Det finns många anledningar till att vilja ha med sig någon på sin resa. Den som är ovan kan ha det för att känna sig trygg, det kan finnas aktiviteter på schemat där det vore bra att ha med sig någon nykter eller det kan göras fördjupat terapeutiskt arbete där en terapeut eller shaman behövs för att leda det.
Oavsett vem det är och vilken funktion de fyller så är det viktigt att det är någon som vi känner oss trygga med, som är orädd och som förmår låta oss ha vår egen process utan att projicera sitt eget på oss.
Shaman
Eftersom ordet shaman kan inrymma många olika traditioner är det vanskligt att generalisera men ska jag ändå göra det så skulle jag säga att shamanens arbetssätt inkluderar kontakter med andevärlden och Moder Jord. En shamans arbete är dock inte avgränsat till det som uppfattas som andligt utan kan i mångt gå in i och även låna tekniker från det som vi uppfattar som konventionell terapi. En shaman som arbetar med enteogener har troligtvis något slags ceremoniellt ramverk och en personlig relation till växten, svampen eller substansen.
Shamanen är en god följeslagare när vi vill möta enteogenen i ett sammanhang som betonar andlighet och tradition. Det är till den vi vänder oss om vi exempelvis vill få kontakt med tidigare liv, lösa karmaknutar eller arbeta med Moder Jord och änglar. Då olika traditioner kan ha väsentligt olika uppfattningar om världens beskaffenhet och hur vi bör möta det gudomliga så kan det vara klokt att undersöka om det stämmer överens med våra egna föreställningar.
En del enteogener såsom Ayahuasca och San Pedro har förvaltats inom särskilda traditioner. De kan naturligtvis användas även utanför dessa men den som söker kunskap med mångtusenårig historia bör vända sig till shamaner från dessa traditioner.
Det är vanligt att shamanen också tar enteogenen när den arbetar med en men det finns tillfällen då det enbart är shamanen eller den som blir behandlad som tar den.
Terapeut
Med terapeut menar jag här såväl alternativterapeuter som akademiskt skolade terapeuter. Terapeuten har sin verktygslåda med tekniker som exempelvis kan innefatta sådant som samtal eller somatiskt arbete. Den kan också låna från andliga traditioner på samma sätt som shamanen kan låna från terapeutiska sådana.
Det pågår just nu en diskussion om en terapeut nödvändigtvis behöver ha en personlig relation till enteogenen den arbetar med eller om det räcker att den har sin terapeutiska verktygslåda. Min personliga åsikt är att den som arbetar med enteogener bör ha en egen relation men det betyder inte nödvändigtvis att den också tar enteogenen under sessionen.
Fram till 1960-talet bedrevs mycket forskning kring terapeutisk användning av enteogener men i och med kriminaliseringen gick den verksamheten under jorden. Sedan millennieskiftet bedrivs det åter forskning vilket leder till att terapeutiska modeller åter utvecklas och det finns idag åter utbildning för terapeuter som vill inkludera enteogener i sitt arbete. Terapeuten har inte nödvändigtvis en långvarig tradition att luta sig mot men är den skicklig och verktygen bra så behövs den inte alltid.
Guide
En guide är någon som varken titulerar sig som shaman eller terapeut men som vanligtvis har gedigen erfarenhet av enteogener och därför känner sig bekväm med att guida andra i deras upplevelser. Guiden lånar ofta friskt från såväl shamanska som terapeutiska traditioner men utan att nödvändigtvis vara bunden till något ramverk.
Den träning som en shamansk eller terapeutisk tradition innehåller kan upplevas som en kvalitetsstämpel på behandlingen de ger. Till syvende och sist är det dock personens lämplighet, erfarenhet och förmåga att stötta den specifika personen som de arbetar med som avgör hur väl de kan hjälpa. I många fall är det viktigare att personen som stöttar har egen erfarenhet av problemet än att den är utbildad. Jämför exempelvis med en missbrukare som ofta kan bli bättre hjälpt av någon som själv blivit nykter än en professionell behandlare som inte gjort samma resa.
Sitters och hjälpare
En sitter eller hjälpare är någon som är nykter vid tillfället och vars huvudsakliga uppgift är att skapa en trygg atmosfär och hantera praktiska göromål. Många känner sig tryggare i vetskapen att någon i rummet är nykter och kan hantera sådant som dyker upp. Det kan exempelvis vara att hämta vatten, hålla någon i handen, prata med främmande personer eller framföra fordon.
Det kan vara önskvärt att sittern har egen erfarenhet av enteogener men då den inte är där för att fylla en terapeutisk roll så är det viktigare att den är avslappnad, trygg och låter personen ha sin egen process utan att störa.
För den som företar sin upplevelse utanför ett organiserat sammanhang kan en vän vara en bra sitter.
Team
Vid en organiserad ceremoni med flera deltagare finns ofta flera av dessa roller samtidigt. Teamet kan exempelvis bestå av en eller flera shamaner som leder ceremonin med stöttning av någon terapeut och ett antal hjälpare som sköter det praktiska runtomkring. När vi organiserar en sådan ceremoni är det viktigt att på förhand tänka på vilka roller och ansvarsområden vi har och på vilka sätt de kan överlappa.
I sällskap av vänner
Shamaner, terapeuter och guider i all ära men i många fall är det inte intressant att blanda in någon annan att leda eller arbeta med en under resan. Att resa i vänners sällskap kan vara precis lika bra och i många fall mycket bättre.
Då är det viktigt att tillsammans ta ansvar för att upplevelsen blir trygg och fruktbar. Ta hand om varandra och var på förhand överens om vad ni vill göra. Sätt intentioner, avlägg löften och befinn er i ett sammanhang som ni alla känner er trygga i. För att undvika onödiga krissituationer bör ni vara vaksamma på om någon befinner sig i ett mindset som inte är lämpligt för en upplevelse med enteogener.
Precis som upplevelser med enteogener kan vara oerhört betydelsefulla för individen så kan de också vara det för gruppen. När vi reser tillsammans kan det ge oss möjlighet att dela djupt meningsfulla upplevelser, se varandra med nya ögon och skapa nya band mellan oss.