Dosering

För en normal tripp, ta en tredjedel av påsens innehåll.
För att bli shaman, ta hela påsen.

Instruktionen till den första påsen svamp jag köpte

Att beräkna dosen är att försöka avgöra vilken mängd som krävs för att få avsedd effekt. Den första frågan att ställa sig är därför vad den avsedda effekten är. Vad är syftet med min resa, vilket tillstånd vill jag försätta mig i och i vilket sammanhang kommer jag att göra den?

Dosen är individuell. Det som är en hög dos för en kan vara en förhållandevis hanterbar dos för en annan.

Microdos. En microdos är såpass liten att vi enbart känner av den subtilt om vi medvetet känner efter. Den kan exempelvis vara lämplig när vi vill:
• lära känna eller knyta an till en enteogen
• öka välmående och minska depressiva inslag
• öka kreativitet

Microdoser kan vara bra för att knyta an till och lära känna en enteogen. I så fall rekommenderar jag att kombinera intaget med meditation och att vara uppmärksam på kommunikation.

Det är i vissa kretsar på modet att använda microdosering för att öka välmående och kreativitet. Jag har inget att säga om en sådan användning.

Låg dos. En låg dos är märkbar men också hanterbar. Det är förhållandevis enkelt att utföra vardagliga sysslor och ha social kontakt men också att få tillgång till andra sätt att uppfatta sin omvärld. Ett sådant tillstånd kan lämpa sig för:
• kreativ problemlösning
• en coachande/samtalsbaserad resa där personen behöver nya ögon på sin situation
• en van psykonaut att resa i sammanhang som kräver interaktion med människor som inte är införstådda med att personen använder enteogener
• att gå på fest eller klubb och dansa

Mellandos. Här är effekterna så pass märkbara att personen stundtals kan ha svårt att kommunicera med andra eller förstå vardagliga förehavanden. Här är det viktigt att den som tar enteogenen känner sig trygg och har möjlighet att vara med sig själv om så behövs. En sådan dos kan vara lämplig för:
• en ledd ceremoni tillsammans med andra där alla använder enteogener
• en terapeutisk session där en väsentlig del av arbetet företas inåt med meditation och själviakttagelse
• en session dedikerad till att lära sig eller gå på djupet med något såsom att trumma
• en ledd vandring i naturen
• att gå på rejv eller festival där enteogener är välkomna

Hög dos. Vid en hög dos kan personen under en stor del av sessionen ha svårt för att kommunicera, hantera sådant som den är van vid att hantera eller ens stå upp. Här är det särskilt viktigt att personen befinner sig i ett sammanhang som är tryggt och tillåtande. En hög dos kan vara lämplig för:
• bryta igenom tillstånd där personen försöker hålla sig kvar i den vanliga verkligheten. Vid en hög dos omöjliggörs detta.
• en tyngre terapeutisk session eller ceremoni där personen går på djupet med sig själv
• en visionsresa
• att få tillgång till andra verkligheter

Förberedelser som optimerar effekten

Mat. Med de enteogener som intas oralt gäller generellt att inte äta från ca fyra timmar innan intaget och att innan det enbart äta lätt. Eftersom växten, svampen eller substansen tas upp genom magen vill man inte att magen ska vara upptagen med att ta hand om annat. Effekten ökar avsevärt på tom mage.

Om den som tar enteogenen är särskilt känslig för blodsockerfall kan det vara bra att istället justera ner maten till det minimum som personen klarar av och om nödvändigt höja dosen något.

Hålls en längre diet, vilket exempelvis är vanligt med Ayahuasca, så är det för att rena kroppen. Då avråds man exempelvis från alkohol, nikotin, kött, mjölkprodukter, socker, aspartam, koffein, stark mat och sex. En sådan reningsprocess förstärker också effekten.

Sömn. Ett sätt att underlätta övergången till andra medvetandetillstånd är att vara något trött. Har vi ett sinne som försöker klamra sig fast vid den vanliga verkligheten så avtrubbas dess förmåga att göra så när det är trött. 

Avsätta tid. Precis som med allt här i livet så behöver vi vara närvarande för att få ut det mesta av någonting. Lägg annat åt sidan och hänge dig åt din resa med enteogenen så kommer du djupare.

Annat som påverkar effekten

Kropp. Det verkar finnas en viss korrelation mellan kroppskonstitution och vilken dos man klarar av. Jag har dock sett många avvikelser från det vilket får mig att tro att kroppskonstitution på det stora hela är av underordnad betydelse. Däremot kan människor ha obalanser och kanske också genuppsättningar som gör dem mer eller mindre mottagliga för enteogener.

Sinne. I normalpopulationen verkar det snarare vara vårt sinnes konstitution som avgör vad vi klarar. Min generella upplevelse är att människor som är trygga, accepterande och står stadigt både förnimmer lägre doser och klarar av högre doser. Människor som däremot är inskränkta, låsta i uppfattningar, rädda och vacklar inombords kommer medvetet eller omedvetet att försöka hålla sig kvar i den vanliga verkligheten. Det gör att de kan behöva en något högre dos för att bryta igenom men samtidigt är känsligare än andra för en hög dos. Här är det viktigare att landa på rätt dos.

Personens behov och universums vilja. Det mest avgörande verkar dock vara vad personen behöver och vad universum kokar ihop åt den. En förhållandevis liten dos kan ge en oerhört kraftfull upplevelse om personen behöver det och är redo att ta emot. Sådan var min första resa på LSD som trots den förhållandevis låga dosen gav en såpass kraftfull upplevelse att mitt liv delades upp i ett före och efter.

Tidigare intag

Flera enteogener bygger snabbt upp en tolerans i kroppen vilket innebär att det behövs en avsevärt högre dos nästkommande dag för att nå ett liknande tillstånd. Jag säger liknande eftersom den nästföljande resan förmodligen inte kommer att vara lika kraftfull som den första även om dosen ökas.

Enteogener som binder till samma receptorer ökar toleransen även mellan sig. Tar du exempelvis LSD idag och tänker ta svamp imorgon behöver svampdosen ökas för att kompensera den ökade toleransen efter LSDn. Detta gäller exempelvis mellan LSD, svamp (psilocybin), San Pedro/Peyote (meskalin) och frön innehållande LSA.

Den snabbt ökande toleransen gör det ohållbart att ta liknande enteogener flera dagar i rad. För att återställa toleransen behöver man avstå intag i tre till sju dagar.

Tidigare intag av andra substanser kan också påverka resan. Alkohol, nikotin, cannabis och centralstimulerande medel såsom kokain, amfetamin och koffein kan alla påverka kroppen på sätt som spiller över i upplevelsen med enteogener.

Hur lättpåverkad är personen?

Om personen inte har tidigare erfarenhet av enteogener kan annat substansbruk ibland vara en indikator på hur lättpåverkad personen är. En person som exempelvis är mycket lättpåverkad av såväl alkohol som cannabis kan antas också vara lättpåverkad av enteogener.

Att bestämma dosen

För att bestämma dosen behöver vi väga samman allt detta:
• Vad är syftet/intentionen och vilket tillstånd eftersträvar personen för att bäst kunna arbeta med det syftet?
• Hur väl har personen förberett sig mentalt och fysiskt?
• Hur väl ligger set och setting i linje med intentionen?
• Hur lättpåverkad kan personen antas vara och vad i personens liv kan antas öka eller minska effekten?

Med allt detta taget i beaktande landar vi på en förmodat lämplig dos. Den som arbetar med verktyg såsom tarotkort, pendel eller liknande kan därefter kontrollera dosen med ett sådant verktyg. Meditation med de olika doserna kan också vara ett sätt att fälla det slutliga avgörandet.

Exempel: Att bestämma dosen

Jag ska för första gången ta Ayahuasca och en vän som jag känner mig trygg med ska leda ceremonin. Vi har på förhand pratat igenom min intention vilken är att nå ett genombrott i läkandet av mitt inre barn. Jag har förberett mig noga såväl med den diet som hålls inför en ceremoni men också genom att meditera med min intention att läka och komma vidare. På dagen känner jag mig förväntansfull, väl förberedd och har avgett ett löfte till mig själv att ta i vadhelst som kommer upp under min resa.

Jag har förvisso inte tagit Ayahuasca tidigare men jag är bekant med såväl svamp som San Pedro där jag känt mig trygg med förhållandevis höga doser. I samtal med min vän landar vi därför på att ta en mellandos som drar åt det högre hållet. För att bekräfta detta drar vi tarotkort för doser mellan åt det lägre, mellan åt det högre och hög. Det första kortet visar tankar som sitter fast, nästa visar ett barn som upptäcker sin omvärld och det sista visar ett kaos. Med tanke på mitt syfte dras vi båda till kortet med barnet vilket bekräftar det vi redan hade resonerat oss fram till.

Cannabis

Få växter är så mångsidiga som cannabis. Redan 5000 år sedan finns det dokumenterad användning av den men den har förmodligen använts betydligt längre än så. Inom hinduismen sägs det att cannabis är en gåva från gudarna och den används än idag i religiösa sammanhang såväl i Indien som på andra platser i världen.

I Sverige är vi förmodligen mest bekanta med det rekreationella bruket av cannabis men på senare år har dess medicinska egenskaper uppmärksammats alltmer. Dess bruk som enteogen diskuteras däremot sällan fastän många har sådana upplevelser.

Växtens karaktär

Cannabis har många användningsområden så jag väljer här bara att ge tre exempel som kan vara relevanta i förhållande till att läka och växa, nämligen:
• att minnas det vi vet
• smärtstillande och lugnande
• kreativ hjälp

Att minnas det vi vet

Vi kan och vet i regel väldigt mycket men glömmer lätt eller börjar tvivla på oss själva. Det cannabis ofta är exceptionellt bra på är att sätta oss i kontakt med vår egen inre visdom.

Någon gång i livet har du exempelvis kanske fullt väl vetat hur du kan kommunicera med andevärlden. Men med tiden har du intalat dig att du inte kan eller kanske rent av att andevärlden inte existerar. I så fall kan cannabis hjälpa dig att återknyta kontakten med den källan.

På liknande sätt kan den återetablera kontakten med din inre kompass som visar vad som är rätt och fel för dig.

Smärtstillande och lugnande

Bland cannabis mest uppenbara egenskaper är dess förmåga att lindra eller helt lösa upp smärta och lugna vårt nervsystem. Den används därför med oerhört goda resultat vid sådana tillstånd som smärta, epilepsi, oro och dödsångest. Där kan den helt ersätta eller kraftigt reducera behovet av farligare och mer vanebildande substanser såsom opiater.

Dess lugnande egenskaper kan på liknande sätt användas vid ångest och känslomässig smärta. Det är dock viktigt att då samtidigt behandla grundorsakerna så att medicinen inte enbart används för att lägga locket på. Förmågan att dämpa dessa tillstånd gör att den ofta används av människor som vill fly ett problem.

Cannabis kommer i många former och en som blivit särskilt uppmärksammad i medicinsk användning är CBD-oljan som inte är psykoaktiv. Medan cannabis dras med en förhållandevis hög missbrukspotential så kan den också användas som medicin för att trappa ner eller avsluta missbruk. Där kan CBD-oljan ibland användas som ett sista steg för att få de lugnande effekterna på nervsystemet men samtidigt slippa de psykoaktiva effekterna.

Kreativ hjälp

Det är ingen tillfällighet att cannabis är vanligt förekommande i kreativa sammanhang. Dess förmåga att sätta oss i kontakt med vårt inre kan frigöra en kreativ potential som vi annars kanske inte har lika lätt att få tillgång till.

Jag upplever dock att den kreativa boosten bara varar några dagar. När man fortsätter ta cannabis efter dag två eller tre så sänks det kreativa flödet och ersätts efter hand snarare av en dimma.

Förstärkning och förvirring 

Cannabis blandas ofta med andra substanser eftersom den kan förstärka dessa. Många använder det exempelvis tillsammans med enteogener som LSD och svamp för att i resans senare skede förstärka effekten och åter nå peaktillstånd.

Det är dock inte helt oproblematiskt då det ofta också för in en betydande förvirring att blanda in cannabis. Jag minns särskilt en gång då min vän och jag tagit LSD och var i fullkomlig synk med varandra. Det var som att våra sinnen smält samman och vi förstod precis vad den andra ville förmedla. En joint senare hade vi inte bara tappat kopplingen utan var nära på att börja gräla eftersom vi alls inte kunde begripa oss på varandra längre.

Missbruk

I motsats till LSD och svamp har cannabis ingen inbyggd mekanism som förhindrar eller försvårar missbruk av den. Missbruk av cannabis är vanligt men såvitt jag kan bedöma betydligt mindre problematisk och farlig än de flesta andra missbruk.

De vanligaste bieffekterna jag sett hos cannabisrökare är att de blir slöa, omotiverade, dimmiga i huvudet och introverta. Det är som att det bildas ett moln av rök runt huvudet på dem på samma sätt som med tobaksrökare. Effekterna avtar i regel inom några veckor efter att personen slutat missbruka.

Det finns ingen risk att dö av cannabis. Den största risken med cannabis i en kultur där det är förbjudet ligger förmodligen i kontakten som brukaren kan behöva ha med kriminella och rättsväsende. Paradoxalt nog kan mötet med rättsväsende vara ett betydligt större hot mot personens hälsa och välbefinnande än vad cannabis någonsin varit, även vid ett fullfjädrat missbruk.

Cannabis sägs ibland vara en inkörsport till tyngre missbruk. Det är i grunden felaktigt eftersom det inte är substanser som leder till missbruk utan hur vi hanterar svåra upplevelser. Ta exempelvis någon som röker cannabis för att mildra ångesten efter en trasig uppväxt. Det är inte cannabis som leder till missbruket utan inkörsporten är i det fallet den trasiga uppväxten och vår oförmåga att hantera den på ett bättre sätt. Anledningen till att cannabis fått rykte som inkörsport är att den är mångsidig och används av människor med olika slags missbruk.

Form

Cannabis kommer i många former. Vanligast är förmodligen fortfarande torkad form eller som hasch. I torkad form tas i regel honblommans knoppar som på engelska kallas buds. Den är förhållandevis utrymmeskrävande på grund av luftinnehållet och kan lukta starkt. Hasch är en sammanpressad och renad form av cannabis där de mest potenta delarna av knopparna extraheras och används. Den pressas till kakor som i regel inte luktar lika mycket som torkad cannabis.

Det finns också oljor som kan vara processade för att lyfta fram specifika komponenter. Exempel på det är den icke psykoaktiva CBD-oljan och den psykoaktiva THC-oljan.

Inmundigande

Cannabis röks ofta antingen för sig själv eller utblandad med tobak. Många som försöker sluta röka cannabis inser därför att de inte är beroende av cannabis men väl av nikotin.

Att inhalera rök är skadligt för kroppen oavsett material. Ett skonsammare sätt att inhalera cannabis är därför med en vape. Då hettas cannabisen upp så att den frigör sina verksamma ämnen men utan att det sker en förbränning.

Den som helt vill undvika att inhalera och därmed belasta lungorna kan istället äta cannabis. Att äta cannabis som den är ger liten effekt eftersom de verksamma ämnena inte frigjorts. För att de ska frigöras behöver de först lösas upp vilket vanligtvis görs i fett såsom smör. Det kan därefter enkelt användas i valfritt bakverk eller liknande. Jämfört med att röka bör man dosera något lägre eftersom hela dosen finns med utan svinn. Vid rökning går en inte försumbar del upp i rök.