Etikett: tid

Om tid och hur den kan gå sönder

När livet löper på som vanligt går vi från en tid till nästa men när vi upplever ett trauma kan det uppstå en tidsskada som förändrar vår upplevelse av tiden. Vi kan fastna där eller fortsätta vidare med bruten tid. Fyra uttryck som det kan ta sig är:

• Splittrad tid
• Luckor i tiden
• Uppförstorad tid
• Att fastna i en tid

Splittrad tid

Den som är med om ett trauma kan uppleva att tiden går i bitar eller splittras. Det blir en oreda i tiden där vi tidigare kunnat skapa ordning. När tid splittras kan vi ha svårt att skapa ordning igen.

Ett sätt att arbeta med splittrad tid och tidsluckor är genom att minnas. Om en bit tid går i bitar kan vi börja pussla ihop den igen genom att minnas hur bilden var innan den gick sönder. Det som var innan traumat finns fortfarande kvar. Jämför före och efter. Vad försvann däremellan?

Det finns många sätt att minnas. Att minnas med sinnet kan vara ett verktyg men vi minns exempelvis också med kroppen. Genom att säga saker högt och undersöka med våra olika sinnen kan vi få igång processen att minnas.

Luckor i tiden

Vid ett trauma kan det uppstå en lucka i tiden, likt en minneslucka. Även här kan det vara bra att arbeta med minnet.

Uppförstorad tid

Ibland går tiden sönder så att den stannar just där. Vi noterar detaljer som vi sedan alltid minns. Då är inte utmaningen att minnas utan att få bilden att anta samma proportioner som resten av tiden. Den bilden sticker nämligen ut från allt annat.

Genomgående för att arbeta med tidsskador är att befästa och skapa vår tillvaro utifrån nuet. Det är dock av än större vikt när något blivit uppförstorat eller vi fastnat i en tid. Då behöver vi hitta tillbaka till nuet.

Att fastna i en tid

Man kan också fastna i en tid och då ofta i en sekvens. För en människa som exempelvis mist någon och inte kunnat hantera det kan tiden skadas så att det lika gärna kunde ha gått sju sekunder som sju år sedan det hände. En sådan människa kan fastna på ett sätt där de går sönder på nytt varje dag.

Såväl en människa som en plats kan fastna i en viss tid. När något traumatiskt händer på en plats så ristas den tiden in där. När tiden inte har gått vidare på en plats kan man komma dit och uppleva traumat på nytt.

Djupmeditation

Det var ungefär ett år efter det att jag hade slutat dricka. Jag tog en hög dos svamp och satte mig för att meditera. Fem timmar senare låg jag i fosterställning på golvet och grät som ett barn.

Jag grät för att jag hade förstått att fastän jag hade tillfrisknat från alkoholismen när jag slutade dricka så var såren efter missbruket fortfarande oläkta. När jag vaknade upp ur alkoholdimman så hade jag stoppat ner allt det obehagliga jag varit med om i min ryggsäck, tagit sikte på framtiden och börjat gå. Det var vad jag behövde göra för att tillfriskna men nu var det tid att börja läka det som jag hade stoppat undan.

Det är fortfarande en av de starkaste meditationsupplevelser jag haft. Under loppet av de fem timmarna gick jag successivt ner genom lager av känslor och upplevelser tills jag slutligen fann den förlösande insikten som triggade gråten.

● ● ●

Med djupmeditation menar jag en meditation som för oss ner till djupare nivåer av vårt medvetande och varande. Sådant som ligger dolt under lager av annat och som vi därför sällan är medvetna om.

Jag har funnit en handfull verktyg för att uppnå sådana djupare meditativa tillstånd.

• Intention. Det första är att ha en intention att gå djupare. En fridykare kommer inte att dyka ner till tio meters djup utan att först bestämma sig och därefter ta ett djupt andetag. Detsamma gäller den som mediterar. Färden ner till våra djupare lager kan bära på obehagliga utmaningar som vi behöver ta oss igenom. Den som inte på förhand bestämt sig för att ta sig igenom det som dyker upp kommer många gånger i ren förskräckelse att avbryta resan.

• Tid. Den enskilt viktigaste faktorn utöver intention upplever jag är tiden. Det tar helt enkelt tid att ta sig ner till våra djupare lager. Två till sex timmar är inte onormalt för en sådan meditation.

• Teknik. Det finns tekniker som bringar en struktur som gör det lättare att fördjupa meditationen. De kan vara till stor hjälp men är i min erfarenhet inte alltid avgörande. Intentionen och tiden är i första hand det som avgör.

• Hjälpmedel. Det finns också hjälpmedel som kan underlätta för den som mediterar att fördjupa sin meditation. Då det kommer till djupmeditation vill jag framförallt framhålla enteogener som kraftfulla hjälpmedel. De öppnar ofta upp förmågor och dörrar hos oss som annars är stängda. När man arbetar med växtlärare kan de i många fall också vägleda oss i vår djupmeditation.