DEPRESSION

4. depression web

Vad är depression?

Jag använder ordet depression som ett samlingsbegrepp för en mängd tillstånd som genomsyras av kraftig nedstämdhet och som ofta åtföljs av ångest, obehagskänslor och viljelöshet. På samma sätt som med utmattning uppfattar jag depression som en varningssignal liknande smärta. Smärtan är en varningssignal som påkallar vår uppmärksamhet till en fysisk skada. Nedstämdheten signalerar att något inte står rätt till på det mentala planet eller i känslolivet. Det uppmärksammar oss på att någonting behöver åtgärdas.

Den som råkat ut för ett allvarligt benbrott kan behöva smärtstillande men utöver det behöver den också få benbrottet fixerat och gipsat. Detsamma gäller depression och liknande tillstånd. Ibland kan vi tillfälligt vara hjälpta av sådant som lindrar symptomen men framför allt behöver vi läka det som ligger bakom. Att enbart bedöva tillståndet är som att enbart behandla benbrottet med smärtlindrande. Det löser inte problemet utan kan i värsta fall lämna människan i förfall; förvriden och beroende.

För att lösa depressionen behöver vi identifiera vad som ligger bakom och lösa det. Vi behöver göra medvetna val som leder oss i rätt riktning.

Vad ligger då bakom alltihop? Det kan vara i princip vad som helst. Några vanliga bakomliggande orsaker är att vi vantrivs i vår livssituation eller med oss själva, att vi inte tar hand om oss, att vi upprätthåller relationer som är destruktiva för oss, håller fast vid sorg eller känslor av meningslöshet, känner oss ensamma eller splittrade.

Vänd blicken inåt för att finna orsak och lösning

Oftast vet vi vad som ligger bakom vårt mående så fort vi skrapar lite på ytan men ibland kan orsakerna vara dolda bakom skyddsmekanismer och glömska. Gå inåt med exempelvis meditation, dans eller enteogener. Skaka liv i det som stagnerat, desarmera skyddsmekanismerna och minns det som glömts. När vi kommer underfund med vad bekymret är kan vi också göra något åt det. Innan dess ägnar vi oss åt skuggboxning.

Den som hängivet och uppriktigt söker orsakerna till sitt mående kommer att hitta dem. Var modig, ha tålamod och gå dit energin är som starkast. Medvetandegör dig. Först då är det möjligt att göra medvetna val som leder i en annan riktning.

● ● ●

När vi når medvetenhet är vi på steg ett i fyrstegsmodellen för personlig utveckling vilket är avgörande för att processen överhuvudtaget ska börja. När vi nått den punkten behöver vi sedan acceptera hur läget är just nu. Först därefter börjar det faktiska förändringsarbetet.

Vad som behöver göras och hur är en upptäcktsfärd. Var uppmärksam på flödet och lyssna till intuitionen. Här är några exempel på sådant som kan behöva göras:

Sådant som behöver lösas

En del saker behöver vi bara lösa. När vi har gjort det så är vi kvitt dem.

Det kan handla om att hitta och avlägsna trauman som lämnat blockeringar i vårt energisystem och arbeta på våra relationer. Det kan vara att lämna en situation, förlåta, avsluta och gå vidare. Eller att finna mening, vision eller bara en väg framåt.

Allt har inte sitt ursprung i detta livet utan det kan handla om att lösa karmaknutar eller avsluta upprepningar som löpt över flera liv.

När vi plockar bort något finns det ofta kvar ett avtryck, ungefär som efter någon som legat i en säng. Allt försvinner inte nödvändigtvis på en gång även när vi löst grundorsaken. Ha tålamod och var uppmärksam. Hitta förgreningarna som lämnats kvar som exempelvis beteendemönster eller livsstilsval och arbeta för att avlägsna eller förändra dem.

Beteendeförändringar

Att arbeta med depression kan handla om omprogrammering. Då medvetandegör vi oss om negativa reaktioner, beteenden och tankemönster för att sedan plocka bort eller programmera om dem.

Vi lägger oss till med vanor och sätt att hantera saker som med tiden blir som automatiska program som körs i bakgrunden. När vi inte uppdaterar vår programmering spelar vi snart upp automatiserade responser som är inte är relevanta eller lämpliga i sammanhanget. En del äldre program blir bara överflödiga medan andra rent av kan bli destruktiva.

Hitta det som inte funkar. Ta sedan bort, byt ut eller uppgradera.

Livsstilsförändringar

Hur vi mår sätter sig i allt; i beteenden, relationer och saker. Den som mår dåligt programmerar ofta sig själv att fortsätta må dåligt. Det återspeglas i livsstil, umgänge och sådant den håller hårt i.

För att läka är det ofta helt avgörande att göra genomgripande livsstilsförändringar. Plocka bort sådant som är destruktivt och ersätt det med sådant som läker och hjälper dig att växa. Det kan handla om att lämna ett jobb, en relation eller annat sammanhang. Att rensa ut bland och avsluta saker.

När vi tar bort någonting lämnar det ett tomrum som gärna fylls av något liknande. Fyll medvetet på med det som för dig i riktningen som du vill. Det kan handla om att röra sig bra och äta rätt men också om att lära sig något nytt, finna nya vänner och upplevelser. Att skapa sitt liv.

En del människor är naturbegåvade att arbeta med sig själva på det sättet medan andra behöver stöd.

Depression och liknande tillstånd löser vi långsiktigt genom att plocka bort sådant som inte längre gynnar oss och fylla på med det som gynnar oss.

Handpåläggning

Handpåläggning eller healing kallas det när man kanaliserar kraft genom sig själv för att utföra energimässig läkning på sig själv eller andra. Det sker vanligtvis genom just händerna men behöver inte nödvändigtvis göra det. Sådana tekniker finns i många tappningar och traditioner. Medan handpåläggning och healing är generella termer så finns det specifika tekniker eller system med sina egna terminologier och föreställningar om hur detta går till.

Trauma ger upphov till blockeringar och störningar i energiflödet där smuts sedan har en tendens att samlas. När vi kanaliserar in energi från en högre kraft eller från ett högre plan kan detta rena och läka. Det är också möjligt att likt en dammsugare suga ut och skicka bort smuts.

De tekniker som jag använder har jag fått från svampen, från ärkeänglarna Ismael och Mikael, eller utvecklat själv.

Kanalisera läkandet

När man utför healing bör man inte ta av sin egen kraft eller ta in saker i sig själv, utan istället agera kanal. Den som tar av sin egen kraft tömmer sig medan den som tar in andras smuts själv behöver finna sätt att göra sig av med den. Det kan uppstå situationer då vi behöver göra undantag men de bör vara just det – undantag.

Arbetar vi med händerna görs detta exempelvis genom att vi kopplar samman handchakran, hjärtchakra och kronchakra. Suger vi ut något så görs det genom händerna och skickas sedan upp genom kronchakrat och dit vi vill förlägga det. Kanaliserar vi in kraft går energin i motsatt riktning. Har vi källan till vår kraft bakom oss kan det istället sugas ut eller skickas in via hjärtchakrat.

Hur vi än gör det är vi bara förmedlare av kraften, inte dess ursprung, och på så vis håller vi oss säkra i processen.

Att vara i kontakt med källan

Nyckeln till att framgångsrikt arbeta på det sättet är att man står i kontakt med källan till energin man arbetar med och bortom tvekan vet dess kraft. Jag kan exempelvis arbeta med ärkeängeln Ismael eftersom jag har en nära kontakt med honom. Hos mig finns ingen tvekan om hans existens för jag har pratat med honom, känt honom och upplevt vad han kan göra. För dig som läser detta är Ismael däremot förmodligen abstrakt; en karaktär på pränt som lika väl hade kunnat heta Fantomen. Oavsett vilken energi eller entitet du kallar in som hjälp i sådant arbete så behöver du veta att den bortom tvivel är sann. Det vet du inte förrän du har en personlig relation till den.

Få kan egentligen läka på det här sättet eftersom de flesta bär på tvivel som blockerar eller kraftigt reducerar deras förmåga. Istället arbetar de med självbedrägeri, placeboeffekten och att plantera förslag om läkning hos den de arbetar med. I många fall räcker det och uppnås läkning är allt i slutändan ändå gott. Det är dock inte samma sak som att arbeta i kontakt med en källa.

När vi har tillgång till källan är det viktigt att också kunna rikta kraften, vilket görs med fokus, intention och placering av kroppen.

Att prata med kroppen

Ett sätt att uppnå snarlika resultat men utan att kanalisera energi utifrån är att beröra och prata med kroppen. Jag har huvudsakligen gjort det för att lösa upp känslobarriärer som hindrar personen från att ta emot kärlek och har därför kallat det för kärleksfull beröring. Den är lika enkel som effektiv och kan användas såväl sexuellt som icke-sexuellt.

1. Rör vid människan kärleksfullt och anpassa beröringen efter området och vad du vill göra med energin där. Det kan exempelvis vara med lätt beröring, att greppa, knåda lätt, med handflata eller fingertoppar. Det kan vara att öka flödet, minska det eller ta bort något.

2. Ladda din beröring med kärlek genom att tyst för dig själv kontinuerligt säga det du vill ge i din beröring. Det kan exempelvis låta: “Kärlek… Kärlek… Kärlek… Du är vacker… Du är stark… Kärlek…” Låt samtalet genomsyra hela sessionen snarare än att bara säga det vid ett specifikt tillfälle.

Utförs detta med en partner kan exempelvis kyssar laddas på samma sätt.

Att rena sig själv

Även den som är bra på att kanalisera läkandet kan behöva rena sig efteråt. Därför bör en helare som arbetar på det sättet ha tekniker och verktyg för det ändamålet. Läs mer om renandetekniker.

Att hjälpa själen vidare

När en människa dör frigörs själen från kroppen. Eventuella parasiterande energier frigörs samtidigt eftersom de parasiterat på kroppen och inte på själen. I normala fall börjar själen då röra sig över till andra sidan. Vanliga upplevelser av det är att själen hämtas av själsvänner eller lärare som hjälper den över eller att själen vandrar mot ett ljus eller någon slags portal.

I vissa fall fastnar dock själen och blir vad jag skulle kalla för ett spöke. I de fall jag sett så hänger det samman med ett trauma eller något olöst i livet som gör att själen klamrar sig fast och inte klarar av att gå vidare. Det kan bero på en hastig eller traumatisk bortgång men kan också härröra från trauman och föreställningar långt tidigare i livet. I berättelsen om Ismael och Liv sitter exempelvis själen fast på grund av ett trauma som hänt flera år tidigare när mannens fru dött i barnsäng. Han befann sig sedan dess i ett depressivt förtvivlat tillstånd, tog avstånd från Gud och när han själv dog satt han fortfarande så fast i det att han inte förmådde vandra vidare.

Ett spöke är inte själv medveten om att den är död men kan vara medveten om att den sitter fast och behöver hjälp att ta sig vidare. Ett spöke är inte något ont och ingenting att vara rädd för. Det är en människas själ som inte förmått ta sig vidare och ska hjälpas vidare med samma kärlek som vi hjälper en medmänniska som sitter fast.

Inför en ytterst förvirrande tillvaro kan spöken liksom människor reagera olika. Vissa kan vara arga och utåtagerande medan andra blir introverta. Men inte heller ett argt och utåtagerande spöke är någonting att vara rädd för eftersom ilskan snarare är uttryck för frustration än illvilja.

Att släppa taget och ta farväl

När en människa ska dö finns det mycket den och vi kan göra för att den ska vandra vidare. Som döende är det gott att ha avslutat våra affärer här i den fysiska tillvaron. Förlåt det som behöver förlåtas, läk det som behöver läkas och släpp taget om det som behöver släppas taget om. Förlika dig med döden och välkomna den.

Döden är inte yxan som hugger ner trädet
utan äpplet som växer på det.
Osho

Som närstående kan vi hjälpa med mycket av det som behöver lösas inför döden. Om personen är för stolt för att själv ta initiativ kan vi exempelvis öppna upp för en förlåtelseprocess. Om personen oroar sig för något som den själv inte kan ordna så kan vi göra det åt den. Just därför är närvaron i slutskedet särskilt viktigt då vi kan hjälpa till att lätta de bördor och bekymmer som människan klamrar sig fast vid i sin rädsla inför döden.

När döden är nära förestående är det gott att försäkra dem om att allt kommer att bli bra, att de är älskade och kommer att vara ihågkomna med kärlek. Framförallt är det bra att påminna dem om att släppa taget. Att det är okej att göra det.

Om du ska hjälpa en person att vandra vidare är det viktigt att stötta dem utifrån deras tro och föreställning. Tror personen på ett liv efter detta kan det vara bra att påminna den att gå mot ljuset eller följa med den som hämtar dem. Om den tror att den behöver att en präst läser bön över dem, be då en präst göra det. Tror den inte på något sådant så ska du inte i det läget försöka föra in dina egna föreställningar. Detta är den personens ögonblick, inte ditt.

Om du inte kan vara fysiskt närvarande med personen så kan du göra arbetet telepatiskt. Du kan därtill frigöra energi genom att göra ditt eget förlåtelsearbete i förhållande till personen, städa upp relationen, be böner eller be avlidna anhöriga till den som ska dö att hjälpa vid övergången. Det är dock viktigt att alltid göra det på ett sätt som är respektfullt gentemot den som ska dö och utan att inkräkta på eller försöka ändra den personens tro.

Efter personen dött kan det också vara på sin plats att hålla någon slags övergångsceremoni där vi får möjlighet att säga farväl och uttrycka tacksamhet. Detta sker exempelvis vid en begravning men vi kan också skapa en egen personlig ceremoni för ändamålet.

Om människan har gjort det nödvändiga i att reda ut det som behövts och förlikat sig med döden och därtill fått stödet att släppa taget är risken att själen fastnar försumbar.

Om själen fastnar

Skulle själen fastna och bli ett spöke så kan vi som jag tidigare nämnt hjälpa den vidare. Jag har ingen metod i punktform för det utan förlitar mig på intuitionen att leda mig rätt. De delar som jag tar upp nedan gäller oavsett om själen nyligen fastnat eller suttit fast i hundratals år.

Förstå traumat. Om en själ fastnat blir det lättare för mig att hjälpa om jag förstår traumat som gjort att den inte kunnat vandra vidare. Finns det något jag kan göra för att lätta det traumat? Finns det något som behöver sägas eller ställas tillrätta?

Återknyt kontakten. I en del fall kan själen behöva återknyta kontakten med någon som är relevant i förhållande till traumat. I berättelsen om Ismael och Liv var det exempelvis viktigt för själen att återknyta kontakten med sin älskade som redan vandrat vidare till andra sidan. I andra fall kan det vara till lättnad att återknyta kontakten med någon som fortfarande befinner sig i livet och som själen som fastnat oroar sig för.

Få hjälp från andra sidan. Slutligen är det till hjälp att söka stöd från den andra sidan. Det kan som jag tidigare nämnt vara till gagn att avlidna närstående till själen som sitter fast möter upp den. Den yttersta hjälpen jag arbetar med är dock ärkeängeln Ismael som är ärkeängeln som styr över liv, död, övergång och pånyttfödelse. Det är hans uppgift att lotsa själar över till den andra sidan och han ger den vägledning jag behöver för att bistå honom i det. 

Övergångsceremoni. I arbetet att lotsa en själ över kan det vara till hjälp att skapa en egen ceremoni för ändamålet där själen överlämnas till exempelvis Ismael att föras över till andra sidan. Det kan också ge oss själva en möjlighet att avsluta sådant som behöver avslutas, säga farväl och uttrycka tacksamhet.

Parasiterande energier

En parasiterande energi är ett andeväsen som sätter sig på en människa och utnyttjar dess kropp och livskraft. Det finns ett spektrum av sådana energier men grovt uppdelat så finns det de med lågt och de med högt medvetande.

De med lågt medvetande är ungefär som iglar. De suger kraft från oss men utan att aktivt försöka styra oss. Vanliga kännetecken vid en sådan parasit är att vi exempelvis blir trötta, omotiverade, lata och apatiska. De är förhållandevis lätta att avlägsna eftersom de likt en igel inte kommer att göra aktivt motstånd när man väl fått dem att släppa taget.

Parasiterande energier med högt medvetande är betydligt farligare och svårare att bli av med. De är medvetna om vad de gör i människan och använder människans kropp för att själva ha en upplevelse av fysiskt liv. Sådana energier har en egen agenda, är manipulativa, illvilliga och försöker i regel dölja sig. Skulle de bli upptäckta kommer de att göra vad de kan för att stanna kvar i sin värd vilket kan sträcka sig från manipulationer till våld. De elakaste av dessa identifierar jag som demoner.

Parasitsjukdomar

Flera tillstånd som betecknas som mental ohälsa beror på inkräktande parasiter. Vanliga diagnoser när man bär på en parasit med högt medvetande är bland annat schizofreni, bipolär sjukdom, borderline och psykos. Alla som har dessa tillstånd bär inte på parasiterande energier eftersom diagnoserna är mänskliga skapelser som rymmer många olika bakomliggande orsaker, men utifrån en shamansk förståelse skulle jag gissa attmånga med de två första snarare bär på parasiterande energier än lider av en mental åkomma i den mening som läkarvetenskapen föreställer sig. Att vara besatt av en inkräktande energi kan i sin tur leda till mentala bekymmer men dessa är i sammanhanget snarare att betrakta som följdsjukdomar. Vid parasitsjukdomar är det också vanligt med smärta.

Det mest uppenbara symptomet av att bära på en parasit med högt medvetande är att höra röster. Mindre uppenbara sätt är överdriven rädsla, ledsamhet, lathet och att man får förslag eller infall som inte är ens egna.

Eftersom parasiterande energier är rädda för att bli påkomna är det vanligt att de manipulerar värden att hålla sig borta från sådant som kan avslöja dem. Det kan göras subtilt genom att värden intalas att något är dåligt för den och att den därför bör dra sig undan, eller genom att vara utåtagerande, skapa konflikt och drama och på så vis straffa ut värden ur sammanhanget. Parasiten kan också försöka dölja sig själv genom att vilseleda på samma sätt som en magiker. Kommer något nära att avslöja parasiten på ett område försöker den omdirigera uppmärksamheten till något annat.

Anledningen till att konventionell vård inte kan bota dessa tillstånd är, från mitt perspektiv, för att den inte förstår och kan hantera den bakomliggande orsaken. Därför heter det att dessa inte går att bota. Det är dock såvitt jag kan se fel. Det är fullt möjligt att avlägsna inkräktande energier och läka efter dem.

En parasit avlägsnas genom exorcism eller enklare uttryckt utdrivning eller avlägsnande. Medan avlägsnandet av en parasit med lågt medvetande kan vara en förhållandevis enkel sak så kan utdrivningen av en parasit med högt medvetande vara en veritabel kamp då den senare kan komma att göra vad som helst för att stanna kvar i värden.

När parasiten avlägsnats är det lättare att adressera följdsjukdomarna som uppkommit.

Hur dörren öppnas

En frisk och välmående människa som står stadigt riskerar inte att dra på sig en parasiterande energi. Människans skydd är intakt och det finns ingen väg in. För att parasiten ska ta sig in behöver det öppnas en dörr. Det naturliga försvaret behöver sänkas.

Ett tillfälle då detta sker är vid tvivel. Då menar jag inte en vardaglig betänklighet eller skepsis utan ett djupt tvivel som rubbar själva grundvalen för vad vi uppfattar som sant och riktigt. Det kan exempelvis ske vid ett trauma eller när en person först kommer i kontakt med sinnesförändrande substanser. I tvivlet som uppstår då öppnas dörren och en parasit har möjlighet att slinka in.

Ett annat sätt som dörren kan öppnas är när själen lämnar kroppen. Det kan exempelvis ske med vissa meditationstekniker eller vid utomkroppsliga upplevelser. Om vi arbetar med sådana tekniker är det därför viktigt att skydda kroppen så att parasiter inte slinker med in.

Alkohol och parasiterande energier

Följande är hämtat från en kanalisering av en själ som i sitt senaste liv hade en parasiterande energi i sin fysiska kropp.

● ● ●

– Jag fick demonen när jag som 12-åring drack alkohol för första gången. Den fyllan öppnade ett djupt livstvivel i mig och jag hade inte kraften att stå emot.
Är det vanligt att de som blir besatta av demoner blir det när de dricker alkohol?
– Ja, det är mycket vanligt. Särskilt under de första fyllorna när ens föreställningar om livet utmanas men det krävs att man dessutom står känslomässigt ostadigt och inte säger nej när det mörka griper tag i en.
– Många av de som senare får diagnoser som mani eller schizofreni har drabbats av en demon i unga år när de experimenterat med alkohol eller andra berusningsmedel såsom läkemedel eller lösningsmedel.

● ● ●

Låt mig understryka vad som precis sas. Många av de allvarligaste psykiska sjukdomstillstånden vi känner till är direkt relaterade till våra allra första kontakterna med alkohol. Det behövs en underliggande känslomässig ostadighet som sänker det psykiska immunförsvaret men har man det är alkohol i många fall en inkörsport till psykisk sjukdom orsakad av parasiter.

Att skydda sig

Det bästa skyddet mot parasiterande energier är att ha ett starkt psykiskt immunförsvar. Det får vi naturligt när vi möts med kärlek och respekt och tar hand om oss själva och varandra. Ett sådant försvar är i princip omöjligt för en parasiterande energi att penetrera.

Vi kan förstärka vårt försvar genom att göra sådant som får oss att må bra, känna tillit och livsglädje. Exempel på sådant som förstärker och lagar eventuella hål i vårt försvar är:
• att älska
• meditation
• äta god och bra mat
• god sömn
• att mysa
• att leka
• att säga ja till livet

Utöver det kan vi kalla in beskydd men beskydd kan inte ersätta vårt eget immunförsvar. Finns det betydande luckor i vårt immunförsvar såsom att vi står känslomässigt ostadigt och inte säger nej när det mörka griper tag i oss så är vi sårbara.

Vi kan också förebygga attacker från parasiterande energier genom att undvika sammanhang och situationer där det är vanligare att sådant sker. Det kan exempelvis vara att:

• inte umgås i sammanhang där många parasiterande energier befinner sig. Parasiter i andra människor kan försöka manipulera oss att öppna dörren för parasiter.

• inte öppna upp portaler för andekontakt när vi känner oss otrygga inför det.

• inte låta själen lämna kroppen i en otrygg eller obevakad situation.

• inte berusa oss överdrivet och okontrollerat med skadliga substanser såsom alkohol, lösningsmedel eller läkemedel.

Detta är särskilt viktigt när vi inte har ett starkt immunförsvar. Den som har det behöver i princip aldrig oroa sig.

Förväxla inte människan med parasiten

Eftersom det finns negativa föreställningar och stigma kring människor med parasiterande energier känner jag ett behov att förtydliga detta.

Att en människa bär på en parasit betyder inte att människan på något sätt är dålig. Den har en parasit på samma sätt som någon kan råka plocka upp en magbakterie eller få en fästing. Det säger inget mer om människan än att dens psykiska immunförsvar vid något tillfälle varit försvagat. Sätt inte likhetstecken mellan parasiten och människan. På samma sätt som att en människa med en fästing inte är en fästing så är en människa med en parasiterande energi inte en parasiterande energi.

När jag avråder från kontakt med människor som har parasiterande energier så gäller det rådet de som behöver vara försiktiga eftersom de har ett svagt psykiskt immunförsvar. På samma sätt skulle jag inte råda en skröplig människa att hänga på en förskola i förkylningstider. Det rådet utgår inte ifrån att jag tycker illa om barn utan från omtanke med den som har ett svagt immunförsvar.

Den som är stabil och inte bjuder in mörkret befinner sig inte i fara.

Att avlägsna parasiterande energier

Arbetet att avlägsna en parasiterande energi kan te sig väldigt olika från fall till fall men förmodligen kommer följande sju steg på ett eller annat sätt finnas med.

Identifiera

Innan vi ens tänker tanken att avlägsna något behöver vi bli medvetna om att det finns något att avlägsna. Den som bär på en parasiterande energi är i många fall själv medveten om det. Det är emellertid inte självklart att den har orden för att beskriva det.

Den som kan se eller känna av sådana energier kan exempelvis plocka upp det i personens beteende eller i vad den säger. Parasiterande energier med högt medvetande syns ofta tydligare eftersom de är mer utåtagerande men de försöker i många fall också aktivt att dölja sig. Jag upplever att den syns tydligare när 1. den tror att ingen tittar, eller 2. den känner sig trängd. Är den vaksam och inte känner sig trängd har den bättre förutsättningar att hålla fasaden uppe.

När det finns en inkräktande energi med hög medvetenhet kan det synas i ögonen. Det syns då att något där inne tittar ut på en. När en parasit vet att den är påkommen beror dess respons på om den ser en som ett hot eller någon som kan utnyttjas. Bedömer den att personen som ser den är ett hot kan den exempelvis gripas av panik, försöka fly, bli aggressiv eller försöka förmå värden att rädda den. Bedömer den istället att personen som ser den är någon som kan utnyttjas kan den istället bli manipulativ på bombastiskt, insmickrande eller hotfullt sätt. Oavsett vilket så kan detta vara en farlig situation.

Förarbete

När vi vet att det finns en inkräktande energi kan vi gå vidare till att göra det nödvändiga förarbetet för att avlägsna den. Det arbetet kan pågå i månader och jag utgår här från en situation där personen som bär på parasiten är medveten om, vill bli av med den och själv är aktiv i arbetet.

Ett första steg inför ett avlägsnande kan vara att kartlägga den. Några bra frågor kan exempelvis vara:

• Var i kroppen befinner den sig?

• Hur kom den in? Är den kopplad till ett specifikt trauma?

• Hur känns den igen? Agerar den på något särskilt sätt?

• Är den själv?

Den kartläggningen görs med fördel till stor del av värden själv.

När vi genom observation lärt oss så mycket vi kan om parasiten kan det vara på sin plats att ta kontakt med den. Detta kan exempelvis göras i ett meditativt tillstånd. Berätta för den att den inte är välkommen och att den kommer att avlägsnas. Här kommer parasiten förmodligen att göra allt den kan för att manipulera värden att behålla parasiten. Den kommer rent av att försöka övertyga värden om att ett avlägsnande kommer att leda till att värden dör.

Detta steg kan utföras av värden själv eller tillsammans med någon som ska hjälpa till att avlägsna parasiten. Steget är lämpligt om den som bär på parasiten själv är så pass stabil och hängiven att den kan lägga märke till och stå emot manipulationerna.

I förarbetet kan också ingå livsstilsförändringar som stärker personen som bär på parasiten. En parasiterande energi har i många fall fört in ohälsosamma livsstilsval som försvagar personen och gör den mer lättmanipulerad. Positiva livsstilsval som stärker personen och försvagar den parasiterande energins makt över den kan exempelvis vara att stärka kärleksfulla relationer, äta nyttig mat, sova ordentligt, städa omkring sig och att vara noga med musikval, mediekonsumtion och kläder.

Inför själva utrensningen av parasiten är det bra att trötta ut den fysiska kroppen. Skulle parasiten ta kontroll över kroppen och bli våldsam eller försöka fly är situationen betydligt mycket mer hanterbar. Detta kan göras med särskild diet, fasta eller att personen tar ut sig fysiskt före sessionen. Skulle det behövas kan personen hållas fast.

Kom överens på förhand om hur ni hanterar en sådan situation.

Spåra

Vid själva avlägsnandet behöver parasiten lokaliseras. Den har en boning i kroppen; en plats där den har bitit sig fast. Släpper den taget behöver man dock hålla koll på var den tar vägen då den gärna försöker gömma sig på ett nytt ställe. Är man flera som arbetar med att avlägsna är det inte ovanligt att dela upp arbetsuppgifterna så att en spårar, en avlägsnar, med mera. Det är dock fullt möjligt att göra själv och är värden dessutom vid sådant medvetande och så pass hängiven att den kan vara behjälplig är mycket vunnet.

Få den att släppa taget

När vi vet var parasiten sitter behöver vi få den att släppa taget. Själv gör jag det genom att kanalisera energi från ärkeängeln Mikael eller Ismael genom händerna till området det gäller. När parasiten släpper taget behöver vi hålla koll på var den befinner sig. I det här läget vet parasiten att dess avlägsnande är nära förestående och den kan försöka fly situationen eller lura värden att den redan avlägsnats. Var vaksam och fortsätt spåra den.

Plocka ut den

Det finns flera sätt att slutligen plocka ut en energi. Det kan exempelvis göras genom att:

• Föra ut den genom fötterna eller händerna rakt ner till moder jord.

• Fånga den i en kristall genom att värden exempelvis håller i en kristall avsedd för ändamålet.

• Be en ärkeängel föra bort den.

• Kräkas ut den. Kan värden själv inte kräkas ut den kan den som hjälper göra det åt den.

Ett avlägsnande kan bestå av flera av dessa punkter.

Rena

Under arbetets gång och efter det att parasiten är bortplockad är det på sin plats att rena såväl platsen som verktygen och människorna som är inblandade. Om man använder en kristall eller liknande för att fånga energin är det viktigt att också rena den på ett sätt så att parasiten inte kan göra mer skada.

Efter själva utrensningen är gjord kan det också vara bra att ceremoniellt rena och tacka exempelvis genom att bada, meditera, tacka platsen, tacka hjälpare, krama träd och liknande.

Stänga dörren och eftervård

När vi lyckats ta bort en parasiterande energi uppstår det ett tomrum och vi behöver vara på vår vakt för att inte bjuda in nya energier att ta dess plats. Vi behöver inte bara slänga ut inkräktaren utan också stänga dörren för nya inkräktare. Här är några saker som vi kan göra för att stänga dörren:

1. Löftet till dig själv. Lova dig själv att göra allt i din makt att hålla parasiterande energier borta. Säg högt att ingen sådan energi är välkommen i din kropp.

2. Försvara dig. Var observant på din kropp, dina känslor och sinnesstämning. Om du upplever att du är under attack så kalla in beskydd, säg bestämt att inga sådana energier är välkomna och håll dörren stängd för dem. Skulle du uppleva ett behov så komplettera detta med andra tekniker och verktyg såsom bön, skyddsamuletter och liknande.

3. Stärk immunförsvaret. Vi bör generellt stärka vårt försvar genom att göra sådant som får oss att må bra, känna tillit och livsglädje. Fyll på med god energi.

4. Ändra vanor. När vi burit på en parasiterande energi en längre tid finns det sannolikt negativa vanor och tankemönster som den befäst i oss. Att parasiten avlägsnas innebär inte att dessa mönster också avlägsnas. Genom kontinuerlig observation och omprogrammering kan vi bryta dessa.

5. Lös de underliggande orsakerna. Vi drar på oss parasiterande energier vid trauma och liknande situationer. När vi går tillbaka och läker det som en gång öppnade upp dörren stänger vi den igen. Då kan parasiter inte längre använda våra osäkerheter för att åter smyga sig in.

Genomlysa med Ismael

Jag låg en kväll och skulle sova när ärkeängeln Ismael började prata med mig.
– Du har en inkräktande energi i din kropp.
Han visade mig inkräktaren som kramade åt om mitt hjärta som en näve. Den hade varit med mig i två veckor.
– Kan du ta bort den? frågade jag.

Jag låg i Ismaels famn och från hans bröst sken en energi som genomlyste min kropp. Tio sekunder senare var inkräktaren borta och en fridfullhet infann sig såväl inom som runt mig.
– Var det så enkelt?
– Ja. Det enda du behöver göra är att be om det och uppriktigt veta att det ligger i min makt att göra det. Eftersom du vet det så kan du be om den hjälp du behöver.
– Som när bibelns Jesus säger att allt människan behöver göra är att tro så ska han läka dem?
– Ja, exakt. När du arbetar med en högre makt så behöver du bara tro på den för att den ska kunna arbeta genom dig. Men märk väl, tro i bemärkelsen att veta. När du kallar in en högre makt behöver du veta att den kommer att infinna sig. Jesus hade lätt att utföra läkande på det sättet eftersom han var fullkomligt klar över att Gud fanns och hade verklig makt. Anledningen till att det finns få som kan läka på det sättet är att det är få som fullkomligt vet. De flesta bär på tvivel och föreställningar som blockerar dem även när de inbillar sig att de verkligen tror.

Han fortsatte:
– De flesta som säger sig tro gör så utan att veta. De har ingen egen upplevelse utan förlitar sig på andras påståenden om hur världen fungerar. Många läser alltför mycket och tar till sig andras tankevärldar som sina egna. Dessa människor vet inte.

En fysisk rening

Första gången jag drabbades av ett gallstensanfall trodde jag att det var en hjärtattack och fick åka ambulans till sjukhuset. Därefter kom attackerna regelbundet; varje eller varannan vecka. De ville operera mig men jag ville prova andra metoder först. Jag lärde mig att meditera och andas igenom attackerna och att lösa upp smärtan med citron. Rensningar av lever och gallblåsa hjälpte tillfälligt men besvären återkom alltid inom en månad. Detta pågick i mer än ett halvårs tid.

● ● ●

Nästa kväll såg jag fram emot att gå och lägga mig. Jag gjorde mina toalettbestyr, satte mig i sängen och fick omedelbart kontakt med Ismael som upplevdes tätt bakom och överlappande med mig.
– Jag undrar om vi kan göra om det som vi gjorde igår. Typ att scanna hela mig och plocka bort sånt som inte ska vara där.
– Vi plockade bort den igår. Det finns inget mer.

Lite besviken frågade jag:
– Kan du något annat som vi kan prova?
Ett skratt bröt fram.
– Jag kan en hel del.

Ett bubblande gick genom hela magen och efter någon minut var jag akut kissnödig. Kisset var påtagligt mörkt. En fysisk rening från icke-gynnsamma parasiter, bakterier och andra ämnen, förklarade Ismael.
– Så du kan hjälpa med fysisk rening också? frågade jag när jag kom tillbaka från toaletten.
– Självklart. Du behöver bara be om det så hjälper jag dig.

Efter det upphörde gallstensanfallen.

Att genomlysa ett rum

Mina barn hade emellanåt sovit mycket oroligt så en kväll frågade jag om det gick att genomlysa ett rum på samma sätt som Ismael genomlyst mig.
– Ja, absolut.
Han upplevdes bakom mig och sken genom mig ut i rummet.

– I fotänden av undersängen finns en rädd en. Jag tar bort den.
Det gick så snabbt att jag inte hann fråga något om den. Känslan i rummet lättade.
– Hittar du några fler? frågade jag.
– Nej, det var bara den.

Under en halv minut, allt som allt.

Trauma hos en bebis

Jag låg bredvid bebisen och frågade Ismael om jag fick genomlysa den för att befria honom från tidiga jobbiga upplevelser. Jag la handen på honom, han skakade till och för mitt inre rusade en mängd för mig obekanta jobbiga upplevelser förbi och upplöstes. Det hela var över på tio sekunder och sedan blev bebisen ledsen av plötsligheten.

– Jag trodde inte att han skulle ha hunnit samla på sig så mycket än, sa jag till Ismael.
– Allt är inte härifrån. Vägen ner till att födas i den här världen är lång och tiden när man ligger i magen är ansträngande. Att födas är att komma till en helt annan värld. Där är missförstånden många och ger inte sällan plats för gråt. Det kan finnas mycket att rensa även på ett litet barn för den har varit med om saker.

Risker med sinnesförändrande substanser

Innan vi överväger att ta en sinnesförändrande växt, svamp eller substans bör vi undersöka riskerna och reflektera över vilka vi är beredda att ta. Följande områden kan exempelvis vara relevanta att reflektera kring:
• Risk för fysiska skador och dödsfall
• Ökat riskbeteende
• Risk för fysiskt eller psykiskt beroende
• Risk för psykiska skador
• Risk för andliga skador
• Miljöpåverkan
• Fara för samhället och legal status

Fysiska skador och dödsfall

De fysiskt sett farligaste drogerna är alltjämt tobak och alkohol. Medan tobak skördar flest liv så skulle jag påstå att alkohol är den mest destruktiva drogen när alla aspekter vägs samman. Många läkemedel är också mycket farliga, särskilt men inte enbart när de används felaktigt.

Ett sätt att mäta dödligheten på en substans är med det som kallas LD50 vilket innebär den dos där halva testpopulationen dör. Ju lägre värdet är, ju farligare är substansen. Redan vid fem gånger den normala heroindosen stryker halva populationen med. En sak som gör heroin särskilt bedrägligt är att det är svårt att avgöra kvaliteten innan man testat det. Kombinerat med att det rent fysiskt är relativt små kvantiteter som behövs gör heroin lätt att överdosera.

Alkohol kräver tio gånger dosen innan halva populationen dör. Alkoholen har en naturlig men för vissa lättforcerad spärr. Man behöver helt enkelt dricka väldigt mycket för att vara i fara för sitt liv. Men varje år dör många av akut alkoholförgiftning efter dryckeslekar och liknande. Med sprit ökar faran betydligt eftersom det krävs mindre fysisk mängd.

I kontrast till de här farliga drogerna så har många enteogener anmärkningsvärt höga LD50-värden. För cannabis, svamp och LSD är de så höga att det inte gått att fastställa LD50-värden. Såvitt jag vet finns inga säkert dokumenterade dödsfall på grund av överdosering av cannabis, svamp eller LSD. Med Ayahuasca finns det dokumenterade dödsfall men de är förhållandevis få.

Ökat riskbeteende

Ökat riskbeteende förknippar jag främst med obalanser på ego-nivån. Det kan exempelvis handla om överdrivet självförtroende, uppblåst självkänsla eller självhävdelsebehov. Substanser som förstärker sådana tillstånd triggar ofta våldsamt eller farligt utåtagerande beteenden. Alkohol är den vanligaste ego-förstärkaren och det är ingen tillfällighet att fylla går hand i hand med risktagande, gränsöverskridande och våld. Det är en substans som det är lätt att snedtända på. Andra egofärstärkare är amfetamin och kokain medan några exempel på milda egoförstärkare är koffein och nikotin.

Ett ökat riskbeteende kan också kopplas till att en person slutar bry sig. Många mediciner såsom bensodiazepiner och antidepressiva läkemedel men även alkohol kan verka känslohämmande på det sättet. I ett tillstånd då empatin för medmänniskor sjunker eller försvinner kan dörrar till våld, kränkande behandling och självskadebeteende öppnas.

Ett tredje slags riskbeteende handlar snarare om att man gör sig illa för att man får för sig saker som inte stämmer. En myt gällande LSD är att folk trott att de kunnat flyga och därför hoppat ut från fönster eller tak. Det är en propagandamyt som skapades för att skrämma folk men den belyser likväl en aspekt som kan vara viktig att ta i beaktande när vi arbetar med sinnesförändrade tillstånd och alternativa verkligheter. Den som inte är van vid att navigera sådana tillstånd kan försätta sig själv i fara om den drar felaktiga slutsatser om vad som egentligen händer. Det är ovanligt att det leder till potentiellt farliga situationer men inte otänkbart. Använd en sitter eller guide om så behövs.

Fysiskt eller psykiskt beroende

Vissa substanser är fysiskt vanebildande så att (miss)brukaren får ett starkt fysiskt sug efter dem. Några välkända sådana är opiater, nikotin, alkohol och kokain. Jag kan själv intyga att cannabis är fysiskt vanebildande men utifrån min egen erfarenhet mycket mindre så än nikotin.

Det finns emellertid många substanser som inte skapar ett fysiskt beroende. Den som har en missbrukspersonlighet behöver inte ett fysiskt beroende för att missbruka något. Det ligger istället i själva inställningen hos missbrukaren där en tvångsmässighet att distrahera sig tar över.

De enteogener jag mött skapar inte fysiska beroenden och endast i undantagsfall psykiska sådana. Tvärtom finns det inbyggt i själva upplevelsen att människor blir mätta och behöver tid att integrera sina insikter. Enteogener dämpar eller löser ofta rentav beroendeproblematiken. Det kräver dock att missbrukaren är öppen för att göra de förändringar som behövs.

Många enteogener har dessutom inbyggt att toleransen snabbt ökar. Det innebär att vi behöver en väsentligt högre dos för att nå en liknande upplevelse. Men även med en högre dos mattas upplevelsen snabbt av så att det snart blir meningslöst att fortsätta. Medan exempelvis alkohol, amfetamin och cannabis kan användas under långa perioder med liknande effekt så kan man inte närma sig LSD eller svamp på samma sätt.

Psykiska skador

Här börjar det bli vanskligt för vad är en psykisk skada? Är det exempelvis en psykisk skada om man triggar en psykos eller ett latent sjukdomstillstånd? Rätt hanterat kan det vara porten till en djupare läkning som inte hade ägt rum om sjukdomstillståndet inte triggats.

En så kallad snedtripp är inte en psykisk skada. En snedtripp bottnar i en oförmåga hos personen att hantera någonting som kommer upp under sessionen. Det kan exempelvis vara ett barndomstrauma, en rädsla eller smärta som man orsakat andra. När något sådant dyker upp så kan vi välja att möta problemet eller så kan vi fly från det. När vi flyr från aspekter hos oss själva som vi skulle behöva läka så gör vi oss själva illa, vilket i värsta fall kan leda till exempelvis depressioner eller psykoser. Men problemet är inte att vi fått möjligheten att konfrontera detta. Den möjligheten är tvärtom en gåva. Problemet är att vi inte vågar eller har förmågan att möta dessa utmaningar utan väljer att fly från oss själva. Psykiska skador som uppstår på det sättet beror på människans oförmåga att möta sig själv.

Ett annat sätt att närma sig psykiska skador är att tala om personlighetsförändringar. Negativa personlighetsförändringar kan exempelvis vara gränsöverskridande beteenden, lögner, uppblåst självkänsla, offermentalitet och bristande social förmåga. Positiva personlighetsförändringar kan vara större självinsikt och vilja att läka, ökad empati, ansvarstagande och sträva efter att tala sanning. En personlighetsförändring kan med andra ord vara något positivt eller negativt och det är kanske enbart den negativa förändringen som skulle betecknas som en skada.

Andliga faror

Det finns substanser som kopplar upp oss till det gudomliga och andra som bedövar oss och därmed kopplar ner oss. Enteogener kopplar upp oss medan exempelvis opiater, alkohol, nikotin, amfetamin och kokain tenderar att koppla ner oss. Båda bär sina utmaningar.

Den som kopplar upp sig och sträcker sig uppåt behöver ha rötter. Utan rötter eller stöd hos andra kan en sådan person fladdra iväg som ett blad i höstblåsten. Den som istället kopplar ner sig retirerar från livet och förlorar samhörigheten med alltet. På så sätt leder de båda till vilsenhet och gör personen sårbar för attacker utifrån, såväl från medmänniskor som från andevärlden.

När vi använder sinnesförändrande substanser är det således viktigt att vara medveten om vilka faror som kan lura i sammanhanget. I en shamansk ceremoni kan det finnas parasiterande energier i omlopp men det sker i ett sammanhang där medvetenheten är hög och där shamaner och hjälpare bör vara förberedda på att motverka och hantera angrepp. På en genomsnittlig fyllefest finns vanligtvis ingen medvetenhet kring detta och inte heller någon beredskap att hantera angrepp.

Miljöpåverkan

När vi överväger en sinnesförändrade substans bör vi också ha i åtanke den miljöpåverkan som framtagandet haft. Storskalig odling kan exempelvis innebära skövling, utarmande av den biologiska mångfalden och användande av bekämpningsmedel. När vi förlitar oss på naturligt förekommande källor kan ett överuttag hota de vilda bestånden vilket exempelvis verkar vara fallet med lianen Banisteriopsis caapi i och med det ökade intresset för Ayahuasca.

Förädlingen kan innebära ytterligare påverkan om processen innehåller farliga kemikalier såsom vid produktionen av kokain, DMT och tobak. Därtill behöver läggas distributionen av substanserna.

Eftersom mycket av detta sker i ljusskygga miljöer är det svårt att veta något om de produktionsförhållanden, processer och transporter som ligger bakom en substans. De bästa substanserna är rimligtvis de som kommer från hållbart skördade vilda bestånd alternativt ekologiskt odlade, är förädlade med skonsamma tekniker och befinner sig nära slutkonsumenten.

Våld, övergrepp och stölder följer i vissa substansers spår. Minskad respekt och ökad frustration. En oreglerad marknad som styrs av kriminella gäng och utan kvalitetskontroll kan innebära en fara på flera plan.

Handel med enteogener sker huvudsakligen mellan entusiaster och bidrar i regel inte till grövre kriminalitet. Faran med enteogener är såvitt jag förstår huvudsakligen de omstörtande effekterna. Att det kan få människan att kliva ur ekorrhjulet och ifrågasätta sakers ordning.

Samhället bestraffar människor som bortser från narkotikalagstiftningen i sitt sökande efter alternativa sätt att läka, utvecklas, koppla upp till det gudomliga eller bara slappna av och ha roligt.

Meditera över konsekvenserna av att åka fast. Du vet vad som är rätt för dig.

Den sammanvägda faran

En som studerat riskerna med sinnesförändrande substanser ingående är vetenskapsmannen David Nutt. Han utvecklade ett system för att väga in 16 olika riskkriterier som forskare från olika discipliner sedan fyllde med innehåll. Undersökningen har gjorts flera gånger med olika forskare men resultaten tenderar att bli desamma. Sammantaget är alkohol den i särklass farligaste drogen med ett riskvärde på 72. Därefter följer heroin och crack med riskvärde på 55 respektive 54, det vill säga en bra bit under alkohol men ändå mycket farliga. De följs av metamfetamin (33), kokain (27) och tobak (26).

Enteogenerna är generellt mycket säkrare. Med svamp (6) och LSD (7) ligger riskerna nästan helt på det mentala planet medan cannabis (20) har en mer spridd riskbild. Men sammantaget är de alla betydligt säkrare än de lagliga substanser som finns att tillgå.

Detta är dock en generell bild. Det som är en fara för en behöver inte nödvändigtvis vara det för en annan. Därför är det viktigt att göra en individuell bedömning och själv bestämma vilka risker som är acceptabla, vilka som inte är det och vilka som kanske inte ens är relevanta i sammanhanget.

Ett informerat val

Jag tycker generellt att människor ska ha stor valfrihet men att den ska bygga på kunskap och eftertanke. Idag är det svårt för gemene man att göra ett väl underbyggt val gällande sinnesförändrande substanser. Mycket av informationen som finns tillgänglig är propagandistisk, felaktig och inte så sällan faktiskt lögnaktig. Därtill vilar vår narkotikalagstiftning inte på vetenskaplig grund utan är istället godtycklig och moralistisk.

När jag själv närmat mig riskerna konstaterar jag att jag inte löper någon nämnvärd risk på det mentala planet när jag arbetar med enteogener. Däremot har jag identifierat flera andra risker som jag inte är beredd att ta och därför undviker jag generellt:
• förgiftningseffekter
• sådant där det finns en reell risk för fysiska skador eller död
• sådant som är skadligt för min energistruktur
• egoförstärkande substanser
• substanser som jag inte litar på

Jag tycker själv att mina krav på en sinnesförändrande substans är högst rimliga men slås naturligtvis av ironin att det sorterar bort det mesta som är lagligt. Det som är lagligt i Sverige just nu är det som är allra farligast och som i princip helt saknar potential i förhållande till vår personliga och andliga utveckling.

Guider, sitters och andra

Det finns många anledningar till att vilja ha med sig någon på sin resa. Den som är ovan kan ha det för att känna sig trygg, det kan finnas aktiviteter på schemat där det vore bra att ha med sig någon nykter eller det kan göras fördjupat terapeutiskt arbete där en terapeut eller shaman behövs för att leda det.

Oavsett vem det är och vilken funktion de fyller så är det viktigt att det är någon som vi känner oss trygga med, som är orädd och som förmår låta oss ha vår egen process utan att projicera sitt eget på oss.

Shaman

Eftersom ordet shaman kan inrymma många olika traditioner är det vanskligt att generalisera men ska jag ändå göra det så skulle jag säga att shamanens arbetssätt inkluderar kontakter med andevärlden och moder jord. En shamans arbete är dock inte avgränsat till det som uppfattas som andligt utan kan i mångt gå in i och även låna tekniker från det som vi uppfattar som konventionell terapi. En shaman som arbetar med enteogener har troligtvis något slags ceremoniellt ramverk och en personlig relation till växten, svampen eller substansen.

Shamanen är en god följeslagare när vi vill möta enteogenen i ett sammanhang som betonar andlighet och tradition. Det är till den vi vänder oss om vi exempelvis vill få kontakt med tidigare liv, lösa karmaknutar eller arbeta med moder jord och änglar. Då olika traditioner kan ha väsentligt olika uppfattningar om världens beskaffenhet och hur vi bör möta det gudomliga så kan det vara klokt att undersöka om det stämmer överens med våra egna föreställningar.

En del enteogener såsom Ayahuasca och San Pedro har förvaltats inom särskilda traditioner. De kan naturligtvis användas även utanför dessa men den som söker kunskap med mångtusenårig historia bör vända sig till shamaner från dessa traditioner.

Det är vanligt att shamanen också tar enteogenen när den arbetar med en men det finns tillfällen då det enbart är shamanen eller den som blir behandlad som tar den.

Terapeut

Med terapeut menar jag här såväl alternativterapeuter som akademiskt skolade terapeuter. Terapeuten har sin verktygslåda med tekniker som exempelvis kan innefatta sådant som samtal eller somatiskt arbete. Den kan också låna från andliga traditioner på samma sätt som shamanen kan låna från terapeutiska sådana.

Det pågår just nu en diskussion om en terapeut nödvändigtvis behöver ha en personlig relation till enteogenen den arbetar med eller om det räcker att den har sin terapeutiska verktygslåda. Min personliga åsikt är att den som arbetar med enteogener bör ha en egen relation men det betyder inte nödvändigtvis att den också tar enteogenen under sessionen.

Fram till 1960-talet bedrevs mycket forskning kring terapeutisk användning av enteogener men i och med kriminaliseringen gick den verksamheten under jorden. Sedan millennieskiftet bedrivs det åter forskning vilket leder till att terapeutiska modeller åter utvecklas och det finns idag åter utbildning för terapeuter som vill inkludera enteogener i sitt arbete. Terapeuten har inte nödvändigtvis en långvarig tradition att luta sig mot men är den skicklig och verktygen bra så behövs den inte alltid.

Guide

En guide är någon som varken titulerar sig som shaman eller terapeut men som vanligtvis har gedigen erfarenhet av enteogener och därför känner sig bekväm med att guida andra i deras upplevelser. Guiden lånar ofta friskt från såväl shamanska som terapeutiska traditioner men utan att nödvändigtvis vara bunden till något ramverk.

Den träning som en shamansk eller terapeutisk tradition innehåller kan upplevas som en kvalitetsstämpel på behandlingen de ger. Till syvende och sist är det dock personens lämplighet, erfarenhet och förmåga att stötta den specifika personen som de arbetar med som avgör hur väl de kan hjälpa. I många fall är det viktigare att personen som stöttar har egen erfarenhet av problemet än att den är utbildad. Jämför exempelvis med en missbrukare som ofta kan bli bättre hjälpt av någon som själv blivit nykter än en professionell behandlare som inte gjort samma resa. 

Sitters och hjälpare

En sitter eller hjälpare är någon som är nykter vid tillfället och vars huvudsakliga uppgift är att skapa en trygg atmosfär och hantera praktiska göromål. Många känner sig tryggare i vetskapen att någon i rummet är nykter och kan hantera sådant som dyker upp. Det kan exempelvis vara att hämta vatten, hålla någon i handen, prata med främmande personer eller framföra fordon.

Det kan vara önskvärt att sittern har egen erfarenhet av enteogener men då den inte är där för att fylla en terapeutisk roll så är det viktigare att den är avslappnad, trygg och låter personen ha sin egen process utan att störa.

För den som företar sin upplevelse utanför ett organiserat sammanhang kan en vän vara en bra sitter.

Team

Vid en organiserad ceremoni med flera deltagare finns ofta flera av dessa roller samtidigt. Teamet kan exempelvis bestå av en eller flera shamaner som leder ceremonin med stöttning av någon terapeut och ett antal hjälpare som sköter det praktiska runtomkring. När vi organiserar en sådan ceremoni är det viktigt att på förhand tänka på vilka roller och ansvarsområden vi har och på vilka sätt de kan överlappa.

I sällskap av vänner

Shamaner, terapeuter och guider i all ära men i många fall är det inte intressant att blanda in någon annan att leda eller arbeta med en under resan. Att resa i vänners sällskap kan vara precis lika bra och i många fall mycket bättre.

Då är det viktigt att tillsammans ta ansvar för att upplevelsen blir trygg och fruktbar. Ta hand om varandra och var på förhand överens om vad ni vill göra. Sätt intentioner, avlägg löften och befinn er i ett sammanhang som ni alla känner er trygga i. För att undvika onödiga krissituationer bör ni vara vaksamma på om någon befinner sig i ett mindset som inte är lämpligt för en upplevelse med enteogener.

Precis som upplevelser med enteogener kan vara oerhört betydelsefulla för individen så kan de också vara det för gruppen. När vi reser tillsammans kan det ge oss möjlighet att dela djupt meningsfulla upplevelser, se varandra med nya ögon och skapa nya band mellan oss.

Hallucinationer

En hallucination är något som kan uppfattas som externt och verkligt utan att det till synes finns något faktiskt yttre stimuli. En klassisk nidbild av hallucinationen är seriefiguren som ser rosa elefanter på fyllan. Den nidbilden lever kvar i det allmänna samtalet om sinnesförändrande substanser där hallucinationer‌ ‌ofta‌ ‌antas mena‌ vanföreställningar‌ ‌utan meningsfull förankring i verkligheten. Det är något slags inre nonsens som kokats ihop av vår egen hjärna.

Inre hallucinationer

Få hallucinationer är meningslösa vanföreställningar. Snarare är de återspeglingar av vårt inre, såväl det medvetna som det undermedvetna. De är inte rosa elefanter sprungna ur ingenting utan är i allra högsta grad meningsfulla representationer av sådant vi bär med oss. Vi må uppleva att vi ser, känner eller hör något utanför oss själva men vid en inre hallucination kommer signalen i själva verket inifrån. Utmaningen är att avkoda hallucinationen. Vad är den ett uttryck för? På vilket sätt får den mening i förhållande till mitt liv?

Yttre hallucinationer

Jeremy Narby lägger i boken The Cosmic Serpent fram en helt annan bild av hallucinationen. Enligt honom menar de sydamerikanska shamanerna han besökt att hallucinationen är en yttre företeelse. Vad enteogener gör är att öppna upp vårt seende så‌ ‌att‌ ‌vi‌ ‌kan‌ ‌se‌ ‌sådant‌ ‌som‌ ‌annars‌ ‌är‌ ‌dolt‌ ‌för‌ ‌oss.‌

I vårt vardagliga liv är våra sinnen avtrubbade. Det vi förnimmer till vardags är därför bara en bråkdel av allt som kan förnimmas. Med tiden glömmer vi att vi kunnat uppfatta så mycket mer. Vår världsbild smalnar av så att vi till slut tror att det enbart är de grövsta stimuli som är verkliga. Detta är illusionen som döljer tillvarons mer subtila uttryck. Enteogener kan upplösa den illusionen så att vi kan se vad som faktiskt finns där. De ger oss tillgång till andra verkligheter och möjligheter.

Vad‌ ‌är‌ ‌då‌ ‌rätt?‌

Båda‌ ‌är‌ ‌rätt.‌ ‌En‌ ‌del‌ ‌hallucinationer‌ ‌är‌ ‌tydliga ‌återspeglingar‌ ‌av‌ ‌vad‌ ‌som‌ ‌rör‌ ‌sig‌ ‌i‌nom oss.‌ ‌Andra‌ ‌är‌ ‌uppenbarligen‌ ‌verkligheter‌ ‌som‌ ‌ligger‌ ‌utanför‌ ‌vårt‌ ‌vanligtvis‌ ‌smala‌ ‌spektrum‌ ‌av‌ ‌varseblivning.‌ Fel‌ ‌blir‌ ‌det‌ ‌när‌ ‌man‌ ‌tror‌ ‌att‌ ‌enbart‌ ‌ett‌ ‌av‌ ‌sätten‌ ‌att‌ ‌förstå‌ ‌hallucinationer‌ ‌är‌ ‌rätt‌ ‌och‌ ‌därför‌ ‌avfärdar‌ den‌ ‌andra.‌ ‌Då‌ ‌saknar‌ ‌man‌ ‌förståelse‌ ‌för‌ ‌en‌ ‌otroligt‌ ‌stor‌ ‌del‌ ‌av‌ ‌vad‌ ‌som‌ ‌faktiskt‌ ‌händer.‌ 

Hallucinationer och det undermedvetna

–‌ ‌Du‌ ‌förstår‌ ‌inte,‌ ‌Daniel.‌ ‌Om‌ ‌du‌ ‌håller‌ ‌på‌ ‌med‌ ‌sådana‌ ‌substanser‌ ‌så‌ ‌kommer‌ ‌saker‌ ‌från‌ ‌ditt‌ undermedvetna‌ ‌att‌ ‌komma‌ ‌upp.‌ ‌Och‌ ‌du‌ ‌vet‌ ‌aldrig‌ ‌vad‌ ‌som‌ ‌finns‌ ‌där‌ ‌nere.‌
–‌ ‌Men‌ ‌det‌ ‌är‌ ‌ju‌ ‌precis‌ ‌det‌ ‌jag‌ ‌vill.‌ ‌Jag‌ ‌vill‌ ‌släpa‌ ‌upp‌ varenda‌ rädsla‌ ‌och‌ ‌spöke‌ ‌i‌ ‌ljuset ‌så‌ ‌att‌ ‌jag‌ ‌kan‌ ‌befria‌ ‌mig‌ ‌från‌ ‌dem.‌

● ● ●

Samhällets‌ ‌rädsla‌ ‌för‌ ‌enteogener ‌och‌ ‌hallucinationer‌ ‌handlar‌ ‌till‌ ‌stor‌ ‌del‌ ‌om‌ ‌just‌ ‌detta‌ –‌ rädslan‌ ‌för‌ det‌ ‌undermedvetna.‌ ‌Vi‌ ‌är‌ ‌skräckslagna‌ ‌för‌ ‌vad‌ ‌vi‌ ‌tryckt‌ ‌ner‌ ‌och‌ ‌försökt‌ ‌glömma,‌ ‌såväl‌ ‌individuellt‌ som‌ ‌kollektivt.‌ ‌När‌ ‌vi‌ ‌plockar‌ ‌upp‌ ‌det‌ ‌kommer‌ ‌vi‌ ‌inte‌ ‌bara‌ ‌behöva‌ ‌möta‌ ‌alla‌ ‌de‌ ‌trauman‌ ‌vi‌ ‌utsatts‌ ‌för utan‌ ‌också‌ ‌alla‌ ‌de‌ ‌trauman‌ ‌som‌ ‌vi‌ ‌utsatt‌ ‌andra‌ ‌för,‌ ‌vilket‌ ‌i många fall är‌ ‌en‌ ‌betydligt‌ ‌mycket‌ ‌större‌ ‌utmaning.‌ Den‌ ‌som‌ ‌möter‌ ‌sitt‌ ‌undermedvetna‌ ‌behöver‌ ‌ta‌ ‌ansvar‌ ‌för‌ ‌sina‌ ‌gamla‌ ‌trauman,‌ ‌säga‌ ‌sina‌ förlåt‌ ‌och‌ framöver‌ ‌försöka leva‌ ‌bättre.‌

Om‌ ‌vi‌ ‌mötte‌ ‌vårt‌ ‌undermedvetna‌ ‌på‌ ‌en‌ ‌kollektiv‌ ‌skala‌ ‌skulle‌ ‌vi‌ ‌behöva‌ ‌ta‌ ‌ansvar‌ för‌ ‌alla‌ ‌de‌ ‌smutsigheter‌ ‌som‌ ‌vi‌ ‌alla‌ ‌vet‌ ‌om ‌men‌ ‌försöker‌ ‌ignorera.‌ ‌Vi‌ ‌skulle‌ ‌behöva‌ ‌rannsaka‌ ‌hur‌ ‌vi‌ behandlar‌ ‌kvinnor,‌ ‌invandrare,‌ ‌barn,‌ ‌fattiga‌ ‌och‌ ‌de‌ ‌som‌ ‌behöver‌ ‌oss‌ ‌mest.‌ ‌Vi‌ ‌skulle‌ ‌på‌ ‌allvar‌ ‌behöva‌ möta‌ ‌hur‌ ‌vi‌ ‌behandlar‌ ‌djur,‌ ‌förgiftar‌ ‌jorden,‌ ‌vältrar‌ ‌oss‌ ‌i‌ ‌vapen,‌ ‌våld‌ ‌och‌ ‌död.‌ ‌Och‌ ‌tusen‌ ‌andra‌ smutsiga‌ ‌hemligheter‌ ‌som‌ ‌vi‌ ‌alla‌ ‌känner‌ ‌till‌ ‌och‌ ‌bidrar‌ ‌till‌ ‌varje‌ ‌dag. Det‌ ‌är‌ ‌väl‌ ‌klart‌ ‌att‌ ‌vårt‌ ‌samhälle‌ ‌är‌ ‌skräckslaget‌ ‌inför‌ ‌blotta‌ ‌tanken‌ ‌att‌ ‌kika‌ ‌i‌ ‌det‌ ‌undermedvetna ‌för‌ aldrig‌ ‌har‌ ‌vi‌ ‌gjort‌ ‌så‌ ‌mycket‌ ‌fel‌ ‌och‌ ‌på‌ ‌en‌ ‌sådan‌ ‌monumental‌ ‌skala‌ ‌som‌ ‌vi‌ ‌gör‌ ‌just‌ ‌nu.‌

Ett‌ ‌vet‌ ‌jag‌ ‌dock‌ ‌säkert.‌ ‌Vi‌ ‌kommer‌ ‌inte‌ ‌att‌ ‌lösa‌ ‌vår situation med fortsatt förträngning, varken individuellt eller kollektivt.‌

Hallucinationer och andra verkligheter

Shamaner,‌ ‌medicinmän,‌ ‌häxor‌ ‌och‌ ‌liknande‌ ‌har‌ ‌länge‌ ‌utforskat‌ ‌andra‌ ‌verkligheter.‌ ‌I‌ ‌vår‌ ‌materiellt‌ orienterade‌ ‌värld‌ ‌får‌ ‌vi‌ ‌ibland‌ ‌för‌ ‌oss‌ ‌att‌ ‌det‌ ‌enda‌ som‌ ‌är‌ ‌verkligt‌ ‌är‌ ‌det‌ som ‌vi‌ ‌kan‌ ‌ta‌ ‌på ‌men‌ ‌den‌ ‌ståndpunkten‌ ‌verkar‌ ‌för‌ ‌mig‌ ‌fullkomligt‌ ‌orimlig‌ ‌när‌ människor‌ ‌världen över‌ ‌och‌ ‌i‌ ‌alla‌ ‌tider‌ ‌haft‌ ‌upplevelser‌ ‌av‌ ‌sådant‌ ‌som‌ ‌andar,‌ ‌själen,‌ ‌tidigare‌ ‌liv‌ ‌och‌ ‌besjälad‌ ‌natur.‌

Vi‌ ‌kan‌ ‌alla‌ ‌få‌ ‌tillgång‌ ‌till‌ ‌sådana upplevelser av andra‌ ‌verkligheter.‌ ‌Det‌ ‌finns‌ ‌en‌ ‌mängd‌ ‌tekniker‌ ‌och‌ hjälpmedel ‌där‌ ‌enteogener ‌är‌ bland de ‌äldsta‌ ‌i‌ ‌mänsklighetens‌ ‌historia.‌ ‌I‌ ‌ett‌ ‌tillstånd‌ ‌då‌ ‌vi‌ ‌får‌ ‌tillgång‌ till‌ ‌andra‌ ‌verkligheter‌ ‌finns‌ ‌det‌ ‌få‌ ‌gränser‌ ‌för‌ ‌vad‌ ‌som‌ ‌är‌ ‌möjligt.‌

Med enteogener är upplevelser som vi i andra fall skulle uppfatta som otroliga eller rent magiska vanligt förekommande. Det kan exempelvis vara att:
• förnimma människors auror och energiflöden/blockeringar
• ha förmåga att kommunicera med kroppen
• förnimma energimönster i naturen, vatten under jord och djurs rörelse
• ha förmåga att kommunicera med djur, växter, naturen och elementen
• ha förmåga att förnimma och kommunicera med andar, naturväsen, navigera andra verkligheter och tidigare liv
• koppla in i själens visdom

För någon som arbetar med enteogener är detta varken konstigt eller märkvärdigt. Det kräver dock förmåga och förankring att navigera sådana verkligheter. Därför är det klokt att ha med sig någon som kan om man själv inte känner sig trygg med det.

Att se karaktärsdrag och parasiter

Han har auktoritära drag så jag blev inte förvånad att se honom som en general under vår resa tillsammans.

● ● ●

En sorts hallucinationer som varit särskilt vanliga för mig är att en människas karaktärsdrag uttrycks eller förstärks visuellt. Medan den som är auktoritär kan se ut som en general kan den som är ett busfrö ta sig skepnaden av ett skogstroll, den som har en inneboende trädgårdsmästare anta formen av en vis gammal man i naturen och den som är manipulativ och elak se rent grotesk ut.

Gränsen mellan vad som faktiskt tillhör personen och vad som tillhör en själv är dock sällan knivskarp så man bör inte låta det allena bestämma ens uppfattning om personen. Låt det snarare vara en av många ledtrådar som tillsammans skapar en bild.

Enteogener har också en förmåga att avslöja parasiterande energier. För mig har det framförallt gällt medvetna parasiter som på olika sätt kontrollerar en persons beteenden och hallucinationerna kopplade till det är sådana som Jeremy Narby skulle kalla yttre hallucinationer. Människor som har parasiterande energier har ofta märkliga egenheter för sig samtidigt som den styrande kraften bakom försöker dölja sig. Med enteogener ser jag igenom illusionerna som parasiten använder för att vilseleda. Tittar jag sedan in i personens ögon så syns parasiten tydligt och förmågan att se förstärks betydligt av enteogenerna.

En parasit som blir påkommen kan dock bli aggressiv så ser du en parasit och inte är i en situation där du kan konfrontera och avlägsna den så låtsas att du inte ser den. Observera i smyg.

Den fetaste hallucinationen

– Shit, du måste komma och kolla den här blomman. Det är helt galet.
Vi stod där en bra stund tillsammans och förundrades över hallucinationen vi delade. Blomman som bara. Wow. Tills vi började inse att det överhuvudtaget inte hände något med blomman. Den bara. Var. En blomma. Precis som blommor är. Helt fantastisk. En visuell orgasm helt i sin egen rätt.

● ● ●

De är de fetaste hallucinationerna, de där ögonblicken då man står och storögt förundras över något i tron om att enteogenerna skruvat till upplevelsen, men då det visar sig att de snarare fått vanans och vardagens slöjor och illusioner att falla bort. Kvar blir det som faktiskt är och sett med vakna ögon är det fullkomligt fantastiskt.

När hallucinationer dröjer sig kvar

I dagarna och veckorna efter en session är det vanligt att befinna sig i ett afterglow-tillstånd där man nyvaket betraktar världen. Tröskeln över till det enteogena tillståndet är lågt och hallucinationer kan ibland dröja kvar, framförallt hallucinationer av det yttre slaget. När vi aktiverat ett förfinat seende eller sätt att förnimma vår omvärld så är det inte självklart att gå tillbaka till att se världen som den var för oss tidigare.

Låt mig återvända till ett exempel som jag redan nämnt i boken. När jag med hjälp av LSD läkte min depression så hade jag en upplevelse där jag för första gången såg trädens löv igen. I flera år hade jag bara sett pinnar med ett grönt blurr ovanpå. Men plötsligt såg jag alltså hundratals individuella löv. Mitt seende hade förfinats och efter den upplevelsen kunde jag inte gå tillbaka till att se ett grönt blurr.

I den upplevelsen hittade jag tillbaka till att se något som vi alla är överens om finns, nämligen löv. Men låt säga att upplevelsen gällde något vi inte alla var överens om. Säg istället att personen från en dag till en annan började se auror eller förnimma växters förehavanden. Personen skulle kanske acceptera upplevelsen under en session men skulle den acceptera den efter sessionen? Om den inte gjorde det, hur skulle den då beskriva vad som händer?

En förklaring som jag landar i är att vi öppnat upp nya sätt att förnimma saker och har svårt att stänga ner dem, om stänga ner ens vore realistiskt eller önskvärt. Den som då gör tolkningen att det de ser inte är sant kan tro att något är fel. Mitt råd är då att stanna med, acceptera och kontemplera effekterna. Vad är de ett uttryck för?

Den som snarare försöker förstå saken ur ett västerländskt medicinskt perspektiv skulle förmodligen dra andra slutsatser. När enteogena effekter kommer plötsligt långt efteråt kallas de flashbacks. När de snarare är långvarigt kvardröjande effekter kallas det för HDDP-syndrom. Vetenskapligt är begreppen omtvistade men det finns uppenbarligen de som har sådana upplevelser, även om de är mycket ovanliga.

En tolkning av HDDP som verkar ha visst vetenskapligt stöd är att det är en cocktaileffekt i kombination med depressivitet. Enteogener allena har inte visats ge HDDP. Däremot har sådana effekter rapporterats av blandmissbrukare med depressiva tillstånd.