Vid en vägledd meditation leder någon annan meditationen genom att berätta eller ge ledtrådar till vad den som mediterar ska utforska och förnimma. Nedan följer ett exempel på hur en sådan meditation kan vara uppbyggd.
När jag läser en meditation för andra så försätter jag mig först i ett lätt meditativt tillstånd. Jag läser långsamt och med inlevelse, ger den som följer med gott om tid att göra det jag säger och anpassa sig till nya bilder. Ibland artikulerar jag vissa ord eller bokstäver för att förstärka eller så höjer eller sänker jag rösten för att framhäva en särskild känsla.
Exempel: Trädmeditation
Andas långsamt och ta djupa andetag. Ända ner i magen.
Låt din kropp slappna av. Känn hur du slappnar av i tårna, i fötterna, vaderna, låren. Slappna av i bäckenet, höften, upp längs ryggraden, axlarna. Låt dina överarmar, underarmar och händer slappna av. Nacken, huvudet, käken. Ansiktet, musklerna i pannan, runt ögonen, runt munnen.
Justera så du ligger bekvämt.
Stilla dagens tankeflöde. Tankarna rinner ur dina öron tills huvudet är tomt. Andas djupa andetag och släpp ut luften långsamt. Känn luften fylla dina lungor. För vart andetag du tar fylls du av ny energi. Känn den vandra ut i din kropp, längs ryggraden sprider sig energin, ner i benen och ut i armarna, upp i huvudet.
Tänk dig energi som sträcker sig från dina fötter, ner i jorden, som rötter, och jorden ger dig energi. Från toppen av ditt huvud och kopplar in dig i universum och universum ger dig energi. Du andas in, och luften ger dig energi. Du utbyter energi med allt omkring dig.
Föreställ dig nu ett lövträd. Det kan vara ett träd du tycker mycket om, vars grenar och knotor och bark du känner väl. Eller det kan vara ett träd, vilket som helst ur fantasin.
Du sitter lutad mot trädet och känner hur det rör sig, knakar. Höstblåsten har lämnat trädets grenar nakna. På marken omkring dig dansar de fallna löven. Brandgula, röda, mörknande. Luften är fuktig men ännu inte bitande kall.
Det mörknar och snart är grenarna snöbeklädda. Det är vinter och trädet vilar. Du också. Kylan kryper inpå när landskapet täcks av snö och is. Rök kommer ur munnen när du andas.
Solen står högt över vinterlandskapet och snön börjar smälta undan. Livet återväcks och saven rinner till. Vatten porlar i en bäck i närheten och trädet suger i sig. Gröna knoppar längtar efter att få brista. Snödroppar och vintergäck på marken. Solen omfamnar såväl dig som trädet. Bladen spricker fram. Ljusgröna.
Värmen tilltar och snart omges du av blomsterprakt. Trädets blad växer och blir djupgröna, fåglar sjunger och bygger bon. Humlor, bin och insekter är upptagna med sina sysslor. Ett nyfiket djur kommer fram för att undersöka dig.
Så småningom drar trädet tillbaka sin sav. Hettan tilltar och avtar innan bladen åter börjar växla från grönt, till brandgult, till rött. Blåsten återkommer och runt dig virvlar trädens nyfallna löv.
Du reser dig upp och går runt trädet. På andra sidan möter du dig själv, men ett äldre du. Du ser tillfreds ut och dina ögon gnistrar av livskraft. Ingen oro eller osäkerhet verkar tynga dig. Du hälsar på ditt äldre jag som ber dig sitta ner.
Tänk på en situation i ditt liv där du känner att du behöver vägledning. Det kan vara någonting specifikt, men du kan också mer generellt hålla ett ämne i tankarna. Vill du ha råd? Behöver du en försäkran? Vill du be om något? Nu kan du be ditt äldre jag om svar.
(längre paus)
Tacka ditt äldre jag för svaren. Du lägger dig ner i lä av trädet och sluter ögonen. Vila.
Kom sakta tillbaka till här och nu. Rör lite på fingrarna, knip med tårna, vicka på fötterna. När du känner dig redo, rulla över på sidan och ligg så en stund. När du känner dig redo kan du sätta dig upp och öppna ögonen.
Meditationens olika delar och syften
Den här meditationen består av fyra delar.
Inlandning. Här får den som lyssnar slappna av, komma till ro och lämna andra tankar åt sidan. Syftet är att låta den som ska meditera landa för att kunna ta till sig upplevelsen utan att störas av en felaktig position eller kvardröjande tankar. Här finns också en del där personen får koppla in i andningen, Moder Jord och universum som ett led i att göra sig mer mottaglig i meditationen.
Betraktandet av trädet. Här betraktar den som lyssnar årstidernas växlingar. Syftet är att med naturens hjälp inge en känsla av att saker ständigt förändras och att det som känns mörkt idag inte alltid kommer att vara det. Här ska den som lyssnar i princip bara följa med och uppleva. Djuret som kommer fram och undersöker personen kan ge ledtrådar till vilken energi personen behöver föra in i sitt liv.
Mötet med sig själv. Detta är en mer aktiv del i meditationen där personen får möta ett jag som är mer tillfreds med tillvaron och som löst de bekymmer som personen har i dagsläget. Vi har ofta redan lösningarna till våra bekymmer inom oss. Här ges en möjlighet att få tillgång till de lösningarna.
Avslutning. Meditationen börjar lida mot sitt slut och personen uppmanas att komma tillbaka. När jag slutat läsa väntar jag in personen och låter den börja prata först. Leder man en grupp bör man på förhand vara överens om att man väntar in den sista innan något prat förekommer. Det är viktigt att ge alla tid att landa tillbaka i den här verkligheten.
● ● ●
Tanken med meditationen har varit att ge människor som upplever att de sitter fast och inte vet hur de ska ta sig vidare möjligheten att dels känna att saker är i ständig förändring och därmed inte hopplösa, och dels ge dem möjlighet att få tillgång till sina egna svar.
Efter en sådan meditation kan vissa behöva prata om sin upplevelse medan andra vill ha den för sig själv. I en gruppsituation är det vanligt att efteråt ha en runda där alla får möjlighet att berätta om sin upplevelse och sina insikter. Det är dock viktigt att den som deltar inte känner sig tvungen att dela med sig.