Kategori: Visualisering och planering

VISUALISERING
OCH PLANERING

9. visualisering web

Att ha en plan

Livet är vad som händer oss
medan vi är upptagna med att göra andra planer.
Henry Cooke

Det är bra att ha en plan men bli inte alltför fäst vid den. Ibland vill livet annat. Ibland var planen fel. Likväl är det bra att ha en för det ger vår strävan en riktning. Och den som har en riktning når alltid någonstans även om det oftast inte är exakt dit man till en början trodde att man skulle.

Den som inte har en egen plan blir lätt en del av någon annans. Utan egen riktning är det lätt att svepas med och rent av tro att andras visioner är ens egna.

Så lägg tid på att komma underfund med vad du själv vill och vad du vill få ut av livet. Men…

…stirra dig inte blind på målet

Det är lätt hänt att man fokuserar så pass mycket på det man önskar längre fram att man missar möjligheterna som finns i nuet. Och de möjligheterna kan vara just de som leder till framtiden som man drömmer om. Skapa en stark målbild men släpp den sedan och arbeta i nuet. Det är här möjligheterna finns.

Övning: Min perfekta framtid

Detta är en enkel övning som går ut på att formulera sin perfekta framtid. När du tydligt ser målet blir det lättare för dig att medvetet eller omedvetet göra val som för dig i den riktningen.

● ● ●

1. Identifiera vilka övergripande områden i ditt liv som du vill arbeta med. Du ska använda dessa som rubriker så det är viktigt att de är korta.
Exempel: hälsa, hem, skola, personlig utveckling, familj, jobb, vänner, humör.

2. Ta tre till sju av rubrikerna och skriv ner dem på ett papper med gott om utrymme under varje rubrik.

3. Fundera nu på varje rubrik för sig. Vad vore ditt perfekta läge i just det här sammanhanget? Sammanfatta detta i max sju punkter under varje rubrik. Uttryck det som att det redan är ett faktum såsom ”jag har lagt om till en hälsosam vegetarisk kost” eller ”jag har en god arbetsrelation med mina kollegor”.

4. När du är färdig med sammanställningen har du en tydlig lista över hur du vill att ditt liv ska se ut.

5. Bjud in det du vill ha i ditt liv. Det kan exempelvis göras genom att be om att få det du vill ha och behöver och att rikta den önskan till någonting som du känner kan bistå dig i att uppfylla den. Det viktiga är inte vem eller vad du riktar önskan till utan att du öppnar dörren för det du vill ha och bjuder in det i ditt liv.

6. Härifrån kan du arbeta med listan på det sätt som känns bäst för dig. Här är några exempel med olika arbetsinsats:
• Glöm bort listan. Några stoppar undan listan och litar på att deras undermedvetna sköter resten. Eftersom vi gjort arbetet med listan så har vårt undermedvetna registrerat vår vilja och styr oss därför subtilt i den riktningen när beslut ska tas.
• Sätt den på kylskåpsdörren. För många är detta närapå samma som föregående förslag. På kylskåpsdörren påminns man men det kräver i regel ingen aktiv arbetsinsats och lappen döljs i en del fall snart bakom annat.
• Visualisera utifrån listan. Spendera tid med din inre bild, vägen dit och känn efter hur det kommer att kännas när du uppnått ditt slutresultat.
• Arbeta med affirmationer. Välj ett ämnesområde som känns särskilt relevant just nu och skapa en affirmation som kan hjälpa dig på vägen till att uppnå ditt idealtillstånd.
• Skapa en visionstavla. Utifrån listan kan du skapa en tavla med bilder och annat som tydliggör bilden av din perfekta framtid. När du spenderar tid med den påminns du om att göra val som leder dig i den riktningen och känslan av att vara på väg eller rent av redan framme gror.
• Meditera med listan. Vill du ytterligare fördjupa dig kan du meditera över de olika rubrikerna och aktivt och medvetet göra val i vardagen som leder dig till att förverkliga din perfekta framtid.

Genom att koppla samman olika sätt (exempelvis visionstavla, visualisering och affirmation) kan du ge än mer kraft åt det du vill. Balansera det dock mot att vara medvetet närvarande i nuet så att du inte försvinner iväg i drömmar om sådant som komma skall.

Ta hjälp av kreativa uttryck

Det jag beskrivit hitintills skulle kunna utföras som en rakt igenom mental process. Att föra in ett skapande element kan förstärka effekten avsevärt eftersom vår önskan och strävan får lämna hjärnan och ta plats i resten av kroppen. Nedan följer två exempel på hur det kan gå till men finn ditt eget sätt.

Exempel: Att rita det du vill ha

När en skicklig konstnär som jag arbetade med gjorde övningen föreslog jag att rita en bild till vart och ett av ämnesområdena som fångade känslan av det perfekta tillståndet. Bilderna skulle sedan kunna hänga i lägenheten för att ge ytterligare kraft till och påminnelse om det eftersträvansvärda tillståndet.

Jag vet inte om det faktiskt blev några sådana bilder men för den som har en konstnärlig ådra kan det vara ett sätt att befästa sin intention.

Exempel: Att skriva ett frö

Skriv ner den inre bilden som du vill nå i detalj. Allt du önskar dig precis så som du vill ha det.

Beskriv också hur det ska gå till att nå dit. När vi utelämnar hur något ska gå till lämnar vi dörren öppen för att det ska hända på ett sätt som vi inte alls tänkt oss. Skriver jag bara att jag vill ha hundra tusen kronor på kontot utan att specificera att det ska ske till följd av mitt eget arbete så skulle det exempelvis kunna dyka upp som en försäkringsutbetalning med anledning av att jag skadat mig allvarligt.

Plantera sedan ditt skrivna frö. Det kan exempelvis göras med något av de föreslagna stegen under punkt 6 i övningen eller med en ceremoni.

Visualisering

Att föreställa sig ett mål eller resultat är i många fall avgörande för att lyckas uppnå det. Är det otydligt vad vi vill så är det lätt för oss att hamna vilse eftersom vi tar beslut som leder oss bort från det vi egentligen eftersträvar.

Vad är visualisering?

Att visualisera är att medvetet föreställa sig det man vill uppnå. Ordet härstammar från latinska ’visus’ som betyder syn men tekniken blir ofta kraftfullare om fler sinnen används.

Det kan användas i de flesta sammanhang för att hjälpa en att uppnå det man vill. Det är exempelvis vanligt att idrottare inför en prestation visualiserar hur de lyckas. En stavhoppare kan exempelvis innan ett hopp föreställa sig hur det känns i kroppen, sinnesstämningen, höra publiken, känna vikten av staven, ansatsen, hur det känns i kroppen när staven böjer, hur ribban passeras och känslan av att falla efter ett lyckat hopp. Och språnget upp från mattan efteråt med alla de känslor som hör till.

Exemplet med stavhopparen fokuserar på en kort och specifik situation. Det är naturligtvis möjligt att föreställa sig längre skeenden och förlopp, bestående av delar och löpandes över tid. Det skulle exempelvis kunna röra en karriär, ett tillfrisknande eller en födsel. Visualisering kan vara ett kraftfullt verktyg i allt där vi behöver skjuts att uppnå det vi vill.

Hur fungerar det?

När vi föreställer oss på det sättet så programmerar vi oss att tro att det kommer att ske vilket drastiskt ökar sannolikheten att det kommer att göra det. Man skulle kunna säga att vi bjuder in till det. I ett längre perspektiv så hjälper det oss att attrahera möjligheter och göra val som leder oss i riktningen som vi vill.

En motsats till detta vore någon som redan på förhand känner sig besegrad och vilsen. Det attraherar på samma sätt motgångar och mer vilsenhet.

Oavsett om du tror att du kan
eller tror att du inte kan
så har du rätt.
Henry Ford

Att börja visualisera i tre steg

1. Kom underfund med vad det är du vill.

2. Skapa med hjälp av alla dina sinnen en inre bild av det du vill och hur du uppnår det.

3. Spela upp din inre bild för dig själv så att framgången befästs i dig.

● ● ●

Så enkelt kan det uttryckas men de tre stegen rymmer naturligtvis väldigt mycket. Det första steget är viktigt att få rätt på eftersom vi annars föreställer oss åt fel håll och kanske också med fel intention. Vad vill jag egentligen? Och vad är bara sådant som jag fått för mig att jag vill? Nu förstår nog envar som brottats med liknande frågor att steg ett kan vara omfattande och ibland rent av överväldigande.

Ett beprövat sätt att finna svaren till sådana frågor är genom att vända oss inåt med kontemplation, meditation eller tystnad. Andra sätt kan vara mer aktiva såsom en resa för att finna det vi söker. Det kan exempelvis vara en trumresa, en utesittning eller en resa med enteogener med syftet är att finna sin vision.

Steg två är att med alla sinnen skapa bilden. Det kan ibland vara väldigt självklart hur visualiseringen ska te sig men i andra lägen kan det vara något man behöver prova och leka sig fram till i ett meditativt tillstånd.

När vi sedan i steg tre aktivt arbetar med bilden utforskar och upplever vi den. Det görs gärna i ett semi-meditativt tillstånd och inför utmaningar. I det tillståndet kan vi exempelvis förstärka viktiga drag hos oss själva, förekomma problem och försätta oss i ett sinnestillstånd av att redan ha klarat utmaningen.

Några fler förslag

På samma sätt som när vi mediterar så kan det vara till hjälp att avsätta en tid och plats för vårt visualiserande. Den tiden och platsen genomsyras snart av energin av din visualisering vilket både kan förenkla och förstärka resultatet.

För en liknande effekt kan en visualisering knytas till andra tillfällen i vardagen. Det kan vara under en rast, en busstur eller kort som vid ett handslag.

En större visualisering kan delas i stycken och användas var för sig där de passar.

När vår visualisering är tydlig kan vi hitta något som kraftfullt uttrycker den för oss såsom en fras, ett smycke eller en handling. Det kan göra det lättare att när som helst koppla in i energin av vad det är vi vill och användas för att påminna oss.

Visualisera inte olycka på någon. Vi behöver inte mer olycka i världen och när du bringar olycka över någon annan så bringar du i förlängningen också olycka över dig själv.

Visualisering inför jobbiga situationer

Mycket visualisering fokuserar på ett önskvärt slutresultat men det kan också användas för att exempelvis bättre hantera en besvärlig situation.

● ● ●

Jag var på väg till ett möte som med stor sannolikhet skulle präglas av dålig stämning, splittring och ordbataljer. Med tanke på vad jag är för person skulle jag med all sannolikhet själv låta mig dras in i det.

På vägen till mötet föreställde jag mig hur jag träffade var och en av deltagarna och gav dem en innerlig kram. Jag försökte krama mina föreställda motståndare med samma omtanke och kärlek som alla andra.

Det var mycket riktigt dålig stämning på mötet och en del bataljer följde. Men det som var allra mest slående för mig var hur lugnt det ändå var. Och för egen del var jag väldigt återhållsam. En anledning uppfattade jag var att jag ju faktiskt redan på vägen dit kramat var och en av dem och önskat dem allt gott. Med den känslan kvar i kroppen låg käbblet påtagligt mycket längre bort.

Affirmationer

I sin enklaste mening är en affirmation ett bekräftande av att något är på ett visst sätt. I detta sammanhang menar jag någonting jag säger som i sin tur öppnar dörren för att det jag ger uttryck för ska vara som jag vill att det ska vara. Medan visualisering vanligtvis förknippas med att föreställa sig något så är en affirmation vanligtvis något vi uttrycker till oss själva i ord.

Affirmationer används för att omprogrammera oss själva och för att bjuda in det vi vill. Om min affirmation exempelvis är ”jag är modig” så är det förmodligen inte alls så jag inledningsvis känner mig. Kanske känner jag mig tvärt om feg och rädd. Syftet med affirmationen ”jag är modig” är att locka fram modet hos mig själv och att omprogrammera det hos mig som säger att jag är en fegis. Men affirmationen har också ett annat syfte, nämligen att locka fram möjligheter att vara modig. Detta kallas ibland för attraktionslagen. Ibland beskrivs den som att attrahera det vi vill ha men den kan lika gärna, som i exemplet, vara att attrahera möjligheter att utveckla det vi vill ha.

En affirmation är alltså att öppna dörren för det vi vill vara eller ha. Det uttrycks vanligtvis som en enkel fras som vi arbetar med. Det kan vara en lapp med texten ”jag är vacker” på spegeln eller att med tydlig stämma säga till sig själv ”jag tar plats och jag är värd den platsen”.

Att formulera en affirmation

• Uttryck dig positivt. Du attraherar det du uttrycker så var noga med att uttrycka dig positivt. Att upprepa något negativt om sig själv är också en affirmation och öppnar dörren för att de känslorna och upplevelserna ska infinna sig. Säg vad du vill ha istället för det motsatta.

• Det är redan så. Uttryck dig som att det redan är så som du vill att det ska vara. Säg ”jag är” istället för ”jag skulle vilja”, ”jag har” istället för ”jag önskar”. Uttryck dig i nutid istället för att något kommer att vara på ett visst sätt i framtiden. Jag ÄR älskad. Jag HAR vad jag behöver. Jag KAN dansa. Jag ÄTER nyttigt.

• Undvik negativt laddade ord. När vi säger hur vi inte vill att något ska vara så bjuder vi likväl in den upplevelsen. Undvik ord som inte eller måste.

Sveriges förmodligen mest kända affirmation lyder ”Jag kan flyga. Jag är inte rädd.” och yttras av Stig-Helmer i filmen Sällskapsresan. Föreställ dig att du sitter på ett flygplan och säger till dig själv ”jag är inte rädd”. Genom att säga så påminns du om att du är rädd och du bjuder på så vis in rädslan. Föreställ dig nu att du säger ”jag kan flyga”. Genom att säga så säger du till dig själv att du fixar det här. Första meningen i Stig-Helmers affirmation är med andra ord helt korrekt. Andra meningen är däremot inte en bra affirmation.

• Kort och slagkraftigt. Exemplen jag gett är alla korta och vissa förmodligen väl ordfattiga. Formulera din egen affirmation med så många ord som du behöver för att uttrycka det du vill men håll det kort och slagkraftigt. Det ger kraft till det du säger.

Att arbeta med en affirmation

• Upprepa ofta. En affirmation får kraft av att sägas ofta och på så vis bidra till vår omprogrammering samt tillkalla möjligheter att göra det.

• Inför utmaningen. Arbetar vi med en specifik situation såsom att prestera inom idrott eller tala inför folk är det ypperligt att upprepa affirmationen precis innan tillfället.

• Medvetet närvarande. När vi säger vår affirmation ger det kraft om vi befinner oss i ett sinnestillstånd där vi uttalar orden medvetet närvarande. Ett semi-meditativt tillstånd kan ge ytterligare kraft till affirmationen.

Att arbeta med en tavla

För mig har en ordentligt stor anslagstavla blivit central för mitt arbete med personlig utveckling. Där kan jag sätta upp projekt jag arbetar med, leka med övningar som kräver översikt och sätta upp lappar med föräldralösa idéer. De sistnämnda kallar jag projekt och idéer som jag kan tänkas vilja arbeta med framöver men som jag inte har tid för än. Min tavla är så pass stor att det får plats flera projekt på den men det går naturligtvis att göra en mindre för ett specifikt ändamål.

Visionstavla

En välkänd tavla i sammanhanget är en så kallad visionstavla (eng. vision board). Tanken är att fylla den med sådant som återspeglar vad vi eftersträvar. Där hänger man upp bilder, texter och annat som får symbolisera allt det man vill ha och förverkliga i livet. Det är exempelvis vanligt att det består av ett kollage av bilder som påminner en om det man vill skapa och attrahera.

Den hängs gärna väl synligt där man varje dag kommer i kontakt med den, exempelvis vid ytterdörren eller ett altare.

Framgångstavla

I många fall är det inte att se vad vi vill som är utmaningen utan att komma ihåg vad vi redan klarat av. En person som exempelvis är på väg upp ur missbruk och depression kan i en svacka lätt tappa modet och glömma sina framgångar. För den personen kan innehållet på en vision board fortfarande upplevas som väldigt långt bort och kännas hopplöst att nå. Då kan en framgångstavla vara ett bra alternativ eller komplement.

En framgångstavla påminner oss om det vi redan klarat i livet. Den kan hjälpa den som tappat modet och glömt vad den redan lyckats med att minnas utmaningarna den redan klarat av. Samtalet med en själv framför en sådan tavla skulle till exempel kunna låta:
– Jag har faktiskt lyckats sluta röka. Jag har återhämtat mig efter misshandeln och motionerar regelbundet. Jag har kommit underfund med varför jag mår dåligt och även om jag ännu inte mår bra så är det ett stort steg mot att jag ska må bra i framtiden. Livet är kanske inte så becksvart ändå.

Framgångstavlan kan precis som visionstavlan hänga där man kommer i kontakt med den varje dag men den bör framför allt placeras på en plats dit det är bekvämt att gå när man befinner sig i en svacka. Det är såklart också möjligt att tänka sig en tavla med både visioner och framgångar på samma tavla. Själv skulle jag i så fall ge visioner och framgångar två olika delar av tavlan.

Framgångsburk

Ett snarlikt upplägg är att ha en framgångsburk som man efter hand fyller med lappar på sina framgångar. När man hamnar i en svacka kan man sedan ta fram burken och läsa påminnelser om vad man redan klarat av. Hamnar man inte i svackor kan det likväl vara trevligt att ta fram burken ibland, exempelvis vid nyår, för att minnas tillbaka på vad som varit och fortsätta dra lärdom av utmaningarna man mött på vägen.

Planera och strukturera med tavla

Ett tag utvärderade jag en bekants metod för planering där tavlan kom till stor nytta. Metoden gick i korthet till såhär:

• Under ett antal förutbestämda rubriker som jag inte längre minns (men det skulle exempelvis kunna vara hälsa, färdigheter, relationer och liknande) skulle jag lista sådant som jag ville uppnå eller kunna. Under hälsa skulle jag exempelvis kunna skriva ”jag tränar regelbundet”, under färdigheter ”jag kan binda böcker” och under relationer ”jag är en bra och kärleksfull förälder”.

• Sedan fick jag ett begränsat antal poäng som jag fick fördela på de olika sakerna jag skrivit. Poängen med begränsningen är att förstå att man omöjligtvis kan klämma in allt i livet utan behöver prioritera. Vill jag lära mig en ny färdighet kan jag behöva dra in på något annat.

Metoden var bra för att få översikt över vad jag vill göra och att balansera det med vad jag hinner göra. Poängsystemet kan dock upplevas som lite trubbigt då olika saker kan kräva väldigt olika nivå av engagemang. Att vara en god och kärleksfull förälder kan vara en heltidssyssla som tar mycket engagemang i anspråk medan det kan räcka med en kort kurs för att hjälpligt lära sig att binda böcker. Därför kan det vara på sin plats att reflektera över och göra en rimlig bedömning över hur mycket tid var punkt tar i anspråk och utifrån det begränsa antalet punkter man ger sig i kast med.

● ● ●

Bortsett från poängsystemet så liknar detta övningen Min perfekta framtid. Men poängen är såklart just poängsystemet som hjälper oss att sålla och prioritera.

Från lista till mind map

När jag utvärderat metoden ställde jag i ordning en ny yta på tavlan där jag satte upp punkterna som jag ville och bedömde att jag hade tid att jobba vidare med. Punkterna som jag prioriterade bort men som kändes relevanta längre fram sorterade jag vid sidan om som föräldralösa idéer. Vad som växte fram var en handfull enkla mind maps som konkretiserade delarna som skulle leda mig till mina mål.

• Slutmålet i mitten. Sätt lappen med målet i mitten. Som exempel kan vi ta ”jag är en god och kärleksfull förälder”.

• Delmålen grupperade runt om. Ett delmål skulle exempelvis kunna vara ”jag är medvetet närvarande med mina barn”. Runt det delmålet kan sedan sitta lappar som ”jag övar aktivt lyssnande med barnen”, ”jag har mobilen avstängd tills barnen lagt sig” och ”jag mediterar 20 minuter om dagen”.

Det första är ett aktivt övande, det andra något jag avstår och det tredje något som vid första anblick kanske inte direkt har med delmålet att göra men som jag bedömer hjälper mig med närvaron.

Liknande mind maps har de flesta av oss gjort i skolan. Innan detta hade jag dock inte satt upp dem på en anslagstavla och det gjorde en avsevärd skillnad att umgås med mina mind maps så under en längre tid. Att enkelt kunna flytta runt lappar gör att nya mönster, möjligheter och tankar framträder.

Att skapa en tavla

Så här kan du skapa en enkel tavla.

Material: en förhållandevis porös MDF-skiva, tapet, tapetklister, häftpistol. Samtliga material finner du lättast hos en byggvaruhandel. MDF-skivan bör vara förhållandevis lätt att fästa häftstift i.

• Såga till en så pass stor MDF-skiva som du har plats till. Ju större desto bättre tycker jag själv så jag satsade på en som var ca 2,5×1,3 meter. Har du inte själv möjlighet att såga till den så ta med måtten till byggvaruhandeln och be dem såga till den på plats.

• Tapetsera tavlan med en tapet som gör sig bra som bakgrund och som återspeglar din intention med tavlan. Eftersom MDF-skivan är porös behöver du använda rikligt med tapetklister.

• Vik in tapeten på baksidan av tavlan och häfta fast.

Resultatet är förhoppningsvis en enkel och snygg tavla som fungerar bra för att sätta fast lappar med häftstift. Eftersom skivan är förhållandevis lätt kan den enkelt sättas upp med ett par stadiga skruvar.

Att ge kraft till tavlan

Ett sätt att ge kraft åt tavlan är att skriva en ram där du åkallar den intention, energi eller de hjälpare som du vill införliva i den. Det bör vara ditt eget budskap som kallar in det du vill, tror på och är kontakt med. Skriv inte sådant som du inte har någon egen relation till. Här följer ett exempel på hur det kan se ut.

”Från djupet av mitt hjärta, med kärlek och tacksamhet, ber jag mina änglar och guider om hjälp att förverkliga mina projekt. Jag vill också bjuda in energin av de som inspirerar mig.” Det sista kan sedan följas av namnen på dina inspirationskällor.

Ett annat sätt är att fokuserat kalla in en enda energi som skydd för arbetet som tavlan innehåller. Det kan exempelvis göras genom att skriva ordet ”kärlek” runt hela tavlans kant.

Hitta som alltid det sätt som känns rätt för just dig.

Kom ihåg att det inte är orden som du skriver runt dess kant som ger tavlan liv. Det är arbetet som du utför på tavlan. En tavla som står undanskymd, som inte tittas på och inte arbetas med är blott ett lik. Den får liv genom ditt hängivna arbete med den.

En andlig utmaning

Vissa utmaningar ställs vi inför. Andra tar vi själva initiativet till. Att anta en andlig utmaning är ett kraftfullt sätt att ge näring till vår andliga strävan och öva vår hängivenhet. Jag kom inledningsvis i kontakt med andliga utmaningar genom yogan där det är vanligt med så kallade tapas (sanskrit: att hetta upp). Exempel på vanliga tapas är daglig meditation och sexuell eller annan avhållsamhet som praktiseras medvetet under flera veckor eller månader. På så vis tränar vi såväl självdisciplinen och hängivenheten i vår strävan.

En andlig utmaning behöver inte ta sig uttryck som anses vara typiskt andliga eller löpa över längre tid, även om det är vanligt att de gör det. Om min intention är att träna min självdisciplin, ge näring åt min strävan och öva min hängivenhet så är det en andlig utmaning även om det tar sig ett till synes banalt uttryck såsom att jag varje morgon i en veckas tid bäddar min säng. Det är inte uttrycket som bestämmer om det är en utmaning utan intentionen bakom handlandet.

För att något ska vara en reell utmaning så ska det vara utmanande. Den som redan bäddar sängen varje morgon får inte mycket ut av att anta det som en utmaning. För att låna ordet tapas (att hetta upp) så är det inte en handling som nämnvärt hettar upp oss och därför blir utdelningen därefter. För den som aldrig bäddat sängen kan det däremot vara en betydande utmaning att göra det och då hopar sig gärna hindren att göra det. Där finns en faktisk utmaning och utdelningen blir betydligt större.

Hur du tar dig an en utmaning

• Definiera utmaningen. Bestäm i detalj utmaningen du tar dig an och hur länge du ska utföra den. Det kan exempelvis vara att meditera 20 minuter om dagen i 14 dagar eller att äta en ärta om dagen i ett års tid.

Bestäm reglerna för utmaningen. Får jag äta mer än en ärta eller får jag faktiskt bara äta en? Om jag glömmer att äta en ärta, börjar utmaningen om från noll då? Om jag omöjligtvis kan uppbåda en ärta, vad händer då? Vad händer om jag somnar under meditationen? Vad händer om jag blir störd under den och inte hinner hitta ett nytt tillfälle? Måste meditationen ske inom dygnets 24 timmar eller går det bra om jag mediterar precis innan jag lägger mig klockan ett på natten även om det rent tekniskt är nästa dygn?

Inom yogan som jag praktiserade var det vanligt att anta en utmaning i cykler av sju dagar, exempelvis 7, 21 eller 49 dagar. En utmaning kan dock också vara en engångsföreteelse såsom att raka av sig håret.

• Löftet och intentionen. Avge ett löfte till dig själv att ro din utmaning i land och beskriv samtidigt varför du antar utmaningen. Det kan exempelvis låta såhär:

”Med stöd av alla löften jag hållit och alla utmaningar jag rott i land lovar jag mig själv att äta en ärta om dagen i ett års tid. Det gör jag för att träna min uthållighet och självdisciplin.” Därefter kan det vara lämpligt att högt också upprepa de regler man satt för utmaningen.

Löftet avläggs i början av utmaningen men kan också upprepas vid varje tillfälle om så behövs för att påminna sig om varför man gör något och stärka sin beslutsamhet.

• Tid och plats. Det är inte nödvändigt men kan vara till hjälp att avsätta en specifik tid och plats för sin utmaning. Om man gör den vid samma tid och på samma plats varje dag så genomsyras snart tiden och platsen med utmaningens energi vilket dels innebär att det blir en kraftansamling just där och dels blir lättare för oss att komma ihåg vår utmaning.

Det går också bra att koppla annat än just tid och plats till utmaningen såsom ett föremål som man genom att alltid ha med sig laddar med utmaningens energi.

• När du är färdig. Vila i känslan av att ha slutfört utmaningen. Tacka dig själv och tacka för det stöd du fått av universum och av andra. Reflektera över vad utmaningen gett och vad du vill göra annorlunda i nästa utmaning du tar dig an.

Det här behöver inte vara ett steg som du gör i en enda sittning utan kan också vara något som du vilar i, tackar för och reflekterar över under en lång tid framöver.