Våra sinnen och vår upplevelse

Jag hade någon vecka tidigare vaknat till insikten att jag befann mig i en långvarig depression. Nu gick jag längs vägen och tittade förundrat på träden. Jag hade fått syn något som jag inte sett på många år.

Träden hade löv.

Varje löv var ett eget litet blad i sig självt. Trädkronorna bestod av tusentals individuella blad. Jag gick och stirrade förundrat på trädkronorna.

Under flera års tid hade jag bara sett ett grönt blurr. Träd var en stam med blurr ovanpå. Intellektuellt visste jag såklart att löv fanns men jag hade inte sett ett under hela tiden som jag hade varit deprimerad.

● ● ●

Ibland får vi för oss att människor ser samma saker. Det gör vi inte. Vårt mående har en oerhörd inverkan på hur och vad vi uppfattar. En ser ett träd i all dess detaljrikedom. En annan ser en pinne med blurr på.

Vid depression blir detaljer till ludd, smaken fadd och synfältet smalnar av. Negativa tankar och erfarenheter lägger en slöja över livet. Våra sinnen påverkas så pass starkt att vi kan och bör ifrågasätta de mest grundläggande delarna av vår upplevelse.

Att tillfriskna från depression är att börja se igen. Det är att börja höra, känna, smaka och lukta igen. Förmågan att ta in omvärlden vaknar på nytt. Vid ett snabbt tillfrisknande kan förbättringen ske från en dag till en annan. När man kliver ut i en helt ny värld är det lätt att förundras över sådant som andra glömt för länge sedan.

Psykos

Ett tillstånd som är närbesläktat och ofta överlappande med trauma är psykos. Ordet psykos kommer från grekiskans psȳchē som betyder ’själ’ eller ’liv’ och -osis som kan översättas som ’abnormalt tillstånd’.

När jag pratar om psykos så menar jag ett tillstånd där en person:
• tappat greppet om sig själv eller verkligheten, på grund av att den
• varit med om en svår upplevelse eller kommit underfund med något jobbigt
• som den inte har haft verktyg, vilja eller mod att hantera.

Personens mentala funktioner har gått i baklås eftersom den inte kunnat eller velat hantera situationen på ett bättre sätt. Det är i det läget vanligt att exempelvis fastna i tankar, drabbas av vanföreställningar och att ens funktioner blir drastiskt nedsatta.

Vanliga psykoser

De flesta psykoser är kortvariga och övergående. En person är med om en traumatisk situation som får den att förlora fotfästet men återfår det inom timmar eller dagar. Under den tiden har personen funnit ett sätt att acceptera eller åtminstone hantera situationen så att den inte ska gå upp i limningen.

Vid en långvarig psykos har personen fastnat i tillståndet eftersom den inte kan eller är ovillig att göra det som är nödvändigt för att komma vidare. Det kan exempelvis vara att personen inte hittat ett sätt att hantera situationen, fastnar i gamla vanor och sammanhang, är alltför bekväm för att ta sig vidare eller är rädd för utmaningen.

En psykos kan utlösas av vilken traumatisk upplevelse som helst som personen inte är mentalt förmögen att hantera. Den allra vanligaste utlösande faktorn är att personen förlorar en betydelsefull relation. Det kan exempelvis vara att någon närstående dör, en överraskande skilsmässa eller att en familjemedlem bryter kontakten med en.

En annan utlösande orsak kan vara att man kommit åt minnen eller blottlagt beteenden hos sig själv som man inte vill kännas vid. Psykosen blir då en form av självförsvar inför något som man inte kan eller vill hantera. Jag har inga belägg men en misstanke om att en del så kallade drogutlösta psykoser i själva verket är sådana. Personen har under påverkan kommit åt något som den desperat försökt förtränga. När personen konfronteras med det den försökt förtränga vägrar den arbeta med eller ens kännas vid det varpå personen går i baklås.

Är det dåligt att få en psykos?

Psykosen är ett sammanbrott inför något som vi är ovilliga eller oförmögna att lösa. Problemet är inte psykosen utan vår ovilja eller oförmåga att konfrontera, acceptera och lösa det underliggande bekymret.

En psykos må kännas eländig men som väckarklocka kan den vara bra. Så länge livet känns hanterbart är incitamentet att lösa ett begravt bekymmer litet men vid ett akut sammanbrott ställs vi öga mot öga med uppgiften att läka och växa. Sådana sammanbrott rymmer en oerhörd utvecklingspotential som vi har all anledning att vara tacksamma för.

Vägledd meditation

Vid en vägledd meditation leder någon annan meditationen genom att berätta eller ge ledtrådar till vad den som mediterar ska utforska och förnimma. Nedan följer ett exempel på hur en sådan meditation kan vara uppbyggd.

När jag läser en meditation för andra så försätter jag mig först i ett lätt meditativt tillstånd. Jag läser långsamt och med inlevelse, ger den som följer med gott om tid att göra det jag säger och anpassa sig till nya bilder. Ibland artikulerar jag vissa ord eller bokstäver för att förstärka eller så höjer eller sänker jag rösten för att framhäva en särskild känsla.

Exempel: Trädmeditation

Andas långsamt och ta djupa andetag. Ända ner i magen.

Låt din kropp slappna av. Känn hur du slappnar av i tårna, i fötterna, vaderna, låren. Slappna av i bäckenet, höften, upp längs ryggraden, axlarna. Låt dina överarmar, underarmar och händer slappna av. Nacken, huvudet, käken. Ansiktet, musklerna i pannan, runt ögonen, runt munnen.

Justera så du ligger bekvämt.

Stilla dagens tankeflöde. Tankarna rinner ur dina öron tills huvudet är tomt. Andas djupa andetag och släpp ut luften långsamt. Känn luften fylla dina lungor. För vart andetag du tar fylls du av ny energi. Känn den vandra ut i din kropp, längs ryggraden sprider sig energin, ner i benen och ut i armarna, upp i huvudet.

Tänk dig energi som sträcker sig från dina fötter, ner i jorden, som rötter, och jorden ger dig energi. Från toppen av ditt huvud och kopplar in dig i universum och universum ger dig energi. Du andas in, och luften ger dig energi. Du utbyter energi med allt omkring dig.

Föreställ dig nu ett lövträd. Det kan vara ett träd du tycker mycket om, vars grenar och knotor och bark du känner väl. Eller det kan vara ett träd, vilket som helst ur fantasin.

Du sitter lutad mot trädet och känner hur det rör sig, knakar. Höstblåsten har lämnat trädets grenar nakna. På marken omkring dig dansar de fallna löven. Brandgula, röda, mörknande. Luften är fuktig men ännu inte bitande kall.

Det mörknar och snart är grenarna snöbeklädda. Det är vinter och trädet vilar. Du också. Kylan kryper inpå när landskapet täcks av snö och is. Rök kommer ur munnen när du andas.

Solen står högt över vinterlandskapet och snön börjar smälta undan. Livet återväcks och saven rinner till. Vatten porlar i en bäck i närheten och trädet suger i sig. Gröna knoppar längtar efter att få brista. Snödroppar och vintergäck på marken. Solen omfamnar såväl dig som trädet. Bladen spricker fram. Ljusgröna.

Värmen tilltar och snart omges du av blomsterprakt. Trädets blad växer och blir djupgröna, fåglar sjunger och bygger bon. Humlor, bin och insekter är upptagna med sina sysslor. Ett nyfiket djur kommer fram för att undersöka dig.

Så småningom drar trädet tillbaka sin sav. Hettan tilltar och avtar innan bladen åter börjar växla från grönt, till brandgult, till rött. Blåsten återkommer och runt dig virvlar trädens nyfallna löv.

Du reser dig upp och går runt trädet. På andra sidan möter du dig själv, men ett äldre du. Du ser tillfreds ut och dina ögon gnistrar av livskraft. Ingen oro eller osäkerhet verkar tynga dig. Du hälsar på ditt äldre jag som ber dig sitta ner.

Tänk på en situation i ditt liv där du känner att du behöver vägledning. Det kan vara någonting specifikt, men du kan också mer generellt hålla ett ämne i tankarna. Vill du ha råd? Behöver du en försäkran? Vill du be om något? Nu kan du be ditt äldre jag om svar.

(längre paus)

Tacka ditt äldre jag för svaren. Du lägger dig ner i lä av trädet och sluter ögonen. Vila.

Kom sakta tillbaka till här och nu. Rör lite på fingrarna, knip med tårna, vicka på fötterna. När du känner dig redo, rulla över på sidan och ligg så en stund. När du känner dig redo kan du sätta dig upp och öppna ögonen.

Meditationens olika delar och syften

Den här meditationen består av fyra delar.

Inlandning. Här får den som lyssnar slappna av, komma till ro och lämna andra tankar åt sidan. Syftet är att låta den som ska meditera landa för att kunna ta till sig upplevelsen utan att störas av en felaktig position eller kvardröjande tankar. Här finns också en del där personen får koppla in i andningen, moder jord och universum som ett led i att göra sig mer mottaglig i meditationen.

Betraktandet av trädet. Här betraktar den som lyssnar årstidernas växlingar. Syftet är att med naturens hjälp inge en känsla av att saker ständigt förändras och att det som känns mörkt idag inte alltid kommer att vara det. Här ska den som lyssnar i princip bara följa med och uppleva. Djuret som kommer fram och undersöker personen kan ge ledtrådar till vilken energi personen behöver föra in i sitt liv.

Mötet med sig själv. Detta är en mer aktiv del i meditationen där personen får möta ett jag som är mer tillfreds med tillvaron och som löst de bekymmer som personen har i dagsläget. Vi har ofta redan lösningarna till våra bekymmer inom oss. Här ges en möjlighet att få tillgång till de lösningarna.

Avslutning. Meditationen börjar lida mot sitt slut och personen uppmanas att komma tillbaka. När jag slutat läsa väntar jag in personen och låter den börja prata först. Leder man en grupp bör man på förhand vara överens om att man väntar in den sista innan något prat förekommer. Det är viktigt att ge alla tid att landa tillbaka i den här verkligheten.

● ● ●

Tanken med meditationen har varit att ge människor som upplever att de sitter fast och inte vet hur de ska ta sig vidare möjligheten att dels känna att saker är i ständig förändring och därmed inte hopplösa, och dels ge dem möjlighet att få tillgång till sina egna svar.

Efter en sådan meditation kan vissa behöva prata om sin upplevelse medan andra vill ha den för sig själv. I en gruppsituation är det vanligt att efteråt ha en runda där alla får möjlighet att berätta om sin upplevelse och sina insikter. Det är dock viktigt att den som deltar inte känner sig tvungen att dela med sig.

Naturen och naturväsen

Jag mediterade i mitt vardagsrum när jag fick kontakt med en stubbe. Han kände sig bortglömd och ville gärna ha besök så jag gick ut till honom. Att det en gång varit ett mäktigt träd syntes på omfånget och de många ringarna.

– Kom, ställ dig på mig, bad stubben.
När jag klättrade upp på den förväntade jag mig att känna mig ledsen och stympad. Istället sträcktes jag ut i min fulla prakt. Stor och ståtlig med grenar som sträckte sig ut och kronan i fullt solljus.

Trädets själ var i allra högsta grad kvar trots att en stor del av dess fysiska kropp sågats bort. Den vakade fortfarande över små i dess närhet och gladdes åt att få visa en människa hur mäktigt det är att vara träd.

Vid ett annat tillfälle la jag mig över en stor sten för att meditera med och försöka uppnå kontakt med den. Det är fullt möjligt att prata med stenar men de pratar väldigt långsamt så det tog gott och väl 20 minuter för den att säga två korta meningar.
– Sluta, gå härifrån. Du skymmer solen, sa den.
Jag bad om ursäkt för att ha trängt mig på och avlägsnade mig.

● ● ●

Naturen är besjälad. Varje växt, träd, svamp och djur har ett medvetande och en personlighet. Det gäller också stenar, mineral och jord. Därför är det fullt möjligt att upprätta en kontakt med och prata med dem, att få stöd av och odla vänskap med dem. En del har ett förhållandevis lågt medvetande medan andra, såsom träd och svampar, är högt utvecklade och bär stor visdom och kunskap. På många sätt är vi fortfarande barn i förhållande till dem och tillsammans är vi alla del av moder jord.

För att få kontakt med naturen omkring oss kan vi gå tillväga på samma sätt som när vi tar kontakt med en ande. Det är till syvende och sist samma sak, själ som själ, även om kommunikationen kan se väsentligt annorlunda ut med det som befinner sig i ett annat fysiskt tillstånd än oss.

Naturväsen

Sitt inte i bilen
om du vill höra fåglarna sjunga.

Mänskligheten har sedan länge fjärmat sig från naturen. Fastän vi uppenbart är djur har vi försökt intala oss att just vi har en särställning som något väsensskilt från naturen och att det ger oss rätten att kuva och förstöra den. Den hållningen syns exempelvis tydligt i hur flera religioner placerar människan som herre över naturen, ekonomiska system som inte tillmäter naturen ett egenvärde och lagar som i en del iögonfallande fall faktiskt förbjuder kommunikation mellan människor och växter.

Naturen hyser alltjämt en stor välvilja gentemot oss människor, för vi förstår inte bättre, men många väsen som bor där har också dragit sig undan på grund av hur vi beter oss.

För att återskapa en god kontakt med naturen och dess väsen behöver människor börja bete sig schysst. Städa upp istället för att smutsa ner. Skapa i samklang med naturen istället för att tvinga den att vara som vi tänker. Möt den som ett eget medvetande med ett egenvärde. Prata med den och dess invånare, förklara vad du vill göra och be om deras vägledning för att göra det än bättre. När vi gör det bygger vi förtroende vilket på sikt kan leda till en god relation.

● ● ●

Älvor är bland de naturväsen som står oss närmst och de är förhållandevis lätta att få kontakt med. Fastän de saknar fysisk form så har de ett intresse för just det fysiska och gläds mycket åt växtlighet, platser och fina saker. De är därtill sociala och tycker om kontakt med människor men ogillar när vi skräpar ner. En given väg till älvors gillande är genom att plocka skräp. Den som uppriktigt bryr sig om naturen åtnjuter gott anseende hos dem.

Eftersom älvor tycker om det naturligt vildvuxna är det gott för relationen till dem att prata med dem och förklara intentionen när större ingrepp ska göras i exempelvis en trädgård eller naturmarker. Kan du inte uppfatta dem kan du likväl högt säga vad det är du vill göra och hoppas att gesten är uppskattad och att älvorna hjälper dig. Har du kontakt så lyssna till deras förslag.

● ● ●

Det finns väsen i naturen som ogillar människor. De håller sig vanligtvis undan oss men det händer att vi av ouppmärksamhet vandrar rakt in i deras göromål och stör. Skulle vi då utsättas för attacker så kan vi värja oss mot dessa genom att exempelvis omfamna oss med ljus, berätta för varandra om roliga saker vi varit med om och sjunga barnsånger. Under tiden som vi gör det bör vi skyndsamt ta oss därifrån och sluta störa.