minuter om dagen

Vid hängivet övande ger meditation märkbara resultat även med ganska korta pass. Redan vid 15-20 minuter om dagen i några veckors tid får vi bättre kontroll över vårt sinne och våra förmågor skärps avsevärt.

När och var ska jag meditera?

Meditation kräver ingen specifik tid eller plats utan kan göras när du har tid till det. Du kan däremot underlätta för dig själv och ge meditationen en extra skjuts genom att avsätta en särskild tid och plats. Om du mediterar vid en särskild tid varje dag så genomsyras till slut den tiden av meditationsenergin vilket gör det lättare för dig att nå resultat. Detsamma gäller platsen som du väljer. Efter ett tag genomsyras den av meditationsenergin och får ett behagligt lugn till sig.

Men med det sagt så kan den som är skicklig meditera på en buss eller i högljutt stadsbrus genom att koppla bort det som pågår runtomkring. Som nybörjare är det dock lättast att befinna sig på en lugn avskild plats där man slipper störas av omgivningen.

Att se segern istället för nederlaget

När man börjar meditera är det vanligt att stunderna då man faktiskt lyckas vara utan tankar är korta och få. Kanske lyckas man inledningsvis hålla sitt fokus i 10 sekunder och sedan är sinnet iväg och funderar över dagen i åtta minuter. Man kommer på sig själv och lyckas återföra sitt fokus i 15 sekunder och sedan är sinnet iväg igen och planerar kvällens middagsbjudning i sju minuter. Fokus i 18 sekunder och när meditationsklockan ringer har sinnet lekt bort resten av tiden. Den som är självkritisk har då lätt att se det som ett nederlag att den inte lyckats hålla fokus i mer än 43 sekunder under 20 minuter.

Jag menar tvärt om att det är en seger att ha lyckats återföra fokus två gånger. Att sinnet ränner iväg med oss är oundvikligt. Att vi lyckas återföra fokus är bedriften i sammanhanget och det är den segern som vi bör ta fasta på.

Meditationsställningar

Det finns många mer eller mindre specifika kroppsställningar som vi kan meditera i.

Sitta i hel- eller halvlotus eller skräddare. En klassisk meditationsställning är att sitta rak i ryggen i en av de nämnda eller en liknande position.

Sitta på stol. Har man svårt att sitta på golvet kan det fungera lika bra att sitta på en stol med fötterna i golvet.

Ligga. Det går också bra att ligga ner. Var då vaksam på risken att somna.

Händerna låter vi vila på knäna eller längs kroppen. När vi vänder handflatorna uppåt tar vi emot de gåvor som ges till oss. Väljer vi istället att vända handflatorna neråt på marken så utbyter vi istället energi med moder jord.

Utöver det finns det specifika sätt att placera händerna på, vilket på sanskrit heter mudras. Dessa har en mängd olika användningsområden för att förstärka olika aspekter av meditationen.

Tekniska hjälpmedel

Meditationskuddar och -stolar. Det finns mycket praktiska kuddar och stolar som gör det lätt att hålla sittställningen när man mediterar. Själv föredrar jag en något lägre halvmåneformad kudde under rumpan som lyfter upp kroppen medan benen stöder på golvet. Det går också bra att vika ett eget underlag av en filt eller liknande.

Ljudfiler, musik och appar. Det finns gott om vägledda meditationer på nätet. Den som arbetar med en riktad meditation har också lätt att finna lämplig musik. När jag mediterar en specifik tid gillar jag att använda en meditationsklocka som ger ett behagligt stilla ljud när tiden gått.

Hörlurar. Den som arbetar med vägledda meditationer och musik kan med fördel använda hörlurar. Många föredrar in ear-lurar eftersom de samtidigt blockerar ut annat ljud.

Vägledd meditation

Vid en vägledd meditation leder någon annan meditationen genom att berätta eller ge ledtrådar till vad den som mediterar ska utforska och förnimma. Nedan följer ett exempel på hur en sådan meditation kan vara uppbyggd.

När jag läser en meditation för andra så försätter jag mig först i ett lätt meditativt tillstånd. Jag läser långsamt och med inlevelse, ger den som följer med gott om tid att göra det jag säger och anpassa sig till nya bilder. Ibland artikulerar jag vissa ord eller bokstäver för att förstärka eller så höjer eller sänker jag rösten för att framhäva en särskild känsla.

Exempel: Trädmeditation

Andas långsamt och ta djupa andetag. Ända ner i magen.

Låt din kropp slappna av. Känn hur du slappnar av i tårna, i fötterna, vaderna, låren. Slappna av i bäckenet, höften, upp längs ryggraden, axlarna. Låt dina överarmar, underarmar och händer slappna av. Nacken, huvudet, käken. Ansiktet, musklerna i pannan, runt ögonen, runt munnen.

Justera så du ligger bekvämt.

Stilla dagens tankeflöde. Tankarna rinner ur dina öron tills huvudet är tomt. Andas djupa andetag och släpp ut luften långsamt. Känn luften fylla dina lungor. För vart andetag du tar fylls du av ny energi. Känn den vandra ut i din kropp, längs ryggraden sprider sig energin, ner i benen och ut i armarna, upp i huvudet.

Tänk dig energi som sträcker sig från dina fötter, ner i jorden, som rötter, och jorden ger dig energi. Från toppen av ditt huvud och kopplar in dig i universum och universum ger dig energi. Du andas in, och luften ger dig energi. Du utbyter energi med allt omkring dig.

Föreställ dig nu ett lövträd. Det kan vara ett träd du tycker mycket om, vars grenar och knotor och bark du känner väl. Eller det kan vara ett träd, vilket som helst ur fantasin.

Du sitter lutad mot trädet och känner hur det rör sig, knakar. Höstblåsten har lämnat trädets grenar nakna. På marken omkring dig dansar de fallna löven. Brandgula, röda, mörknande. Luften är fuktig men ännu inte bitande kall.

Det mörknar och snart är grenarna snöbeklädda. Det är vinter och trädet vilar. Du också. Kylan kryper inpå när landskapet täcks av snö och is. Rök kommer ur munnen när du andas.

Solen står högt över vinterlandskapet och snön börjar smälta undan. Livet återväcks och saven rinner till. Vatten porlar i en bäck i närheten och trädet suger i sig. Gröna knoppar längtar efter att få brista. Snödroppar och vintergäck på marken. Solen omfamnar såväl dig som trädet. Bladen spricker fram. Ljusgröna.

Värmen tilltar och snart omges du av blomsterprakt. Trädets blad växer och blir djupgröna, fåglar sjunger och bygger bon. Humlor, bin och insekter är upptagna med sina sysslor. Ett nyfiket djur kommer fram för att undersöka dig.

Så småningom drar trädet tillbaka sin sav. Hettan tilltar och avtar innan bladen åter börjar växla från grönt, till brandgult, till rött. Blåsten återkommer och runt dig virvlar trädens nyfallna löv.

Du reser dig upp och går runt trädet. På andra sidan möter du dig själv, men ett äldre du. Du ser tillfreds ut och dina ögon gnistrar av livskraft. Ingen oro eller osäkerhet verkar tynga dig. Du hälsar på ditt äldre jag som ber dig sitta ner.

Tänk på en situation i ditt liv där du känner att du behöver vägledning. Det kan vara någonting specifikt, men du kan också mer generellt hålla ett ämne i tankarna. Vill du ha råd? Behöver du en försäkran? Vill du be om något? Nu kan du be ditt äldre jag om svar.

(längre paus)

Tacka ditt äldre jag för svaren. Du lägger dig ner i lä av trädet och sluter ögonen. Vila.

Kom sakta tillbaka till här och nu. Rör lite på fingrarna, knip med tårna, vicka på fötterna. När du känner dig redo, rulla över på sidan och ligg så en stund. När du känner dig redo kan du sätta dig upp och öppna ögonen.

Meditationens olika delar och syften

Den här meditationen består av fyra delar.

Inlandning. Här får den som lyssnar slappna av, komma till ro och lämna andra tankar åt sidan. Syftet är att låta den som ska meditera landa för att kunna ta till sig upplevelsen utan att störas av en felaktig position eller kvardröjande tankar. Här finns också en del där personen får koppla in i andningen, moder jord och universum som ett led i att göra sig mer mottaglig i meditationen.

Betraktandet av trädet. Här betraktar den som lyssnar årstidernas växlingar. Syftet är att med naturens hjälp inge en känsla av att saker ständigt förändras och att det som känns mörkt idag inte alltid kommer att vara det. Här ska den som lyssnar i princip bara följa med och uppleva. Djuret som kommer fram och undersöker personen kan ge ledtrådar till vilken energi personen behöver föra in i sitt liv.

Mötet med sig själv. Detta är en mer aktiv del i meditationen där personen får möta ett jag som är mer tillfreds med tillvaron och som löst de bekymmer som personen har i dagsläget. Vi har ofta redan lösningarna till våra bekymmer inom oss. Här ges en möjlighet att få tillgång till de lösningarna.

Avslutning. Meditationen börjar lida mot sitt slut och personen uppmanas att komma tillbaka. När jag slutat läsa väntar jag in personen och låter den börja prata först. Leder man en grupp bör man på förhand vara överens om att man väntar in den sista innan något prat förekommer. Det är viktigt att ge alla tid att landa tillbaka i den här verkligheten.

● ● ●

Tanken med meditationen har varit att ge människor som upplever att de sitter fast och inte vet hur de ska ta sig vidare möjligheten att dels känna att saker är i ständig förändring och därmed inte hopplösa, och dels ge dem möjlighet att få tillgång till sina egna svar.

Efter en sådan meditation kan vissa behöva prata om sin upplevelse medan andra vill ha den för sig själv. I en gruppsituation är det vanligt att efteråt ha en runda där alla får möjlighet att berätta om sin upplevelse och sina insikter. Det är dock viktigt att den som deltar inte känner sig tvungen att dela med sig.

Att stilla tankarna

Våra mentala förmågor är en fantastisk betjänt men för de flesta har betjänten tagit över torpet och springer runt och rör till väldigt mycket. Vårt mentala normaltillstånd har därför blivit ett gytter. Tankar avlöser varandra och triggar reaktioner utan att vi har någon vidare kontroll över dem.

När vi mediterar för att stilla tankarna fångar vi in och sätter betjänten på plats. Vi återtar kontrollen över våra tankar och reaktioner. Det gör vi genom att stilla tankeflödet tills det är helt tomt. För de flesta är detta en synnerligen tålamodskrävande process.

Med övning får vi allt lättare att hitta in till ett meditativt tillstånd där vi sedan med större medvetenhet och precision kan styra våra tankar och reaktioner, det vill säga att få betjänten att arbeta åt oss istället för att vara slav till dess nycker.

Två vanliga ankare

Under meditationen behöver vi någonting att fokusera på. Annars ränner tankarna snart iväg med oss igen. För det används ett så kallat ankare.

Andningsankare. När vi använder ett andningsankare så fokuserar vi under meditationen på vår andning. Vi andas vanligtvis in och ut genom näsan och fokuserar då på andetaget eller förnimmelsen av luften som strömmar genom näsan. En fördel med att använda andningen som ankare är att vi alltid har den med oss. Det kräver inga tillbehör och meditationen kan göras med stängda ögon.

En ljuslåga. Ljuslågan är ett visuellt ankare och meditationen görs därför med öppna eller halvslutna ögon. Synfältet smalnar snart av till att enbart fokusera på lågan. För bästa effekt ska ljuslågan vara i ögonhöjd. För att använda lågan som ankare kan det vara bra med en ljusstake vars höjd kan justeras.

Tillvägagångssätt

• Bestäm dig på förhand för hur länge du ska meditera. 20 minuter om dagen i tre veckors tid kan exempelvis vara en bra tid för nybörjare. Utvärdera och justera efter hand tiden som du sitter.

• Hitta en plats och tid att meditera på. Är du nybörjare är det lättast vid ett tillfälle då du störs så lite som möjligt av omgivningens ljud. Stäng av telefoner och annat som kan störa.

• Innan meditation kan det vara till hjälp att först göra en enkel avslappningsövning för att komma ner i varv. Enkla uppvärmningsövningar eller yoga, exempelvis solhälsningen, kan också vara en bra ingång till att sedan meditera.

• Sätt eller lägg dig i någon av de meditationsställningar som jag beskrev i avsnittet Kort introduktion till meditation.

• Sätt igång meditationsklockan om du använder en sådan.

• Använd ankaret du valt för meditationen.

• När meditationsklockan ringer är det dags att komma tillbaka. Ta dig tid. Ett vanligt sätt att landa tillbaka i sin kropp igen är att långsamt röra på händer och fötter, byta ställning och sträcka på sig innan man öppnar ögonen.

Exempel: Avslappningsövning

Lägg dig på rygg med benen lite isär och armarna en bit från kroppen. Handflatorna uppåt. Slappna av i hela kroppen. Känn hur du sjunker ner i golvet, helt avslappnad.

Andas lugnt genom näsan. Ta nu, utan att hålla andan, tre djupa andetag ända ner i magen.

Låt sedan andningen sköta sig själv.

Justera din kropp så du ligger bekvämt och låt än en gång hela kroppen slappna av.

Fokusera på vänster fot. Slappna av i vänster fot. Slappna av i tårna. Slappna av i främre trampdynan. Slappna av i hälen och i hålfoten. Slappna av på ovansidan av foten. Och i ankeln. Känn hur hela vänster fot är avslappnad.

Slappna av i vänster vad. Och i skenbenet. Låt vänster knä slappna av. Slappna av i låret, både fram- och baksidan, utsidan och insidan. Slappna av i vänster skinka.

Känn hur hela vänster ben är avslappnat. Jämför nu vänster ben med höger ben.

Fokusera på höger fot. Slappna av i höger fot. Slappna av i tårna. Slappna av i främre trampdynan. Slappna av i hälen och i hålfoten. Slappna av på ovansidan av foten. Och i ankeln. Känn hur hela höger fot är avslappnad.

Slappna av i höger vad. Och i skenbenet. Låt höger knä slappna av. Slappna av i låret, både fram- och baksidan, utsidan och insidan. Slappna av i höger skinka.

Känn hur båda ben är avslappnade.

Fokusera nu på vänster hand. Slappna av i hela handen. Slappna av i vänster tumme, i fingrarna. Slappna av i handflatan och på ovansidan av handen. Slappna av i handleden. Känn hur hela vänster hand är avslappnad.

Slappna av i vänster underarm. Slappna av i armbågen. I överarmen. Och i axeln. Känn hur hela vänster arm är avslappnad. Jämför nu vänster arm med höger arm.

Fokusera nu på höger hand. Slappna av i hela handen. Slappna av i höger tumme, i fingrarna. Slappna av i handflatan och på ovansidan av handen. Slappna av i handleden. Känn hur hela höger hand är avslappnad.

Slappna av i höger underarm. Slappna av i armbågen. I överarmen. Och i axeln. Känn hur hela höger arm är avslappnad. Känn hur båda armar är avslappnade.

Slappna nu av i rumpan och i bäckenet. Slappna av i höften. Slappna av i nedre delen av ryggen och i mellersta delen. Slappna av i övre delen av ryggen, över skulderbladen. Slappna av i axlarna.

Slappna av i magen och i solar plexus. Slappna av över bröstet. Och än en gång över axlarna. Känn hur hela kroppen är avslappnad och ligger tung mot golvet.

Slappna av i nacken och baksidan av huvudet. I hårbotten. Låt öronen slappna av, och pannan. Slappna av runt ögonen, runt näsan, kinderna, munnen och käken.

Känn hur hela kroppen är avslappnad. Hela kroppen. Känn och vila här en stund.

Kom nu sakta tillbaka. Rör lite på fingrarna, knip med tårna, vicka på fötterna. När du känner dig redo, rulla över på sidan och ligg så en stund. När du känner dig redo kan du öppna ögonen och sätta dig upp.

Exempel: Yoga som ingång till meditation

Min första kontakt med yoga var genom en bok om meditation. ”Här är några övningar som kan vara bra att göra innan du mediterar”, sa boken så jag ställde mig i mitt vardagsrum och påbörjade en gymnastikrutin där ställningarna hade påtagligt konstiga namn. En och en halv timme senare var jag fullkomligt genomsvettig och så energifylld att hela kroppen vibrerade.
– Vad var det som hände, undrade jag medan jag med skakiga händer bläddrade i boken.
– Jaha, det är det här som är yoga.

Jag befann mig i ett tillstånd som jag då upplevde som alldeles för energifyllt för att meditera i men som jag senare lärt mig att hantera. Om du inte är en van yogautövare, gör solhälsningen i 5-10 minuter istället. Då är kroppen behaglig, energin rör sig bättre och du är mer inkopplad i dig själv.

Riktad meditation

Att göra en riktad meditation är att först försätta sig i ett meditativt tillstånd och därefter rikta sin intention eller uppmärksamhet för att förstärka eller arbeta med något specifikt.

Exempel: Hjärtmeditation

En enkel form av riktad meditation är att arbeta med fraser som man känner in i och laddar sig med under meditationen. Ett exempel på en sådan för att arbeta med hjärtat fick jag av Suraiya Kashmiri som berättade att den härstammar från Egypten.

● ● ●

• Försätt dig i ett meditativt tillstånd.
• Fokusera på hjärtat.
• Använd ramsan:

Ljus omger mig.
Ljus skiner genom mig.
Jag är ljuset.

Det kan sägas högt eller tyst för sitt inre. För att ytterligare förstärka orden har jag vid första raden föreställt mig ljus som omsluter mig, vid andra raden ljus som strålar genom mitt hjärta och vid tredje att jag är en ljusvarelse som strålar ljus.

Exempel: Pengameditation

Grunden till den här tekniken fick jag ursprungligen från The Angel Therapy Handbook av Doreen Virtue. Hon beskriver en teknik där man i ett meditativt tillstånd föreställer sig ett reglage för pengaflödet i ens liv. I det tillståndet kan man sedan skruva upp flödet genom att flytta reglaget.

När jag gjorde meditationen dök det för mig istället mycket tydligt upp en fontän. Flödet i den kunde jag reglera med hjälp av en kran. När jag använt mig av meditationen så har det alltid kommit in pengar kort därpå, ofta från oväntade källor.

Bilden av fontänen och vad jag behövt göra med den har ibland förändrats. Någon gång har jag behövt göra rent munstycket i fontänen för att få igång flödet. Vid ett annat tillfälle har jag behövt justera strålarna eller laga ett tillhörande bevattningssystem. Jag har tolkat det som visuella representationer för sådant som behöver fixas i livet innan jag kan få igång flödet på det sätt som jag vill. Det kan exempelvis vara att göra mig av med något som blockerar inflödet av pengar, rikta min energi på rätt sak för att generera en inkomst eller fokusera på vad pengarna ska gå till istället för att få in dem.

För mig uppenbarar sig under meditationen en fontän men förvänta dig inte att det ska göra det för dig. Undersök. Kanske är det ett volymreglage för dig, en maskin eller ett datorspel. Hitta din egen inre bild eller arbeta utan bild.

● ● ●

• Försätt dig i ett meditativt tillstånd.
• Hitta ditt reglage för pengaflödet i livet.
• Skruva upp det eller gör det som behövs för att du sedan ska kunna skruva upp det.

Exempel: Kontakt med ditt högre jag

Den här meditationen har det specifika syftet att sätta den som mediterar i kontakt med sitt högre jag. Det högre jaget är en högre representation av en själv som är fri från ego och har tillgång till svaren. Meditationen görs gärna sittande.

De första gångerna man gör meditationen görs den lättast som en vägledd meditation men när man kan tekniken kan kontakten med det högre jaget upprättas utan vägledning. Jag hittade den här meditationen i Sanaya Romans bok Spiritual Growth – Being your higher self men här är den fritt återberättad.

● ● ●

• Försätt dig i ett meditativt tillstånd.

• Sträck på dig. Föreställ dig att du är ett kärl med basen i magen, sedan lungor och strupe. Andas in och fyll ditt kärl till bredden, från magen upp genom lungorna och sist strupen. Gör tre sådana djupandningar och sträck sedan på dig ytterligare en gång. Gör därefter ytterligare tre djupandningar och sträck på dig igen. Om det behövs, gör det också en tredje gång.

• Föreställ dig att du befinner dig på en plats utomhus där du känner dig ostörd, avslappnad och trygg. Det kan exempelvis vara vid en eld, ett träd eller en sten.

Du ser på håll ditt högre jag komma gående mot dig. Det är den högsta representationen av dig själv – strålande, stark och bekymmersfri. När den kommer närmare märker du energitrådar som löper mellan er. Ni hör ihop, är delar av samma. Ju närmare den kommer, ju tydligare och starkare känns trådarna mellan er.

Ditt högre jag stannar precis framför dig. Så blundar ni och smälter samman. Känn hur ni smälter samman på alla plan, hur ditt högre jag tar plats i din kropp.

Du och ditt högre jag är nu ett. Släpp fram ditt högre jag och justera din position så som ditt högre jag vill. Vilken hållning och framtoning har ditt högre jag?

Du kan nu plocka upp en fråga som är viktig för dig och be ditt högre jag om råd. Du kan också be ditt högre jag att ta upp frågor som den tycker är relevanta för dig.

• När kommunikationen med ditt högre jag är klar, tacka för svaren du fått. Sitt kvar som ditt högre jag så länge du känner för det och kom sedan tillbaka till den här verkligheten.

● ● ●

Så som jag uppfattar den så är högre jag-meditationen en kanalisering av det högre jaget. Om detta görs tillsammans med någon som vägleder en i meditationen kan man därför hamna i kanalisering, eller enklare uttryckt ett samtal med det högre jaget. I så fall är det bra att på förhand ha pratat igenom vad som ska och vad som inte ska tas upp i samtalet.

Det kan vara till hjälp om den som vägleder samtalet för anteckningar. Frågor bör, om ni inte kommit överens om något annat, vara inriktade på att hjälpa den vars högre jag kanaliseras. Frågeställaren bör lägga sin egen vilja, föreställningar och åsikter åt sidan. Kanaliseringens syfte är att finna de svar som den vars högre jag kanaliseras behöver. Den som ställer frågorna bör alltid ha det i åtanke.

Exempel: Telepati

Även detta exempel är fritt återberättad från Sanaya Romans bok Spiritual Growth – Being your higher self. Nedan ges ett exempel på hur vi kan utöva telepati.

● ● ●

• Ta kontakt med ditt högre jag på samma sätt som i föregående exempel. Den som gjort den föregående meditationen flera gånger behöver vanligtvis inte gå igenom alla stegen för att upprätta kontakten.

• Föreställ dig nu att kommunikationen går från dig till ditt högre jag och därefter till den andras högre jag för att sedan komma till den andra. Med den kommunikationskanalen öppen kan ni nu skicka och ta emot information och förslag mellan er.

● ● ●

Tekniken kan användas utan att den andra känner till det. Det kan då exempelvis användas för att ta sig runt låsningar i ett samtal och plantera förslag på lösningar. Så länge lösningarna ligger i linje med vad den andras högre jag finner acceptabelt kommer den att släppa igenom det.

Tekniken kan inte användas för att manipulera en människa eftersom den andras högre jag agerar gatekeeper. Intentionen behöver vara god och lösningen acceptabel för båda för att den ska släppas igenom.

Djupmeditation

Det var ungefär ett år efter det att jag hade slutat dricka. Jag tog en hög dos svamp och satte mig för att meditera. Fem timmar senare låg jag i fosterställning på golvet och grät som ett barn.

Jag grät för att jag hade förstått att fastän jag hade tillfrisknat från alkoholismen när jag slutade dricka så var såren efter missbruket fortfarande oläkta. När jag vaknade upp ur alkoholdimman så hade jag stoppat ner allt det obehagliga jag varit med om i min ryggsäck, tagit sikte på framtiden och börjat gå. Det var vad jag behövde göra för att tillfriskna men nu var det tid att börja läka det som jag hade stoppat undan.

Det är fortfarande en av de starkaste meditationsupplevelser jag haft. Under loppet av de fem timmarna gick jag successivt ner genom lager av känslor och upplevelser tills jag slutligen fann den förlösande insikten som triggade gråten.

● ● ●

Med djupmeditation menar jag en meditation som för oss ner till djupare nivåer av vårt medvetande och varande. Sådant som ligger dolt under lager av annat och som vi därför sällan är medvetna om.

Jag har funnit en handfull verktyg för att uppnå sådana djupare meditativa tillstånd.

Intention. Det första är att ha en intention att gå djupare. En fridykare kommer inte att dyka ner till tio meters djup utan att först bestämma sig och därefter ta ett djupt andetag. Detsamma gäller den som mediterar. Färden ner till våra djupare lager kan bära på obehagliga utmaningar som vi behöver ta oss igenom. Den som inte på förhand bestämt sig för att ta sig igenom det som dyker upp kommer många gånger i ren förskräckelse att avbryta resan.

Tid. Den enskilt viktigaste faktorn utöver intention upplever jag är tiden. Det tar helt enkelt tid att ta sig ner till våra djupare lager. Två till sex timmar är inte onormalt för en sådan meditation.

Teknik. Det finns tekniker som bringar en struktur som gör det lättare att fördjupa meditationen. De kan vara till stor hjälp men är i min erfarenhet inte alltid avgörande. Intentionen och tiden är i första hand det som avgör.

Hjälpmedel. Det finns också hjälpmedel som kan underlätta för den som mediterar att fördjupa sin meditation. Då det kommer till djupmeditation vill jag framförallt framhålla enteogener som kraftfulla hjälpmedel. De öppnar ofta upp förmågor och dörrar hos oss som annars är stängda. När man arbetar med växtlärare kan de i många fall också vägleda oss i vår djupmeditation.

Meditation i rörelse

Vi föreställer oss gärna att meditation är något som görs stillasittande. Även om så ofta är fallet så kan det grundläggande syftet i meditation, att stilla sinnet, också uppnås i rörelse eller handling. Många som aldrig ägnat sig åt meditation känner igen de meditativa tillstånden från andra delar av livet, i allt från att diska till att dansa.

Dans

– Koppla bort hjärnan och låt musiken flöda genom din kropp.
Jag var på mitt andra rejv någonsin när jag fick rådet av en gammal elev. Förmodligen såg jag rätt vilsen ut där på dansgolvet då jag varken hittade takten eller kunde koppla bort hjärnan, men jag förstod vad han menade.

I nio månader snavade jag omkring på dansgolv i jakt på tillståndet som han beskrivit för mig. Så kom det sig att jag en dag stod på ett dansgolv i Portugal. Solen gassade, musiken knorrade och mitt i folkhavet stod jag när något plötsligt släppte i min kropp. Det var som att en dammlucka öppnats. Med ens flödade musiken genom min kropp. Jag blundade, kopplade bort hjärnan och takten var i mig. Utan att hjärnan la sig i dansade min kropp bättre än vad den någonsin gjort.

● ● ●

Tillståndet där tankarna är bortkopplade medan kroppen rör sig till musiken är i allra högsta grad ett meditativt tillstånd. Det är meditation i rörelse. Med musik som lockar fram rätt rörelser blir dansen dessutom frigörande och läkande då den öppnar upp, balanserar och fyller på kroppens energisystem.

Precis som i sittande meditation så blundar jag gärna när jag dansar för att sortera bort störande intryck.

Gående meditation

Jag har huvudsakligen använt gående meditation för att träna medveten närvaro. Ett meditativt tillstånd är ypperligt för att med förstärkta sinnen bli medveten om och koppla in i sin omgivning. Nedan följer ett exempel på en gående meditation med det syftet.

● ● ●

• Välj en plats där du kan gå utan att bli störd. Det är skillnad på att göra en gående meditation i en skog eller i ett industriområde. De kan båda vara bra men tänk på att olika miljöer ger olika upplevelser.

• Stå först still, blunda och försätt dig i ett meditativt tillstånd.

• Sätt sedan en fot framför den andra och börja gå. Fokusera på kontaktytan mellan dig och marken. Känn fotsteget.

Jämför detta med andningsankaret i meditationen för att stilla sinnet. Här använder du istället fotsteget, kontaktytan mellan dig och marken som ankare. Om du enbart vill stilla sinnet kan du stanna vid det här steget.

• Om du vill utveckla meditationen till att inbegripa att öva medveten närvaro genom sinnena så gör du först den föregående punkten tills du är stabil i ditt fokus på fotsteget. Därefter kopplar du på ytterligare ett sinne och fokuserar till fullo på informationen som du får genom det. Det kan exempelvis yttra sig såhär:

Känsel: du uppfattar dina fotsteg och brisen som smeker dina armar, hur ditt hår rör sig och dina kläder mot huden. Du förnimmer stenar under fötterna och en gren som stryker mot din arm.

Hörsel: du hör trädens löv rassla, en fågels lockrop och en bil i fjärran. Ljudet av en pinne som knäcks och ett vattendrag i närheten.

Syn: granen som spretar med sina grenar bär upp ett spindelnät som glittrar av dagg, över stigen löper en myrväg och i gräskanten kämpar en tordyvel för att komma på fötter igen.

När vi fokuserar på ett sinne blir det skarpare och vi uppfattar detaljer som vi vanligtvis missar.

Meditation i vardagen

När jag beskriver meditativa tillstånd för människor som inte mediterar så känner de ofta igen sig. De har liknande upplevelser kopplade till andra handlingar. De upplevelser som jag oftast hört refereras som meditativa är att städa, sporta, kreativt skapande, handarbete, sex, dans, musicerande och att vara med djur.

I princip vad som helst där sinnet stillas och vårt fokus smalnar av kan användas som meditation.

Medveten närvaro

Att vara medvetet närvarande är att avsiktligt befinna sig i nuet. Det är att lägga märke till vad sinnena registrerar just nu och att vara i den här stunden. När vi lyckas vara medvetet närvarande kan vi agera utifrån den information vi har om nuet istället för att medvetet eller omedvetet agera utifrån vad som varit eller vad som komma skall.

Medveten närvaro kallas också mindfulness och har blivit ett alltmer populärt verktyg att använda vid mentalt obalanserade eller ohälsosamma tillstånd. Anledningen till det är att många sådana tillstånd härstammar från en alltför stor upptagenhet med dåtid eller framtid eller utgörs av automatiserade och omedvetna reaktionsmönster. När vi istället blir medvetet närvarande i nuet återfår vi kontrollen över sinnet och kan på så vis medvetet skapa vårt liv.

Ett vanligt verktyg för att öva medveten närvaro är meditation för att stilla tankarna. Till det kan sedan läggas en uppsjö övningar som hjälper oss att utforska nuet.

Dåtid, nutid och framtid

Vi kan i tanken befinna oss i tre olika tider – dåtid, nutid och framtid. Vi behöver dem alla för att kunna fungera optimalt men blir balansen mellan dem fel kan vi få en skev uppfattning av verkligheten och försätta oss i mentalt ohälsosamma tillstånd.

Dåtid. I kontakten med det som varit ligger möjligheten att lära oss av vår historia. När vi kan den har vi i många fall kunskapen för att framöver ta klokare beslut. I dåtiden ligger våra minnen och det som format oss till dem vi är. Att tänka tillbaka på det som varit kan i många fall vara till glädje men den som lägger för mycket tid på det som varit kan tvärt om fastna i grubblerier, bitterhet, nostalgi och liknande tillstånd.

Nutid. Den enda tiden som faktiskt finns är den vi befinner oss i just nu. Vårt handlingsutrymme finns enbart i nuet; det är här vi kan utföra det som leder oss framåt på vår resa. När vi tänker på vår dåtid eller framtid så tar vi den tiden från nuet.

Framtid. Visioner, mål och planer hör framtiden till. Det är av stor vikt för de flesta att ha en föreställning om framtiden att sträva mot och för många är det rent av det som ger livet mening. Att tänka framåt tydliggör i många fall vad vi behöver göra i nuet för att nå dit vi vill. Det är emellertid vanligt att människor stirrar sig så pass blinda på sina mål att de missar vad som händer i nuet. Drömmarna om framtiden kan på så vis paradoxalt nog göra oss mindre medvetna om vad vi behöver göra för att nå dem. Den som lägger alltför mycket tid på att tänka på framtiden blir passiv i nuet; den blir en drömmare.

● ● ●

En hälsosam balans mellan de tre tiderna är ungefär 5-90-5. Den personen befinner sig i dåtiden fem procent av tiden, framtiden fem procent av tiden och lägger resten av sin tid på nuet. När den går till dåtiden eller framtiden så är det med ett syfte, såsom att minnas varför den tagit ett visst beslut eller för att se vart den är på väg.

Nu är det såklart inte enbart fördelningen som avgör om det är ohälsosamt eller inte, utan vad vi fyller tiden med.

Den som grubblar mycket kan exempelvis ha fastnat i 85-14-1 vilket innebär att den tankemässigt huvudsakligen befinner sig i en tid som inte längre existerar. En sådan förskjutning kan exempelvis ske vid ett trauma där tiden gått i baklås och personen dagarna i ända upprepar den tiden. I en annan med samma fördelning skulle det kunna vara ett uttryck för en ohälsosam nostalgi där personen inte vill lämna det förgångna.

Ett tillstånd med fördelningen 1-14-85 vore istället kännetecknande för en person som har högtflygande tankar om vad den vill ha eller åstadkomma men som gör väldigt lite för att komma dit. Den personen pratar gärna mycket om sina drömmar men följer sällan upp det med handling. En del substanser är som gjorda för det här tillståndet då de väcker spännande tankar men samtidigt gör användaren lat och passiv.

Automatiserade responser

Stora delar av våra handlingar är helt eller delvis automatiserade. Vi har någon gång valt ett förhållningssätt och därefter utför vi med små variationer det vi förprogrammerat oss till. När vi möter en situation söker vi igenom vår databas efter responsen vi en gång valt och spelar upp den.

Den här programmeringen är till stor hjälp i vardagslivet då den tillåter oss att snabbt avgöra hur vi ska förhålla oss till en situation. Nackdelen är att vi egentligen inte möter den nya situationen utan snarare vår föreställning om den och utifrån den föreställningen spelar vi sedan upp en programmering. Vi skulle kunna kalla detta icke-medveten icke-närvaro. Eftersom vi möter vår föreställning om situationen så är vi varken till fullo medvetna om eller närvarande i situationen som den faktiskt är. Vår respons väljs automatiskt, alltså utan medvetenhet, och är ofta inte ens adekvat eftersom den kom till vid ett helt annat tillfälle.

I vårt nuvarande samhälle vore det problematiskt för oss att närma oss världen på ett annat sätt. Om vi närmade oss varje situation som om den vore unik och förhandlade fram vår respons vid varje tillfälle så skulle vi aldrig hinna med bussen.

Det finns emellertid en sorts människor som ständigt möter sin omvärld på det sättet och som således aldrig hinner med bussen om inte någon annan släpar med dem, nämligen små barn. De stannar upp vid varje grässtrå, varje vattenpöl och sten för att inspektera. De är fullt ut närvarande i ögonblicket och är ständigt öppna att omförhandla sin föreställning om det de möter.

Barn saknar dock medvetenheten som en vuxen kan besitta, bland annat för att de enbart har en vag uppfattning om dåtid och framtid.

Balansen

En balanserad vuxen kan medvetet bestämma vilka situationer den möter på nytt och vilka den för tillfället lämnar därhän för att fungera i sammanhanget. Den personen skulle uppfattas som lyhörd, uppmärksam och förmodligen också ödmjuk inför andras upplevelser.

Den skulle också ha en balans mellan dåtid, nutid och framtid. Det skulle innebära att den kan dra lärdomar av det som varit, tydligt se en riktning för sina handlingar men utöver det huvudsakligen befinna sig i nuet där handlingarna ligger i linje med såväl det som varit som med det som komma skall.

Den som uppnår den balansen är medvetet närvarande.

Hur medveten närvaro löste mitt sexmissbruk

Ett av de mest skamfyllda missbruk som jag behövt göra upp med är sexmissbruk. För mig uttryckte det sig huvudsakligen i att jag sexchattade med främlingar men det kom också till uttryck i mina faktiska relationer. När jag gick in i missbruket stängdes förnuftet av, likaså respekten för mig själv och de förhållanden jag hade.

Missbruket kretsade till stor del kring fantasier som jag projicerade på andra människor. Istället för att utforska tillsammans så blev den jag just då hade sex med snarare en projektorduk som jag spelade upp mina fantasier på. I efterhand ser jag att många av de människor som jag då chattade med också var sexmissbrukare och använde mig på samma sätt. Vad som var utmärkande var avsaknaden av ett genuint intresse för den andra människan. Sexchattandet var inte mycket till dialog utan snarare två monologer.

Under lång tid förnekade jag att jag överhuvudtaget hade ett problem. Sedan kom en rad bryska uppvaknanden och så småningom förstod jag att jag var tvungen att göra något för att bryta mitt destruktiva tvångsmässiga mönster. Först fick jag terapi. Sen gick jag till SLAA (Sex and Love Addicts Anonymous/12-stegsprogrammet). Båda hjälpte mig att börja prata om mina problem men ingen av dem gav mig verktygen som jag behövde för att övervinna mitt missbruk. Så det hela fortgick, i större eller mindre utsträckning och med tillfälliga avbrott, tills en helg då min älskarinna och jag hyrt ett hotellrum.

Vi låg i badkaret när min intuition viskade “tvätta henne”. Så jag frågade:
– Är det ok om du är passiv ett tag? Jag skulle vilja tvätta dig men jag vill att du bara tar emot.
Hon nickade och jag badade med omsorg hennes kropp. Efteråt hjälpte jag upp henne ur badet och torkade av henne med en handduk. Jag ledde henne till sängen där jag med samma omsorg masserade henne.

När jag masserade henne insåg jag att jag var helt absorberad i nuet. Jag befann mig i kontaktpunkten mellan mina fingrar och hennes kropp och jag kunde omöjligtvis vara någon annanstans samtidigt. I det ögonblicket fanns det inte plats för fantasier i mitt medvetande. Där fanns bara hennes kropp, min kropp och kontaktpunkten mellan de båda. Och det fanns ingenstans i hela världen som jag hellre skulle vilja vara.

Där och då började min problematik att lösas. Jag blev återigen hänvisad till det enklaste och mest komplexa av alla verktyg – meditation och medveten närvaro. När jag ställdes inför det medvetna valet att möta den andra i fantasin eller på riktigt här och nu så var valet påfallande lätt. När jag hade en äkta kontakt i nuet förlorade fantasierna sitt grepp om mig.

Att äta medvetet närvarande och vara tacksam

När vi äter medvetet närvarande blir maten godare, nyttigare och näringsupptaget bättre. Eftersom vi blir uppmärksamma på kroppens signaler blir det dessutom lättare för oss att äta lagom och att anpassa maten efter våra behov.

Odla

Den allra bästa maten du kan äta är den som du har odlat själv. När du lagt ner tid och möda på att samarbeta med jorden för att odla din mat så laddas maten med din omtanke.

Näst bäst är maten som vänner har odlat och det är därför bra att byta mat med varandra. Den är på samma sätt laddad med deras omtanke och också den vänskapliga energin mellan er.

Därefter kommer mat från gemensamma odlingar och därefter närproducerad mat. Långt ifrån allt detta finner du de massproducerade varorna i snabbköpet.

Tillaga

Ju mer medveten man är när man lagar maten desto bättre blir den. Ett sätt att öka medvetenheten är genom att välsigna matlagandet och att vara fri från distraktioner under tiden. Laga mat och gör ingenting annat. Att stänga av datorn, telefonen, tvn, stereon och radion räcker långt.

En vän skickade mig en gång en bild på sina finhackade grönsaker som alla låg i formerna av hjärtan. Jag tycker att det är ett fint exempel på hur man kan ladda maten med kärlek under tiden som man förbereder den.

Äta

Välsigna eller tacka för maten. När vi välsignar maten kallar vi in en yttre kraft för att vitalisera det vi äter medan den som tackar gör just det. De två kan såklart göras samtidigt också. Det finns oändligt många sätt att välsigna eller tacka för maten och det är upp till dig att hitta ditt sätt som hedrar maten, dig själv och världen omkring dig. Här följer några exempel:

Försätt dig i ett semi-meditativt tillstånd och kupa händerna över maten så att handflatorna är riktade mot den. Koppla samma kronchakra, hjärtchakra och händernas chakran. Be den kraft du vill kanalisera att välsigna maten, göra den näringsrik och bringa gott till dig. Du kommer att känna ett energiflöde som kan förnimmas i händerna. När välsignelsen är klar kommer förnimmelsen i händerna att upphöra tvärt. Tacka.

Titta på maten och uttala tacksamhet för var ingrediens den innehåller. “Här är potatisen. Jag fick den från min vän som är så duktig på att odla. Det är verkligen en underbar plats de har vuxit på och de har gjort så helt utan gifter. Tack så mycket för potatisen.” Och gör sedan samma med var ingrediens.

• Mina barn lärde sig följande fina tacksägelseramsa på sin skola:

Jorden har oss detta gett
Solen det i ljus berett
Kära sol och kära jord
Er vi tackar vid vårt bord

Lukta på maten. Många av oss är alltför fokuserade på syn och hörsel när vi äter eftersom vi distraherar oss genom att prata eller titta på något. Synen är en viktig del av upplevelsen att äta. Smak är en självklarhet men lukten är också en viktig del av att smaka. Och sedan finns det känsel, som när vi hanterar mat eller smakar på struktur och konsistens.

Jag luktar på maten och försöker särskilja de olika ingredienserna och genom att göra det öppnar jag för fler sinnen att vara med i upplevelsen. Det sänder också en signal till magsäcken att det är dags att äta.

Äta i tystnad. Många av oss pratar alldeles för mycket för att verkligen uppskatta maten. Några av mina mest smakfulla måltider har varit på meditationsretreat. Även om maten varit mycket mild så fick medvetenheten smakerna att explodera.

Äta långsamt. När vi tuggar vår mat ordentligt gör vi det lättare för kroppen att tillgodogöra sig maten. Att äta långsamt ger oss också tid att uppskatta smak, doft och konsistens.

Rapen. När vi äter långsamt och medvetet kommer vi efter ett tag att märka en liten rap. Det är en signal att sluta äta. Vi behöver i allmänhet mycket mindre mat när vi äter medvetet och många av oss äter ändå för mycket, så för de flesta kommer rapen överraskande tidigt. Prova och se hur det känns för dig att lyssna efter rapen. Detta tips fick jag från Natha yogaskola.

Stänga måltiden

Städa och diska efteråt så att du harmoniskt stänger matupplevelsen.

Spara rester, kompostera eller ge dem till djuren.

Kroppen vet vilken mat som är bäst för mig

Jag gick till livsmedelsaffären och tänkte köpa mig en massa god mat för jag var verkligen jättehungrig. Men varenda gång jag tog i något så var där en energi som berättade vad min kropp tyckte om saken.
– Nä, fy för den här köttfärsen. Vilket lidande den bär med sig.
– Nädu, den där såsen är alldeles för stark för mig. Det mår jag inte bra av.
– Ja, den ostbiten kommer att vara god.

Jag virrade runt i butiken fem gånger så lång tid som jag brukar och när jag kom ut hade jag med mig ett bröd, en bit ost och en ananas. Det är uppenbarligen inte mycket som min kropp tycker är ätbart i livsmedelsaffären.

När vi är uppmärksamma på vad kroppen berättar så vet vi exakt vad som är bra och dåligt för oss.