Ett tag utvärderade jag en bekants metod för planering där tavlan kom till stor nytta. Metoden gick i korthet till såhär:
• Under ett antal förutbestämda rubriker som jag inte längre minns (men det skulle exempelvis kunna vara hälsa, färdigheter, relationer och liknande) skulle jag lista sådant som jag ville uppnå eller kunna. Under hälsa skulle jag exempelvis kunna skriva ”jag tränar regelbundet”, under färdigheter ”jag kan binda böcker” och under relationer ”jag är en bra och kärleksfull förälder”.
• Sedan fick jag ett begränsat antal poäng som jag fick fördela på de olika sakerna jag skrivit. Poängen med begränsningen är att förstå att man omöjligtvis kan klämma in allt i livet utan behöver prioritera. Vill jag lära mig en ny färdighet kan jag behöva dra in på något annat.
Metoden var bra för att få översikt över vad jag vill göra och att balansera det med vad jag hinner göra. Poängsystemet kan dock upplevas som lite trubbigt då olika saker kan kräva väldigt olika nivå av engagemang. Att vara en god och kärleksfull förälder kan vara en heltidssyssla som tar mycket engagemang i anspråk medan det kan räcka med en kort kurs för att hjälpligt lära sig att binda böcker. Därför kan det vara på sin plats att reflektera över och göra en rimlig bedömning över hur mycket tid var punkt tar i anspråk och utifrån det begränsa antalet punkter man ger sig i kast med.
● ● ●
Bortsett från poängsystemet så liknar detta övningen Min perfekta framtid. Men poängen är såklart just poängsystemet som hjälper oss att sålla och prioritera.
Från lista till mind map
När jag utvärderat metoden ställde jag i ordning en ny yta på tavlan där jag satte upp punkterna som jag ville och bedömde att jag hade tid att jobba vidare med. Punkterna som jag prioriterade bort men som kändes relevanta längre fram sorterade jag vid sidan om som föräldralösa idéer. Vad som växte fram var en handfull enkla mind maps som konkretiserade delarna som skulle leda mig till mina mål.
• Slutmålet i mitten. Sätt lappen med målet i mitten. Som exempel kan vi ta ”jag är en god och kärleksfull förälder”.
• Delmålen grupperade runt om. Ett delmål skulle exempelvis kunna vara ”jag är medvetet närvarande med mina barn”. Runt det delmålet kan sedan sitta lappar som ”jag övar aktivt lyssnande med barnen”, ”jag har mobilen avstängd tills barnen lagt sig” och ”jag mediterar 20 minuter om dagen”.
Det första är ett aktivt övande, det andra något jag avstår och det tredje något som vid första anblick kanske inte direkt har med delmålet att göra men som jag bedömer hjälper mig med närvaron.
Liknande mind maps har de flesta av oss gjort i skolan. Innan detta hade jag dock inte satt upp dem på en anslagstavla och det gjorde en avsevärd skillnad att umgås med mina mind maps så under en längre tid. Att enkelt kunna flytta runt lappar gör att nya mönster, möjligheter och tankar framträder.