INLEDNING

1. inledning web

Om boken

Inbilla dig inte att du vet något för att du har läst en bok. Innan du har den egna upplevelsen så vet du faktiskt inte. Du kan försöka föreställa dig utifrån andras beskrivningar men vet gör bara den som själv har upplevt.

Tro därför inte på något som står här. Om det känns meningsfullt bör du själv undersöka saken.

Plocka russinen ur kakan

Jag föreställer mig inte att allt i boken är relevant för dig och en del håller du kanske inte heller med om. Sålla bort sådant och leta istället efter det som är av nytta för dig.

Språket jag använder

Jag försöker uttrycka mig enkelt, tydligt och kortfattat för att göra materialet tillgängligt för så många som möjligt. För mig är det helt enkelt viktigt att tröskeln för att ta till sig en teknik som kan vara till hjälp är låg.

Hänvisningar

Hänvisningar lämnas när det känns påkallat. Om jag fått en teknik från en viss källa så vill jag berätta det. Mycket är emellertid sådant som jag fått från många olika håll – i meditation, i kontakt med växter och andevärld, från tidigare liv, i samtal och genom upplevelser. I sådana fall känns det ofta varken rimligt eller praktiskt möjligt att namnge allt och alla som bidragit till en viss kunskap.

Metoder i punktform

För tydlighetens skull beskriver jag i boken gärna metoder i punktform. Men det är inte så jag gör. Jag må ha en grundstruktur i huvudet men framförallt försöker jag lyssna in vad som vill hända just då. Tekniker som vi lär oss i stegform blir kraftfullare när vi förmår koppla på vår intuition och lämna manualen därhän.

Berättelser och exempel

Boken innehåller ett flertal berättelser och exempel som alla i någon mening är rotade i verkligheten. En del är raka återgivningar av faktiska händelser. I några fall har jag lånat delar av olika sessioner för att skapa ett mer heltäckande och begripligt exempel. I andra är exemplet fiktivt men innehållet så pass allmängiltigt att jag sett det som beskrivs flera gånger i olika tappningar.

Ditt ansvar

En del ämnen som jag tar upp i boken kan upplevas som kontroversiella i dagens Sverige. Det jag presenterar är ett shamanskt perspektiv och det jag skriver bör därför förstås utifrån den kontexten.

Enteogener

En betydelsefull del av boken handlar om hur man på ett säkert sätt arbetar med enteogener i syfte att läka och växa. De flesta enteogener är i dagsläget förbjudna under Sveriges narkotikalagstiftning men de är alla i någon form lagliga någon annanstans eller i en annan kontext.

Jag känner mig uppriktigt förtvivlad inför en lagstiftning som aktivt hindrar människor att läka, växa och utöva sin andlighet så som den utövats sedan människans begynnelse. Med det jag upplevt och sett, med den djupt transformativa läkning som jag bevittnat hos mig själv och andra, så kan jag utifrån mitt samvete inte respektera den lagstiftningen. Men det är mitt ställningstagande.

Jag uppmanar inte till lagbrott utan tycker snarare att du själv behöver ta ställning till vad du anser om saken. Det jag gör är att presentera verktyg och fakta för ett säkert användande. Vad du gör med den informationen är upp till dig.

När en människas samvete och lagen krockar
är det samvetet människan behöver följa.
Henry David Thoreau

Medicinska råd

Jag har ingen medicinsk utbildning utan presenterar i boken ett shamanskt perspektiv. Det jag skriver baseras på egna och andras erfarenheter. Även om det finns forskning som stödjer mycket av det jag presenterar så gör jag inga anspråk på att vara vetenskapligt förankrad. Annat i boken ligger bortom vetenskapens domäner.

Avstå inte konventionell vård för att du har läst något som jag har skrivit. Undersök saken själv för att hitta det som är sant för och fungerar för dig.

Om du blir triggad av det du läser

Om du känner dig triggad av något du läser, betrakta i första hand inåt och fråga dig själv vad det är som får dig att reagera som du gör. Var sitter känslan? Vad handlar den om? Hur reagerar du? Ta ansvar för det som är ditt.

Känner du trots det att något jag skrivit är fel, behöver utvecklas eller förtydligas så får du gärna berätta det för mig.

Handpåläggning

Handpåläggning eller healing kallas det när man kanaliserar kraft genom sig själv för att utföra energimässig läkning på sig själv eller andra. Det sker vanligtvis genom just händerna men behöver inte nödvändigtvis göra det. Sådana tekniker finns i många tappningar och traditioner. Medan handpåläggning och healing är generella termer så finns det specifika tekniker eller system med sina egna terminologier och föreställningar om hur detta går till.

Trauma ger upphov till blockeringar och störningar i energiflödet där smuts sedan har en tendens att samlas. När vi kanaliserar in energi från en högre kraft eller från ett högre plan kan detta rena och läka. Det är också möjligt att likt en dammsugare suga ut och skicka bort smuts.

De tekniker som jag använder har jag fått från svampen, från ärkeänglarna Ismael och Mikael, eller utvecklat själv.

Kanalisera läkandet

När man utför healing bör man inte ta av sin egen kraft eller ta in saker i sig själv, utan istället agera kanal. Den som tar av sin egen kraft tömmer sig medan den som tar in andras smuts själv behöver finna sätt att göra sig av med den. Det kan uppstå situationer då vi behöver göra undantag men de bör vara just det – undantag.

Arbetar vi med händerna görs detta exempelvis genom att vi kopplar samman handchakran, hjärtchakra och kronchakra. Suger vi ut något så görs det genom händerna och skickas sedan upp genom kronchakrat och dit vi vill förlägga det. Kanaliserar vi in kraft går energin i motsatt riktning. Har vi källan till vår kraft bakom oss kan det istället sugas ut eller skickas in via hjärtchakrat.

Hur vi än gör det är vi bara förmedlare av kraften, inte dess ursprung, och på så vis håller vi oss säkra i processen.

Att vara i kontakt med källan

Nyckeln till att framgångsrikt arbeta på det sättet är att man står i kontakt med källan till energin man arbetar med och bortom tvekan vet dess kraft. Jag kan exempelvis arbeta med ärkeängeln Ismael eftersom jag har en nära kontakt med honom. Hos mig finns ingen tvekan om hans existens för jag har pratat med honom, känt honom och upplevt vad han kan göra. För dig som läser detta är Ismael däremot förmodligen abstrakt; en karaktär på pränt som lika väl hade kunnat heta Fantomen. Oavsett vilken energi eller entitet du kallar in som hjälp i sådant arbete så behöver du veta att den bortom tvivel är sann. Det vet du inte förrän du har en personlig relation till den.

Få kan egentligen läka på det här sättet eftersom de flesta bär på tvivel som blockerar eller kraftigt reducerar deras förmåga. Istället arbetar de med självbedrägeri, placeboeffekten och att plantera förslag om läkning hos den de arbetar med. I många fall räcker det och uppnås läkning är allt i slutändan ändå gott. Det är dock inte samma sak som att arbeta i kontakt med en källa.

När vi har tillgång till källan är det viktigt att också kunna rikta kraften, vilket görs med fokus, intention och placering av kroppen.

Att prata med kroppen

Ett sätt att uppnå snarlika resultat men utan att kanalisera energi utifrån är att beröra och prata med kroppen. Jag har huvudsakligen gjort det för att lösa upp känslobarriärer som hindrar personen från att ta emot kärlek och har därför kallat det för kärleksfull beröring. Den är lika enkel som effektiv och kan användas såväl sexuellt som icke-sexuellt.

1. Rör vid människan kärleksfullt och anpassa beröringen efter området och vad du vill göra med energin där. Det kan exempelvis vara med lätt beröring, att greppa, knåda lätt, med handflata eller fingertoppar. Det kan vara att öka flödet, minska det eller ta bort något.

2. Ladda din beröring med kärlek genom att tyst för dig själv kontinuerligt säga det du vill ge i din beröring. Det kan exempelvis låta: “Kärlek… Kärlek… Kärlek… Du är vacker… Du är stark… Kärlek…” Låt samtalet genomsyra hela sessionen snarare än att bara säga det vid ett specifikt tillfälle.

Utförs detta med en partner kan exempelvis kyssar laddas på samma sätt.

Att rena sig själv

Även den som är bra på att kanalisera läkandet kan behöva rena sig efteråt. Därför bör en helare som arbetar på det sättet ha tekniker och verktyg för det ändamålet. Läs mer om renandetekniker.

Förlåtelse

Förlåter gör vi inte för att befria någon annan. Vi gör det för att befria oss själva. Så länge vi inte har förlåtit någon så bär vi med oss negativa olösta känslor som fräter på vårt inre.

Att förlåta innebär inte att vi säger att det som hänt är okej och det innebär inte heller att vi behöver återuppta kontakten ifall vi inte vill det. Det innebär att vi möter, accepterar och släpper taget om det som varit. Ibland kan det leda till att man vill återuppta kontakten för att lösa det som varit tillsammans med den andra, men det är ofta inte nödvändigt.

Jag kommer först att beskriva hur jag fick till mig tekniken men det är inte berättelsen som är poängen. Det är tekniken som är poängen. Berättelsen finns med som bakgrund till tekniken.

Berättelsen om Isak

Jag mediterade en dag när en dörr plötsligt forcerades upp till vänster om mig. In klev en man som presenterade sig som Isak.
– Vi känner varandra sedan tidigare, sa han utan att avslöja varifrån. Vi ska arbeta tillsammans.
– Vad är det vi ska göra, frågade jag.
– Vi ska stå till tjänst. Vi ses snart, broder, sa han och gick.

Flera veckor senare dök han åter upp.
– Det är tid för oss att börja arbeta, Daniel. Jag är här för att hjälpa dig att förlåta. Du ska få göra tre saker. Först ska du förlåta dig själv. Sedan ska du förlåta alla som gjort dig illa. När du gjort det ska du förlåta alla andra som behöver förlåtelse.
Jag höll andan en sekund.
– Menar du människor som jag inte känner?
– Ja.
– Att förlåta främlingar?
– Ja. Det är din uppgift. En av dem.
Blotta tanken var svår att greppa så jag lämnade det sista därhän för stunden.

– Vad gör vi nu?
– Du ska gå en pilgrimsvandring. Under den ska du utföra arbetet med att förlåta inom de relationer som du har. Gör såhär. Skriv ner namnen på alla som du behöver förlåta eller som du behöver förlåtelse av på varsin lapp. Sortera dem så att den viktigaste ligger först och resten sedan i fallande ordning. Ta sedan den första lappen i högen, lägg den över ditt hjärta och säg personens namn. Börja gå. Under tiden som du vandrar, prata högt. Be om förlåt för allt du kommer på som du vill säga förlåt för. Lämna ingenting osagt. Det kan ta tid. Låt det göra det. När du sagt allt som du vill ha förlåtelse för, vänd på saken och säg allt som den andra gjort mot dig som du vill förlåta den för. Det är viktigt att du talar högt och tydligt när du går eftersom det ger betydligt mycket mer kraft till orden än om du säger dem tyst för dig själv. När allt sagts så sätt dig ner och meditera. Koppla samman ditt kronchakra och hjärtchakra med chakrana i dina handflator. Tillkalla därefter mig och be mig frigöra energin. Du kommer att känna ett energiflöde uppåt. När det avtar så är det klart. Bränn, riv sönder eller gräv sedan ner lappen.

Jag skrev ner namnen på alla jag kunde minnas som någonsin hade gjort mig illa eller som jag hade gjort illa. Till slut satt jag där med en rejäl bunt namn.

● ● ●

Handen på bröstet och en fot framför den andra. Jag gick själv och med tydlig stämma uttalade jag allt som jag kände att jag behövde be den första personen om förlåtelse för. Tårarna rann och det tog tre kvart innan jag vände på det och började förlåta personen för vad den gjort mot mig. Sen satte jag mig ner och kopplade upp till Isak som frigjorde energin. Jag brände lappen och andades ut.

– Jag förstår nu att vi alla redan är förlåtna, sa jag till Isak efter att ha avverkat ytterligare några personer.
– Det stämmer, sa Isak. Har du kommit underfund med varför?
– Jag tror det. När jag började förlåta andra för allt de gjort mig förstod jag snart att det inte fanns något att förlåta eftersom de alltid gjort så gott de kunnat. Det var kanske inte gott nog men personen var inte förmögen att göra bättre. Människor kan vara klumpiga, dumma, uttrycka sig kränkande eller nedvärdera sina medmänniskor men bara för att de i stunden inte förstår bättre. Det är som ett barn som råkar ha ihjäl en myra som den plockat upp. Det finns inget illvilligt eller överlagt i handlingen. Det bara blev så.
– Och detsamma gäller mig, fortsatte jag. Jag har verkligen varit skittaskig mot människor. Jag har ljugit, manipulerat, varit arg, skrikit, svurit, kallat människor både det ena och andra, slagits, förstört och sårat. Men bara utifrån oförstånd och omedvetenhet. Jag vill i grunden människor gott. Ibland är jag bara inte tillräckligt klok och inkännande för att klara det. Därför är jag redan förlåten. Därför är vi alla redan förlåtna. Vi har alla gjort så gott vi har kunnat med verktygen och den nivå av medvetenhet som vi haft just då.
– Precis så, sa Isak.

● ● ●

Kyrkklockorna började ringa precis som jag stod bredvid kyrkan med min 3-åriga dotter.
– Vad är det, frågade hon exalterat.
– Det är klockorna från kyrkan där, förklarade jag och pekade.
– Vi måste gå dit, insisterade hon och drog med mig.
Vi steg in genom de stora portarna till kyrkrummet. Hon sprang upp och ned för gångarna innan hon hittade en lekhörna. När jag stod där och betraktade henne kände jag plötsligt en välbekant energi.
– Är du här, Isak, frågade jag.
– Ja, svarade Isak.
Jag kände efter. Förlåtelse.
– Är du den de kallar Jesus?
– Ja.
– Men varför kallar du dig för Isak?
– För att jag heter så.
– Håller du till här inne, i kyrkrummet?
– Nej, skrattade han. Nästan minst av allt här, faktiskt. Jag är mest där ute.
– Men vad gör jag här?
– Gå en sväng här inne, Daniel. Det finns något till dig.

Jag sneglade över på dottern som var fullt upptagen med att stoppa in trädjur i Noaks ark.
– Jag går bara en liten sväng. Stanna kvar här.
– Mmm, svarade hon utan att titta upp.

Jag gick nedför raderna och fram till altaret. Inget fångade min blick. Jag rundade altaret och tittade på fotografier av de kyrkoherdar som varit verksamma vid kyrkan. Halvvägs tillbaka till dottern kom jag förbi en stor bok som låg uppslagen på ett podium. Jag kastade ett öga på den och fångades av sidans enda rubrik: TILLÄGG TILL DANIEL.
– Här är det, tänkte jag och började läsa.
Boken berättade om när bibelns Daniel vid unga år fick sin första Gudskontakt och började förmedla det som Gud sa till honom.
– Andra må tvivla, viskade Isak i mitt öra, men det finns ingen anledning för dig att göra det.

Isaks förlåtelseteknik

• Skriv ner namnen på alla som du behöver förlåta eller som du behöver förlåtelse av på varsin lapp. Sortera dem så att du har den allra viktigaste först och därefter i fallande ordning.

• Ta den första lappen i högen, lägg den över ditt hjärta och säg personens namn. Börja gå. Under tiden som du vandrar, prata högt. Be om förlåtelse för allt du vill förlåtas för. Lämna ingenting osagt. Det kan ta tid. Låt det göra det.

• När du är klar med det du vill ha förlåtelse för, vänd på processen. Säg på samma sätt högt allt som personen gjort mot dig som du vill förlåta den för.

• När allt sagts så sätt dig ner och meditera. Lägg dina öppna händer på benen med handflatorna uppåt. Koppla samman toppen av ditt huvud (kronchakra) och ditt hjärta (hjärtchakra) med dina handflator (handchakran). Tillkalla därefter Isak och be honom frigöra energin. Du kommer att känna ett energiflöde uppåt. När flödet avtar så är det klart.

• Bränn, riv sönder eller gräv sedan ner lappen.

• Tacka.

• Ta sedan nästa lapp, lägg den över hjärtat och gör om det hela tills du inte har några fler lappar.

Lite mer om tekniken

Att vandra
Tekniken är menad att utföras på vandring men kan ändras för att passa personen. Anledningen till att den passar sig särskilt väl för vandring är att den fysiska rörelsen och yttre förflyttningen hjälper processen framåt. Rörelsen hjälper oss dels att komma åt och frigöra minnen som vi kanske glömt och den hjälper oss också att göra den inre förflyttningen som förlåtelsen innebär.

Att tala högt
Det är viktigt att du talar högt och tydligt när du går eftersom det ger betydligt mycket mer kraft till orden än om du säger dem tyst för dig själv. När vi säger saker tyst är det dessutom lätt hänt att vi börjar tänka på annat. Att tala högt hjälper oss att hålla fokus på det vi gör. Inledningsvis kan det kännas ganska konstigt att tala så men efter ett tag släpper det och talet hjälper det vi förträngt att komma upp till ytan.

Vad mer behövs?
Vi kan ibland behöva göra mer för att verkligen bli färdiga med processen. Isak kan exempelvis under meditationen säga till oss att be någon om ursäkt när vi träffas, att lämna tillbaka något eller göra något annat. Under meditationen kan vi också fråga Isak om vi behöver göra något mer.

Hur mycket behöver jag be om förlåtelse för?
Den första gången jag gick en förlåtelsevandring hade jag med mig ett 50-tal lappar. Jag hade verkligen grävt djupt i mina gömmor av oförrätter och klavertramp, ända bak till dagistiden. Efter ungefär halva vandringen började Isak avfärda mina försök att ge eller finna förlåtelse.

– Varför ber du om ursäkt för det här, ifrågasatte han.
Sedan förklarade han att vi i många fall känner skuld i onödan. Allt behöver man inte be om förlåtelse för. En del saker bara blev som de blev utan att det var någons fel. I andra fall var det en nödvändig och god handling även om vi i efterhand betvivlat det.

Om du har med dig väldigt många lappar behöver det inte nödvändigtvis betyda att du har mycket att förlåta eller be om förlåtelse för. Det kan vara ett uttryck för att du tar på dig alltför mycket skuld, eller i andra ytterligheten att du är alltför snarstucken och långsint. Ta med dem alla ändå men var uppmärksam på vad Isak säger.

Att få hjälp med att frigöra energin
Om den som behöver arbeta på förlåtelse inte själv kan eller känner sig trygg i att skapa kontakten med Isak så kan detta göras av någon som kan. I så fall utförs början av tekniken på samma sätt som beskrivits genom att den som arbetar med sin förlåtelse tydligt uttalar allt det som den vill be om förlåtelse för och förlåta. Den som hjälper i processen lyssnar utan att lägga sig i.

När energin ska frigöras till Isak görs detta istället genom att den som hjälper. Det kan exempelvis se ut såhär:

• Sitt ner för att meditera tillsammans och håll då händer.

• Den som hjälper drar in energin som ska frigöras genom händerna, vidare till hjärtchakrat och upp genom kronchakrat till Isak.

• På samma sätt som när tekniken utförs själv så kommer energiflödet att avta när processen är klar. Det är på samma sätt också möjligt att Isak kommer med ytterligare anvisningar om vad som behöver göras för att slutföra arbetet.

Att arbeta på detta sättet kan liknas vid en fördjupad form av bikt. Den som hjälper behöver vara noga med att enbart agera mottagare och kanal. Projicera inte egna känslor på situationen genom att exempelvis lägga in ytterligare förlåtelsesteg efter eget tycke. Förmedla enbart det som Isak säger.

Min berättelse om att läka alkoholism

Vid 31 års ålder var jag deprimerad sedan fyra år då min självkänsla tillintetgjorts i en kulturkrock. Jag var alkoholist sedan sena tonåren, långtidsarbetslös och bodde därtill hemma hos min mormor. Det var inte mycket som stod rätt till i livet där jag drev runt i ett töcken. Jag ville överhuvudtaget inte finnas. Jag hatade livet, mig själv och anklagade allt och alla andra för situationen jag befann mig i.

Min huvuddrog var alltid spriten. Jag var den som köpte 5-litersdunkar med hembränt eller industrisprit. Andra droger intresserade mig inte nämnvärt även om jag ibland tackade ja till sådant som kom min väg på fyllan. Sommaren och hösten 2005 började jag röka cannabis också men på ungefär samma sätt som jag drack alkohol; för att bedöva mig själv, slippa leva och slippa ta ansvar.

● ● ●

– Min kompis har köpt alldeles för mycket LSD, sa min langare en dag. Skulle du vilja köpa lite?
Utan att ha den blekaste aning om vad LSD var svarade jag:
– Det är klart. Vad kostar det?
Där jag befann mig just då hade jag tackat ja till vad som helst som inte inbegrep nålar. Jag ville fly verkligheten och mig själv. Men som sagt, jag visste verkligen inte vad LSD var. Jag trodde att det skulle vara en kemisk fylla och bara diffust i bakhuvudet skvalpade någonting om hippies, gurus och summer of love omkring.

Redan samma helg bestämde mina kompisar och jag oss för att åka ut till ett lantligt hus och festa. Med oss hade vi mängder av öl, en del sprit men också en liten karta med papperslappar inslagna i folie. I något av en teatralisk lek ställde mina kompisar sig på knä och jag agerade LSD-utdelande guru á la 60-tal. När de på knä fått varsin lapp tog jag själv min.

På den här tiden saknade jag andliga begrepp. Det var inte bara att jag inte trodde på något utan jag var fientligt avståndstagande till sådant som jag inte förstod. Därför kände jag exempelvis inte till ett begrepp som chakra men det spelade ingen roll för vad som sedan hände. Ungefär två timmar efter att vi tagit LSDn öppnades mitt halschakra på vid gavel och från basen av min nacke sköt en energistråle rakt upp, ut i universum och kopplade in mig i alltet.

Jag insåg att jag kunde röra mig uppför energistrålen så jag gjorde det. Bara ett par meter. När jag såg mig själv utifrån såg jag att all smärta, all sorg, alla misslyckanden som jag bar omkring på och projicerade, var mina egna skapelser. Insikten landade i mig att jag skapar mitt eget liv. Och precis som jag skapar dimma, smärta och ilska så kan jag välja att skapa klarhet, befrielse och harmoni.

I det ögonblicket valde jag en annan väg. Det krävdes ingen ansträngning utan det var som att slå på ett ljus. Jag valde att återta kontrollen över mitt liv, ta ansvar för mina val och börja skingra smärtan och töcknet. Jag valde att tillfriskna.

Min upplevelse av att vara inkopplad i alltet och lämna min kropp varade ungefär 20 minuter. Sedan började ett nytt kapitel i mitt liv och jag har inte druckit sedan dess. Jag hade förväntat mig en kemisk fylla. Istället vaknade jag.

Jag är inte unik

Jag trodde länge att min upplevelse var något helt unikt.

Suget efter att bedöva mig med alkohol var borta och tomrummet hade fyllts av en vilja att leva och ta ansvar för mitt liv. Utifrån det jag dittills lärt mig var det helt obegripligt; ett sant mirakel.

Men ju mer jag läste på, ju mer insåg jag att jag ingalunda var unik. LSD hade innan det kriminaliserades med stor framgång använts just för att bryta alkoholism och andra missbruk. En av AA-grundarna, Bill Wilson, närde till och med långtgående planer att integrera LSD i organisationens arbete. När jag sökte fann jag många snarlika berättelser om mirakulöst tillfrisknande från allvarliga tillstånd av allehanda slag. Särskilt anmärkningsvärd framgång verkade enteogener ha vid tillstånd som den konventionella vården knappt ens rår på såsom långvarig missbruksproblematik, djupa depressiva tillstånd och svårläkt trauma efter övergrepp.

Jag var bara en bland många.

Det var ett mirakel som hände mig men mirakel är långt ifrån så sällsynta som vi må tro. Bland människor som vänder sig till enteogener i sin strävan att läka verkar de tvärtom vara ganska vanliga.