INLEDNING

1. inledning web

Om boken

Inbilla dig inte att du vet något för att du har läst en bok. Innan du har den egna upplevelsen så vet du faktiskt inte. Du kan försöka föreställa dig utifrån andras beskrivningar men vet gör bara den som själv har upplevt.

Tro därför inte på något som står här. Om det känns meningsfullt bör du själv undersöka saken.

Plocka russinen ur kakan

Jag föreställer mig inte att allt i boken är relevant för dig och en del håller du kanske inte heller med om. Sålla bort sådant och leta istället efter det som är av nytta för dig.

Språket jag använder

Jag försöker uttrycka mig enkelt, tydligt och kortfattat för att göra materialet tillgängligt för så många som möjligt. För mig är det helt enkelt viktigt att tröskeln för att ta till sig en teknik som kan vara till hjälp är låg.

Hänvisningar

Hänvisningar lämnas när det känns påkallat. Om jag fått en teknik från en viss källa så vill jag berätta det. Mycket är emellertid sådant som jag fått från många olika håll – i meditation, i kontakt med växter och andevärld, från tidigare liv, i samtal och genom upplevelser. I sådana fall känns det ofta varken rimligt eller praktiskt möjligt att namnge allt och alla som bidragit till en viss kunskap.

Metoder i punktform

För tydlighetens skull beskriver jag i boken gärna metoder i punktform. Men det är inte så jag gör. Jag må ha en grundstruktur i huvudet men framförallt försöker jag lyssna in vad som vill hända just då. Tekniker som vi lär oss i stegform blir kraftfullare när vi förmår koppla på vår intuition och lämna manualen därhän.

Berättelser och exempel

Boken innehåller ett flertal berättelser och exempel som alla i någon mening är rotade i verkligheten. En del är raka återgivningar av faktiska händelser. I några fall har jag lånat delar av olika sessioner för att skapa ett mer heltäckande och begripligt exempel. I andra är exemplet fiktivt men innehållet så pass allmängiltigt att jag sett det som beskrivs flera gånger i olika tappningar.

Ditt ansvar

En del ämnen som jag tar upp i boken kan upplevas som kontroversiella i dagens Sverige. Det jag presenterar är ett shamanskt perspektiv och det jag skriver bör därför förstås utifrån den kontexten.

Enteogener

En betydelsefull del av boken handlar om hur man på ett säkert sätt arbetar med enteogener i syfte att läka och växa. De flesta enteogener är i dagsläget förbjudna under Sveriges narkotikalagstiftning men de är alla i någon form lagliga någon annanstans eller i en annan kontext.

Jag känner mig uppriktigt förtvivlad inför en lagstiftning som aktivt hindrar människor att läka, växa och utöva sin andlighet så som den utövats sedan människans begynnelse. Med det jag upplevt och sett, med den djupt transformativa läkning som jag bevittnat hos mig själv och andra, så kan jag utifrån mitt samvete inte respektera den lagstiftningen. Men det är mitt ställningstagande.

Jag uppmanar inte till lagbrott utan tycker snarare att du själv behöver ta ställning till vad du anser om saken. Det jag gör är att presentera verktyg och fakta för ett säkert användande. Vad du gör med den informationen är upp till dig.

När en människas samvete och lagen krockar
är det samvetet människan behöver följa.
Henry David Thoreau

Medicinska råd

Jag har ingen medicinsk utbildning utan presenterar i boken ett shamanskt perspektiv. Det jag skriver baseras på egna och andras erfarenheter. Även om det finns forskning som stödjer mycket av det jag presenterar så gör jag inga anspråk på att vara vetenskapligt förankrad. Annat i boken ligger bortom vetenskapens domäner.

Avstå inte konventionell vård för att du har läst något som jag har skrivit. Undersök saken själv för att hitta det som är sant för och fungerar för dig.

Om du blir triggad av det du läser

Om du känner dig triggad av något du läser, betrakta i första hand inåt och fråga dig själv vad det är som får dig att reagera som du gör. Var sitter känslan? Vad handlar den om? Hur reagerar du? Ta ansvar för det som är ditt.

Känner du trots det att något jag skrivit är fel, behöver utvecklas eller förtydligas så får du gärna berätta det för mig.

Några utgångspunkter

Jag vill kort ge uttryck för några av de teman som förmodligen är centrala för att förstå den här boken.

Allting har en själ. Vi har levt många liv som människa och många har levt i andra skepnader också. Varje själ har sin historia men i den yttersta sanningen är allt ett. Vi har själsvänner som vi möter i liv efter liv för att hjälpa varandra att växa.

Det finns en andevärld. Andar, änglar, allsköns hyss och goda råd finns där ute. Det är fullt möjligt att få kontakt med sitt barn innan befruktningen, hjälpa en själ vandra vidare, prata med en ängel eller drabbas av en parasiterande energi.

Naturen kan kommunicera med oss, hjälpa oss att läka och uppnå förhöjda medvetandetillstånd. Det finns växter och svampar som kan hjälpa oss att läka fysiskt, mentalt och känslomässigt. Och det finns också de som öppnar dörrar till andra verkligheter och ger oss möjlighet att prata med det gudomliga.

Vi har denna kroppen och upplevelsen av en anledning. Det finns någonting här för oss att möta, utforska och lära oss av. Vi har livsläxor och har alla våra egna vägar av en anledning. Det som är sant för en av oss behöver inte vara det för en annan och det är precis så det ska vara.

De flesta bedövar sig så pass kraftigt att de inte är i kontakt med sin potential. Människor använder läkemedel, alkohol, sociala medier, arbete, porr och hundratals andra saker för att bedöva sig. Utöver vår fysiska kropp så har vi också en energikropp. Sjukdomar i vår fysiska kropp har ofta en grundorsak i vår energikropp.

Bara du kan läka dig själv. Andra kan stötta, vägleda och inspirera men ingen kan läka dig utan att du själv genuint vill det och är beredd att göra vad som krävs.

För mig sammanstrålar allt detta i det som många kallar shamanism men som egentligen inte behöver ett namn. Det är andlighet baserat på egen upplevelse, i kontrast till att förlita sig på andras berättelser och tolkningar. Det är ursprunget och fröet som gror.

MEDITATION OCH
MEDVETEN NÄRVARO

8. meditation web

Meditation

– Hur är det med din son? Är han fortfarande arbetslös?
– Sist jag hörde hade han börjat med meditation.
– Jaha, vad är det då?
– Jag vet inte riktigt, men det är ju bättre än att han sitter och gör ingenting.

Vad är meditation?

Ursprungligen kom ordet meditation från latinet via franskan och betydde då att kontemplera, begrunda, reflektera och fundera över. I latinet användes det mer aktivt att betyda studera, öva eller planera. Med senare österländska och nyandliga influenser har det i högre utsträckning kommit att handla om att stilla sinnet och finna inre frid.

Eftersom ordet meditation används i många olika sammanhang kan innebörden skilja sig väsentligt åt. Det används idag för att exempelvis beskriva tekniker för att uppnå inre tystnad, avslappning, introspektion, visualisering, kontemplation, bön och kommunikation med något högre eller inre.

Meditation eller meditativt tillstånd

Jag skiljer på meditation och meditativt tillstånd.

Meditation. Med meditation stillar vi sinnet och kan på sikt uppnå en inre tystnad. Inget annat eftersträvas även om listan på andra effekter kan göras lång.

Meditativt tillstånd. När vi mediterar så kan vi uppnå ett meditativt tillstånd där vi har lyckats stilla eller stänga av det mentala tjatter som annars pågår inom oss. Vi kan sedan använda det tillståndet för att göra andra saker, såsom att:
• tänka klarare kring något, planera
• visualisera
• kommunicera med oss själva, något högre eller andevärlden
• arbeta terapeutiskt
• öka vår mottaglighet/känslighet

Medvetenhet och fokus

Du bör meditera 20 minuter om dagen.
Förutom om du är för upptagen.
Då bör du meditera i en timme.

Buddistiskt talesätt

För den som har alldeles för mycket att göra kan det kännas slösaktigt att lägga en timme på att meditera. Men ingen tid är egentligen bättre än just då. Det meditativa tillståndet kännetecknas av en hög grad av medvetenhet och klarhet samt färre mentala distraktioner vilket gör det ypperligt för uppgifter som kräver närvaro och fokus. Virrvarret i hjärnan reds ut och arbetet går sedan mycket smidigare.

Det undermedvetna och andra verkligheter

Jag småpratade med en tjej när en annan person kom fram och frågade om vi visste något om meditation.
– Ja, svarade vi i mun på varandra, varpå personen undrade vad vi kunde berätta.
Jag märkte att tjejen hade något att säga om saken och är nyfiken på andras upplevelser så jag lyssnade.

– Det är jättefarligt! Du kan hamna i en psykos. Man går in i andra medvetandetillstånd och många hittar aldrig ut igen. Man öppnar upp för allt ont man någonsin utsatts för och det är, som du förstår, svårt för någon som översköljs av alla dessa begravda trauman att inte hamna i en psykos. Så lita på mig, håll dig borta från meditation. Det är verkligen ingenting för vanliga människor att prova. Det är något som bara några få kan hantera, sa hon.

● ● ●

Det finns en utbredd rädsla i samhället för att få tillgång till det undermedvetna. Tanken är att vi under livets gång stoppat undan så mycket skräp att minsta skymt riskerar att leda till psykos och att vi därför helt borde undvika det undermedvetna. Den som vet med sig att den har bagage undanstoppat som den under inga omständigheter vill komma i kontakt med bör kanske inte ägna sig åt meditation. När vi mediterar finns det nämligen en möjlighet att vi blir medvetna om sådant som vi försökt förtränga.

Personligen tycker jag emellertid inte att det undermedvetna ska undvikas. Den som har stoppat undan jobbigheter behöver framförallt öppna upp och vädra ut. När vi gör oss kvitt vårt bagage läker vi och kommer vidare i livet. Att undvika det undermedvetna är att undvika läkning och det vi fortsätter att vara omedvetna om styr oss.

Många hyser liknande rädslor inför andra medvetandetillstånd. De är exempelvis rädda att förlora kontrollen eller få kontakt med andar. Den som är rädd bör inte meditera förrän den tagit itu med rädslorna eller skaffat sig strategier för att känna sig trygg.

När vi mediterar vill vi stilla sinnet för att kunna vara mer närvarande vilket mycket riktigt är ett annat medvetandetillstånd än vad många är vana vid. Där kommer emellertid rädslan för att förlora kontrollen på skam eftersom kontrollen ju faktiskt ökar.

Det människor faktiskt är rädda för är att förlora kontrollen inför negativa medvetandetillstånd. Den risken finns i princip enbart när vi vägrar ta itu med det som kommer upp. När vi är rädda och försöker fly från det som vi tycker är obehagligt kan vi, om vi är oförsiktiga, hamna i negativa tankebanor som är svåra att bryta. Det bästa sättet att hantera obehagligheter är att undersöka och göra upp med dem och den som inte är beredd att göra det skulle jag inte rekommendera att meditera.

Att få kontakt med andevärlden är vanligtvis lättare i ett meditativt tillstånd. Den som är rädd för andekontakter kan därför ha anledning att inte meditera. Oönskade kontakter är dock förhållandevis ovanliga.

När det är nog

Meditation är medicin, inte ett praktiserande.
När dörren är öppen – sluta ringa på klockan.
Alan Watts

Många tänker att meditation ska göras till daglig övning. Medan det kan finnas anledning att meditera regelbundet under en längre tid så är det ingalunda så att daglig meditation bör vara en självklar strävan. Hur länge och på vilket sätt man väljer att meditera ska anpassas till ändamålet.

Kontakter med andevärlden

Det finns många bra anledningar till att ta kontakt med andevärlden men också många att låta bli. Som jag redan skrivit finns där hjälp att få och knutar att lösa men där finns också sådant som skrämmer och förvirrar människor. Andevärlden befolkas av en mängd olika slags entiteter och de har ofta sina egna agendor. En överväldigande majoritet av de kontakter jag haft har varit trevliga, hjälpsamma och lärorika men jag har också mött sådana som varit påflugna, manipulativa eller rent elaka.

Överlag tycker jag att det varnas för mycket för farorna vid andekontakter och att de som utfärdar varningarna generellt sett verkar okunniga. Med rätt inställning och förberedelse upplever jag riskerna som försumbara. I samma andetag tycker jag emellertid att det är på sin plats att säga att det kan bli obehagligt och få konsekvenser om man sköter sådana kontakter dåligt, vilket såklart gäller det mesta som vi tar oss för här i livet.

Respektfull

Man bör närma sig andevärlden med respekt. Det passar sig exempelvis illa att vid sådana kontakter vara full, ställa tramsiga frågor eller göra en lek av det. Var respektfull och seriös men för den delen inte humorbefriad.

Vissa gör ceremoni av andekontakter och respekten kan återspeglas i denna men respekt bör inte förväxlas med ceremoni eller tradition. Att vara respektfull innebär att ha goda avsikter, att avsätta tid, vara villig att arbeta med det som dyker upp, att vara följsam och möta anden som den är. Att göra arbetet som kommer med kontakten och integrera insikter i sitt liv är också sätt att visa respekt.

Rädsla

Rädsla attraherar det man är rädd för och är en ingång för allehanda märkliga energier att leka med en. Rädslan bjuder in osäkerhet så att man står ostadig i kontakten och kan skrämmas eller triggas att göra saker som man inte borde. Det är också ett tillstånd där många blir lättare att lura eftersom de har svårare att uppfatta saker som de verkligen är.

Bjud inte in kontakter som du inte vill ha. Om du är rädd för andekontakter, tycker att sådant är läskigt eller oroar dig för att dra på dig negativa energier – säg nej om du blir kontaktad av andar eller inbjuden till seans. Och om du känner någon som du vet är rädd – bjud inte in den personen till att kontakta andevärlden.

Våra begränsningar

Varje existens innebär också begränsningar. Som människa är det exempelvis självklart att förhålla sig till linjärt uppfattad tid. En själ har en helt annan uppfattning om tid, om ens någon. Frågor som rör en strikt mänsklig upplevelse kan falla platt eftersom vi har så pass väsensskilda upplevelser att de inte går att jämföra. Ställ istället sådana frågor till en klok människa.

Det är också möjligt att få svar som inte tar med den mänskliga upplevelsen och konsekvenser i vår existens i beräkningarna. Ett råd från andevärlden kan vara rakt igenom gott och sant men trots det vara olämpligt i sammanhanget som vi befinner oss i. Filtrera alltid svaret genom dig själv för att se om det är sant och relevant för dig där du befinner dig just nu.

Hjälp från andevärlden

En vanlig anledning till att vända sig till andevärlden är för att få stöd eller vägledning. Det finns många hjälpsamma krafter som både kan och vill bistå oss på olika sätt. Det kan exempelvis vara att:
• genom bön få hjälp eller finna tröst i en besvärlig situation
kalla på guider för vägledning
kanalisera för att veta att någon som gått bort har det bra
prata med älvor för att trädgårdsarbetet ska gå smidigt
be en ärkeängel om hjälp att avlägsna en parasiterande energi eller ett sjukdomstillstånd

Uppdrag från andevärlden

I andra fall är det vi som finns här för att hjälpa de i andevärlden. Det mest uppenbara exemplet på det är när vi hjälper själar att vandra vidare. En människa som dör men som inte förstår att den är död fastnar. Den är ett spöke. Med vår hjälp kan den komma loss och lotsas vidare till den andra sidan. Ett annat exempel är andar som vill manifesteras i vår värld, antingen i fysisk form såsom ett barn eller genom inflytande i våra liv. I det sistnämnda fallet bör man dock vara på sin vakt då det inte är självklart att allt sådant inflytande är gott.

Att en ande eller själ ber om vår hjälp betyder inte att vi måste. Det är ingalunda självklart att hjälpa alla sådana kontakter. En del kan vara destruktiva och förvirrande för oss medan andra kan vara hopplösa fall. Fokusera på de kontakter som är meningsfulla och där det finns en reell möjlighet att hjälpa utan att vara självutplånande.

Berättelsen om Valter och våra intuitiva sinnen

I ett och ett halvt års tid inbillade jag mig att jag inte kunde kanalisera för jag kunde då rakt inte se eller höra några budskap från andra sidan. När vi först hade börjat var jag den ständige sekreteraren och oftast också frågeställaren. Den huvudsakliga kanalen var däremot min tidigare flickvän som hade särskilt lätt för att ta emot budskap både genom att se och höra.

Men så en natt satt jag och mediterade i ett främmande hus när jag plötsligt kände en vattnig närvaro vid mig. Jag försökte varken höra eller se utan gick istället in i känslan. Jag kände hur jag flöt livlös i en tjärn. Min kropp var en ung pojkes, kanske bara sex eller sju år gammal.

I det läget kunde jag sedan koppla på andra sinnen och jag fick se landskapet omkring oss. Där fanns inga asfalterade vägar och en häst och vagn körde förbi. Gissningsvis 17-1800-tal. Och jag fick höra hans namn. Valter. Han satt fast och hade gjort så sedan dagen då han drunknat i tjärnen.

Jag lovade honom att komma tillbaka och befria honom vilket jag också gjorde under en ceremoni två månader senare.

Det dominanta sinnet

Vi har vanligtvis ett eller två intuitiva sinnen som är starkare eller mer utvecklade än de andra. De är våra dominanta sinnen och också de vi åtminstone inledningsvis behöver använda i vår kontakt med andevärlden. Det är annars lätt hänt att vi missar att vi faktiskt har kontakt. Om jag helt fokuserar på att försöka se någonting så lägger jag förmodligen inte märke till att någon knackar mig på axeln eller viskar i mitt öra.

Jag har träffat många som liksom jag inbillat sig att de helt enkelt inte kan men där det istället visat sig att de fokuserat på fel sinne. Det är idag vanligt att vi i vägledda meditationer och regressioner fokuserar på det vi förväntas se och ibland vad vi förväntas höra. Men den som behöver känna först kan då helt missa kontakten.

När kontakten är upprättad via det dominanta sinnet kan man därefter ibland koppla på andra sinnen.

Vi får ibland en ledtråd till vilket sinne som är vårt dominanta genom hur vi beskriver vår upplevelse av omvärlden. Den som känner säger ofta ”jag känner” medan den som ser ofta istället säger ”jag ser”.

Våra intuitiva sinnen

Att se. Att ha förmågan att se kallas klarsynthet eller klärvoajans (eng. clairvoyance). Den som har det som sitt dominanta intuitiva sinne har ofta lätt för att se vägledda meditationer, drömma tydliga drömmar, uppfatta bilder som andevärlden förmedlar eller rent av se auror, energier eller väsen.

Att höra. Att ha förmågan att höra kallas kläraudians (eng. clairaudience). Den som har förmågan att höra kan exempelvis ibland höra andras tankar, få till sig budskap genom att de bara dyker upp i huvudet eller höra vad som sägs i en dröm. I kontakt med andevärlden kan den höra och prata med andar och kontakter kan inledas med en klar ton i örat.

Att känna. Att ha förmågan att känna kallas på engelska clairsentience och den som har den förmågan plockar lätt upp andras känslor och sinnestillstånd, rörs lätt av andras berättelser och har lätt för att känna empati. I kontakt med andevärlden är det lätt att känna om det finns aktivitet på en plats eller plocka upp en andes upplevelse av en situation. Hit sorteras ofta också sinnena smak och lukt.

Att tänka klart. Att ha en väl utvecklad magkänsla och lätt kunna skilja på sant och falskt även när man inte rimligtvis borde kunna veta kallas på engelska claircognizans. Den som har det plockar ofta upp vad som är sant eller falskt i en situation, snappar till synes från ingenstans upp kreativa lösningar och får utan ansträngning till sig svar på frågor som den har. I kontakt med andevärlden genomskådar en sådan person lätt en ande som luras eller får till sig färdigformulerade budskap eller övningar från sina hjälpare. Den har ofta också lätt att hitta på, göra om eller skräddarsy övningar för att passa olika människor.

Övning: Undersök dina sinnen

Jag upprättar vanligtvis kontakt genom att först försätta mig i ett meditativt tillstånd och därefter koppla på mitt dominanta sinne, i mitt fall känseln. När kontakten är upprättad kan jag sedan koppla på de andra sinnena men det blir då nästan alltid en blandning av sinnen där känsel finns med. Med andra ord ser/känner jag då exempelvis oftare än att enbart se.

● ● ●

1. Hitta en vägledd meditation där den som vägleder ber dig se saker framför dig eller beskriver saker som att du borde se dem.

2. Undersök sedan meditationen genom att istället närma dig den med dina andra sinnen. Om du exempelvis ombeds att se ett träd så försök istället känna det, förnimma platsens doft, höra vinden i trädets grenar eller känna smaken av andetaget när du är där eller föreställ dig rent av att du tar en tugga av trädet.

3. När du provat olika sinnen och hittat förnimmelser kopplat till någon av dem, gå då till sinnet som var som starkast. Gå till fullo in i det sinnet och se sedan om du kan koppla på ytterligare sinnen som förstärker det första.

Om du exempelvis har en tydlig doftsensation av platsen och trädet, se då om du kan koppla på seendet genom att gå genom doften. Var öppen för bilden så som den kommer utan föreställningar om hur den ska vara. Det kan exempelvis vara att du snarare ser doften eller att doften mynnar ut i en vag bild.

Prova på så sätt olika kombinationer för att undersöka vad du får tillgång till.

Att skapa goda förutsättningar

När vi vill få kontakt med andevärlden finns det mycket vi kan göra för att underlätta och ge plats för en bra upplevelse. Det jag beskriver här är att skapa en trygg idealsituation för en nybörjare att ta kontakt. Den som är erfaren har förhoppningsvis verktyg för att hantera situationer som inte är optimala.

Plats

Välj plats med omsorg då den kan ha stor inverkan på kontakten. Det är generellt lättare att få kontakt i en avskild trygg miljö utan störningar och distraktioner. Jag upplever att det är lättare att få kontakt på landet än i stan eftersom det i stan finns så mycket information i omlopp. Atmosfären där är såpass tät med reklam, trafikljud, trådlösa nätverk och människors tankar och förehavanden att det blir svårare att få till en bra uppkoppling.

Om intentionen inte är att arbeta med det som tidigare hänt på en plats så är det också bra att välja en plats där det inte inträffat något större trauma, där tiden inte är ur led eller märkliga energier hänger kvar.

För att ge kontakten de bästa förutsättningarna kan det också vara bra att på förhand rena platsen och oss själva.

Människor

Beroende på intentionen kan man vilja ta kontakt tillsammans med andra. Det kan vara en givande social aktivitet men ger också mer energi till uppkopplingen vilket gör det lättare att nå fram. Vill du vara flera är det dock viktigt att tänka igenom vem du vill bjuda in eftersom det kan ha en avgörande betydelse för kontakten. En bra deltagare är i regel den som är förhåller sig öppen eller nyfiken till andevärlden, känner sig trygg och närmar sig upplevelsen respektfullt och seriöst.

Undvik deltagare som inte vill ha kontakt med andevärlden, är rädda, oseriösa, respektlösa eller känner behov av att berusa sig inför kontakten. Ett glas vin eller fem går inte bra ihop med att skapa en trygg kontakt. Undvik också deltagare som inte står stadigt, som mår dåligt och saknar en genuin vilja att möta sina bekymmer.

Det är värt att notera att en del av det som i modern medicin betraktas som psykiska sjukdomar i ett shamanskt sammanhang snarare betraktas som parasitsjukdomar där personen är besatt av en inkräktande entitet från andevärlden. Sådana entiteter kan i olyckliga fall få utrymme att leka med och förvirra deltagarna eller rent av öppna upp för fler parasiter. Det kan förvärra sjukdomen genom att personen hamnar än mer i dess våld eller rent av smitta. Jag går senare i kapitlet igenom hur sådana kan avlägsnas men här är det en trygg idealsituation för andekontakter som beskrivs och då är det ofta inte lämpligt att ha med någon som bär på en utåtagerande parasit.

Andehjälpare

Om du arbetar med andehjälpare kan det vara till stor hjälp att inkludera dem vid andekontakter. De kan bland annat hjälpa en att hitta de kontakter man söker men också hålla oönskade sådana borta.

Bjud enbart in de andekontakter som du vill ha. Skulle du få kontakt med något som du inte vill ha kontakt med, säg tydligt nej och avsluta kontakten.

Den avgörande faktorn – du själv

Precis som i samtalet med en medmänniska så är kontakten med andevärlden i stora delar en återspegling av var du själv befinner dig. Den som har god självkännedom, är modig, trygg och vet att skilja klokskap från dumhet har betydligt lättare att få till ett givande samtal än den som är svajig, osäker och lättlurad. Här är några egenskaper och färdigheter som jag upplever är betydelsefulla i kontakt med andevärlden.

Stå stadigt. Var i kontakt med dig själv, vet vad som är sant för dig och vad du vill. Den som är osäker på sig själv är lättmanipulerad och lockas därför lättare på villospår.

Var modig. Det är när vi vågar rota runt i saker, möta det som oroar oss, utforska och ställa frågor som vi får möjlighet att läka och växa. Att ge efter för rädslan lägger tvärt om locket på och hindrar vår utveckling eftersom vi försöker undvika att se det vi skulle behöva se. Dessutom attraherar rädslan upplevelser som är obehagliga för oss. Den blir en negativt laddad affirmation som öppnar dörren för det vi försöker undvika vilket är en dålig ingång för andekontakter. Mod är inte motsatsen till rädsla utan hur vi möter den. Att vara modig är att våga möta rädslan.

Ha tillit. Ett hinder för många är att de tvivlar på sina upplevelser och börjar ifrågasätta det de är med om under tiden som de är med om det. I det tillståndet blandas kontakten med en pågående analys av densamma vilket gör att kontakten blir lidande. För att undvika detta kan man komma överens med sig själv om att lägga analys och tvivel åt sidan en stund för att enbart ägna sig åt upplevelsen. Efter upplevelsen kan det däremot vara klokt att ifrågasätta sin upplevelse, om det fortfarande känns relevant då.

Att lyssna. Att känna sitt dominanta intuitiva sinne är en förutsättning för att kunna föra ett vettigt samtal. Den som inte vet på vilket sätt den ska lyssna efter svar hör i många fall ingenting alls. Många som tror sig inte kunna få kontakt med andevärlden vet helt enkelt inte med vilket sinne de ska ta emot informationen.

Det är viktigt också att kunna skilja på sanning och strunt. Den som inte kan skilja på dem kan bli medlockad på allsköns dumheter.

Att fråga. Den som vill ha ett vettigt svar gör gott i att ställa en klok fråga. Att ställa bra frågor är en färdighet som kan övas upp. Vilka frågor ska man då inte ställa? Kort och gott de man inte vill ha svaret på.

Filtrera och tolka information. Anden du pratar med är inte utan egenintresse utan har också en agenda, även om den är välvillig. Därför är det viktigt att kunna filtrera det den säger genom det som är sant för dig och som du vill. Svaren du får är också ett uttryck för den verklighet som anden förhåller sig till. Det är inte säkert att det kan tillämpas rakt av i vår materiella verklighet utan det kan i många fall behöva översättas.

Känn dina egna styrkor och svagheter. För att plocka ner och tillgodogöra sig informationen från andevärlden behöver man vara stark inom alla delar jag nämnt ovan och mer därtill. Det är dock vanligt att någon är stark inom något och svag inom något annat. Jag har särskilt reflekterat över det när jag träffat människor som är starka på att ta emot budskap men som sedan vacklar i sin tolkning eller inte kan skilja sanning från strunt. Att man kan höra andevärlden betyder inte att man förstår eller kan översätta det som sägs. Den distinktionen är viktig att förstå eftersom den som plockar ner budskap utan urskiljnings- och tolkningsförmåga kan ställa till mycket bekymmer för sig själv och andra. Om man har svaga sidor är det viktigt att arbeta med någon som kompletterar en.

Symboler, ceremonier och verktyg

Det är vanligt att människor som söker kontakt med andevärlden använder sig av symboler, ceremonier och fysiska verktyg för att på olika sätt hjälpa i den kontakten. Mycket fungerar, annat är inbillning medan en del snarare är distraktion. Visst kan vi framgångsrikt använda symboler och annat men låt dem inte skymma den egna förmågan. Den är själva kärnan i kontakten och finns inte den så är resten bara krimskrams.

Kanalisering utan verktyg

När man funnit sitt dominanta sinne samt etablerat och känner igen andekontakt kan det vara dags att släppa verktygen. Jag har ingen direkt metod för det utan brukar helt enkelt sluta ögonen, försätta mig i ett meditativt tillstånd och därefter 1. känna in om jag upplever att det finns en ande som söker kontakt, eller 2. tillkalla den ande jag söker. Men för att ändå förtydliga vilka komponenter som kan vara viktiga för att få till kontakt med andevärlden har jag sammanfattat dessa i åtta punkter.

Jag vill dock påpeka att saker i allmänhet kommer till oss när vi är redo för dem, inte när vi försöker tvinga eller jaga fram dem. Detta kan mycket möjligt vara det perfekta tillfället för dig att öppna upp för andekontakter, eller så är det inte det. Var inte besviken om du inte lyckas få kontakt. Acceptera det som är just nu och var öppen för det du får i stället för att jaga det som inte kommer till dig.

Förberedelse

För den som är i processen att lära sig att ta kontakt med andevärlden kan det vara särskilt viktigt att lägga fokus på förberedelserna. Skapa en plats där du känner dig trygg och ostörd och genomför de ritualer som du känner behövs för att rena och skydda dig och platsen. Var mentalt stabil och tänk på förhand igenom hur du hanterar energier som du inte vill ha kontakt med samt hur du avbryter en oönskad kontakt så att du inte blir överrumplad om så skulle ske.

Meditativt tillstånd

Försätt dig i ett meditativt tillstånd. I det meditativa tillståndet stillas vårt mentala tjatter och fokus ökar vilket i sin tur gör det lättare att vara närvarande i det vi företar oss och förnimma sådant som vi till vardags kanske inte förnimmer. 

Öppna för kontakt

Fokusera i det tillståndet på ditt dominanta sinne och bjud in till kontakt på det sätt som du vill. Orden kan ges mer kraft genom att de sägs högt, i motsats till att bjuda in i tanken. Det är viktigt att avsikten är god och inställningen respektfull.

Var tydlig

När man ber om kontakt är det ofta bra att vara tydlig med vad det är för slags kontakt man vill ha. Du kanske har en särskild ande eller entitet som du vill prata med i åtanke eller en viss del av ditt liv som du behöver hjälp med. Söker du efter någon som kan hjälpa dig med ett specifikt område men inte har namnet på en ande som kan tänkas hjälpa kan du exempelvis säga något i stil med “Jag skulle vilja ha kontakt med en ängel som kan hjälpa mig att lista ut vad jag ska göra härnäst i livet.”.

Stäng kontakten

Tacka för kontakten och stäng den sedan genom att exempelvis öppna ögonen. Om du har en ritual för ändamålet så gör den.

Öva

Precis som med allt här i livet så ger övning färdighet. Hitta någon form eller övning för att komma i kontakt. Det kan exempelvis vara i meditation, bön eller promenader. Hitta en form som passar dig och dina behov. Var öppen för förslag som kommer till dig.

Lita på dig själv och din kontakt

Många människor fastnar i att tvivla på sina erfarenheter vilket hindrar dem från att utvecklas. Du behöver ha tilltro till och acceptera det du upplever. Det behöver finnas utrymme för ett hälsosamt tvivel men vi tenderar överlag att tvivla alldeles för mycket. Om det behövs, gå igenom din tvivelrutin, och lägg dem sedan åt sidan. Annars finns risken att du fastnar i dem.

Var tacksam

Detta är en viktig punkt i allt arbete och en som vi ofta glömmer. Var tacksam och visa uppskattning för den hjälp som du har fått. Tänk också mellan varven tillbaka på hur det var innan du hade gjort något av detta. Tänk tillbaka på dina första steg och utmaningarna som var svåra då. När du gör det infinner sig förmodligen en känsla av rörelse men också en känsla av tacksamhet för allt du har lärt dig och uppnått.

Andevärldens invånare

Följande är en förteckning över de ord som jag använder för att beskriva andevärldens invånare.

Ande

Ande är för mig två saker. Dels är det ett generellt begrepp för att beskriva en kontakt som jag ännu inte är helt på det klara med vad det är för något. Det skulle exempelvis kunna vara att jag ännu inte kunnat avgöra om det är ett spöke, en demon eller ett naturväsen. Och dels är det ett specifikt begrepp för en mänsklig själ som passerat över till andra sidan. Den är i anden.

Själ

En själ är den delen av människan som lever vidare efter att vår fysiska kropp dött. Själen kan vara del av en levande människa, befinna sig i ett limbo, ha passerat över till andra sidan eller vara i processen att ta plats i en ny fysisk kropp.

Spöke

Ett spöke är en människas själ som fastnat och därför inte lyckats ta sig vidare till andra sidan efter att människans kropp har dött. I vårt samhälle finns många negativa associationer kring ordet spöke som något skrämmande. Så uppfattar jag dem inte. Snarare är det en existens som jag känner medlidande för. Själen har på något sätt fastnat och har inte lyckats ta sig vidare. Den framstår ofta som förvirrad, lidande eller berusad och behöver hjälp att ta sig vidare.

Jag vänder mig mot föreställningar om att ett spöke ska fördrivas eller avlägsnas. Ett spöke är en mänsklig själ som sitter fast och därför behöver hjälpas vidare. Vi ska inte jaga bort människor som är i behov av hjälp utan istället hjälpa dem.

Parasit

En parasit är en andevarelse som sätter sig på exempelvis en människa och utnyttjar dess livskraft. Det är vanligt att den suger energi ur människan eller försöker leva och påverka den fysiska omvärlden genom den.

Vissa parasiter är tämligen harmlösa och kan liknas vid en mask i tarmsystemet eller en igel. De suger energi ur oss och gör oss exempelvis omotiverade, lata eller apatiska. Dessa har i regel en låg medvetandenivå. Andra är betydligt farligare och är mycket medvetna om vad de gör med människan. De försöker snarare ta över människan och använda kroppen som sin egen. De kan försöka vilseleda, manipulera eller rent av skada sin omgivning. Människan kan då höra röster eller få infall att göra destruktiva saker. Många av de mentala sjukdomstillstånd som västerländsk läkevetenskap identifierar är i den shamanska föreställningsvärlden i snarare uttryck för parasiter som tagit plats i och utnyttjar en människa.

Demon

Demoner är ofta elaka, missunnsamma och manipulativa. Därför är de också farliga att befatta sig med, särskilt de som är parasiter. Som parasiter kan de exempelvis vara elakt utåtagerande eller förhålla sig dolt destruktiva.

Försöker man avlägsna en parasiterande demon kan de bli mycket aggressiva och även försöka förmå människovärden att den kommer att dö om demonen avlägsnas.

Åtminstone en del demoner verkar vara del av den mänskliga reinkarnationscykeln. En förklaring som en andehjälpare gav mig är att en demon är en ateistisk själ. När människokroppen dör har den ateistiska själen ingenstans att ta vägen och vandrar då omkring och letar efter en människa att besitta för att åter kunna leva i köttet. Då menar jag inte ateistisk som i ett vardagligt “jag tror inte på något” utan en destruktiv övertygelse som tränger ända in i själen och aktivt förnekar ljuset och kärleken som binder samman allt. En sådan demon kan så småningom återvända till ljuset när den släpper sin destruktiva övertygelse och ångrar sina handlingar.

Ängel

Det finns många slags änglar. Fastän jag har sett en del som vill beskriva en hierarki med många nivåer bland änglar har jag själv bara erfarenheten av tre sorter. För att få änglarnas hjälp behöver vi be om den.

Ärkeängel. En ärkeängel är en särskilt kraftfull ängel med arketypiska drag och ansvarsområden. Ärkeängeln Ismael styr exempelvis över död, förstörelse, övergången mellan liv och återfödelse medan ärkeängeln Raphael förknippas med läkande och helande.

Skyddsängel. En skyddsängel är en ängel som vakar över oss och styr verkligheten att ta hand om oss. Den personliga skyddsängeln är förmodligen den som flest människor är bekant med och det sägs att alla har en. Det finns också generella skyddsänglar som flera kan vända sig till.

Andra änglar. Det finns många änglar som vill oss väl och som enligt Doreen Virtue har förhållandevis lite att göra. För att arbeta med dem behöver vi själva aktivt bjuda in dem. På så vis kan vem som helst skaffa sig flera änglahjälpare.

Guide

Det finns en viss överlappning mellan guider och personliga skyddsänglar samt kraftdjur. En guide är en personlig andehjälpare vars uppgift det är att vägleda och ge oss stöd. En människa kan ha flera guider som i sin tur kan bistå med olika aspekter av den mänskliga upplevelsen.

Kraftdjur

Liksom guider och personliga skyddsänglar är kraftdjuren personliga. De besitter djurets visdom och personlighet och kan bistå oss på samma sätt som en guide. De kan också kallas på för att förstärka aspekter av människan. En människa kan ha många olika kraftdjur.

Naturväsen

Det finns en uppsjö olika naturväsen varav jag enbart haft direkt kontakt med ett fåtal. En del tycker om människor, andra förhåller sig neutrala och vissa är negativt inställda till oss. Är vi uppmärksamma kan vi förnimma dem här och var i naturen. Stövlar vi runt i naturen ouppmärksamt kan vi ibland störa dem vilket vi exempelvis kan bli varse om genom obehagliga eller smärtsamma upplevelser. När jag får känslan eller signalen att något inte vill bli stört brukar jag undvika att gå dit.

Växter och mineraler. Allt har en själ och det är fullt möjligt att kommunicera med växter, träd och stenar. För mig ligger detta i gränslandet mellan den fysiska världen och andevärlden. Anledningen till att jag tar upp det i kapitlet om andevärlden är att det ligger bortom vår gängse uppfattning om tingens ordning.

Älvor är ett slags naturväsen som trivs varhelst det finns växtlighet och då gärna vildvuxen sådan. Finns det ett särskilt vildvuxet hörn av trädgården där gräsmattan fått bli till äng och där häcken inte klippts så är det förmodligen också där älvorna trivs bäst. Vänner som sett dem beskriver dem som 40-60 cm höga och att de verkar ha vad som kan liknas vid kungar och drottningar som håller samman gruppen. Jag som huvudsakligen känner upplever dem som gladlynta, busiga och livsglada men de har också nära till ilska när någon skräpar ner i eller skadar naturen. De verkar leva i grupper eller samhällen.

Det sägs att älvor kan hjälpa oss med det materiella i tillvaron så önskar vi hjälp att förverkliga något materiellt kan de bistå oss i att bana väg för det. I utbyte får de gärna materiella gåvor och att umgås med oss. Den som arbetar med älvorna får ofta i uppgift att plocka upp skräp i naturen då de tycker väldigt illa om hur människorna skräpar ner.

Den som har prunkande växtlighet hemma kan ha älvor hos sig även inomhus.

Utomjordingar

När jag i detta sammanhanget säger utomjordingar så menar jag inte fysiska sådana som åker runt i rymdskepp eller liknande. Snarare så har vissa andekontakter varit så väsensfrämmande från det jag uppfattar som andar på jorden att de verkat komma från yttre rymden.

Jag upplever att svampen är ett ypperligt verktyg för sådana kontakter då den utöver att vara starkt kopplad till jorden också verkar vara kopplad till rymden och universum.

Från andra dimensioner eller tider

Det finns också andar som kan tränga igenom till oss från andra dimensioner eller tider. Här blir det svårare för mig att begripa eller förklara eftersom jag som människa känner mig bunden i tid och rum. Men trots det har jag haft kontakter som alldeles uppenbart varit bortom min uppfattning av tid och rum. Den första som lämnade ett stort intryck på mig var en väns guide som kom från en annan dimension av vår värld och dessutom från en annan tid då höga träd täcker större delen av jorden och människorna beskrivs som få, långa och högt utvecklade.

Shamanen

Ordet shaman betyder “den som vet” och kommer ursprungligen från evenkerna, en ursprungsbefolkning som återfinns i Ryssland, Mongoliet och Kina. Idag används det dock snarare som ett samlingsbegrepp för att beskriva sådana roller eller funktioner oavsett varifrån de kommer. I denna bredaste benämning skulle alltså kunna räknas in medicinmän/kvinnor, häxor, häxdoktorer, runmagiker, nåjder, völvor, druider, prästinnor, curanderos och helare av många slag och från världens alla hörn.

De flesta av dessa skulle emellertid aldrig kalla sig för shamaner eftersom de ju har sina egna namn för rollen. När ordet används som titel så är det ofta för att överbrygga den språkliga okunskapen kring den lokala termen eller för att det saknas en lokal term. Den som i Sydamerika snarare skulle kalla sig curandero (helare) eller ayahuascero (shaman som arbetar specifikt med Ayahuasca) skulle kunna använda det mer välkända ordet shaman för att göra sig förstådd. Som kontrast till detta använder många ordet shaman eftersom det saknas ett lämpligt lokalt uttryck.

Det som förenar

Jag upplever att det framförallt är två saker som förenar alla dessa olika traditioner och som därför skulle utgöra en definition av shamanism i dess bredaste bemärkelse, det vill säga som samlingsbegrepp.

Naturkontakt och animism. Shamanen arbetar i nära kontakt med naturen som också upplevs vara besjälad. Naturen ger oss medicin och material men håller också minnen och är hem till entiteter av många slag. Det är inte bara möjligt utan ofta centralt att kunna kommunicera med naturen och dess invånare.

Kontakt med andevärld. Shamanen arbetar i nära kontakt med andevärlden. Dessa kontakter begränsas inte enbart till naturen utan kan också inbegripa så vitt skilda saker som förfäder, kraftdjur, guider, änglar och tidigare liv.

Den egna resan

Utöver kontakten med naturen och andevärlden är det vanligt att shamanen är någon som själv upplevt och övervunnit svårigheter i livet. Det är någon som företagit sin egen läkanderesa och på så sätt frigjort sin potential och funnit verktyg för att hjälpa andra. I många fall är det rent av det som varit startskottet för personens resa till att bli shaman.

Tradition eller ursprungsshamanism

Utöver det som förenar finns det naturligtvis också mycket som skiljer även om mycket snarare är olika tolkningar av samma sak. En skiljelinje man skulle kunna dra går vid de som verkar inom en tradition och de som inte gör det.

De som verkar inom en tradition går ofta i lära hos en eller flera mästare inom den traditionen. Kunskapen förs vidare från mästare till lärjunge och det finns ofta beprövade sätt som lärjungar väljs ut och tränas.

Vi behöver shamaner.
Om vårt samhälle inte tillhandahåller dem,
så kommer universum att göra så.
Joe Lewels

I kontrast finns en ursprungsshamanism som inte förs vidare genom en specifik tradition utan som gror i människor i de mest skilda sammanhang. Shamaner med en sådan bakgrund är oftare vad vi skulle kalla självlärda vilket snarare betyder att de inte haft någon människa som mästare. Istället kan de ha lärt sig av andevärlden, enteogener, sina medmänniskor och livet i stort. De kan ha inspirerats av många traditioner eller inga alls.

I många kulturer har förföljelsen av den gamla visdomen varit så brutal att det inte finns någon tradition att bygga vidare på. Ibland har de som fått kallet då fått återupptäcka sitt eget ursprung genom andras traditioner. I andra fall har de istället fått förlita sig på den egna kontakten med andevärlden och moder jord. För även om visdomen förföljts så kan den inte utrotas. Den väntar bara på att återupptäckas.

Visdomen finns inom oss alla.

avslut web