INLEDNING

Om boken

Inbilla dig inte att du vet något för att du har läst en bok. Innan du har den egna upplevelsen så vet du faktiskt inte. Du kan försöka föreställa dig utifrån andras beskrivningar men vet gör bara den som själv har upplevt.

Tro därför inte på något som står här. Om det känns meningsfullt bör du själv undersöka saken.

Plocka russinen ur kakan

Jag föreställer mig inte att allt i boken är relevant för dig och en del håller du kanske inte heller med om. Sålla bort sådant och leta istället efter det som är av nytta för dig.

Språket jag använder

Jag försöker uttrycka mig enkelt, tydligt och kortfattat för att göra materialet tillgängligt för så många som möjligt. För mig är det helt enkelt viktigt att tröskeln för att ta till sig en teknik som kan vara till hjälp är låg.

Hänvisningar

Hänvisningar lämnas när det känns påkallat. Om jag fått en teknik från en viss källa så vill jag berätta det. Mycket är emellertid sådant som jag fått från många olika håll – i meditation, i kontakt med växter och andevärld, från tidigare liv, i samtal och genom upplevelser. I sådana fall känns det ofta varken rimligt eller praktiskt möjligt att namnge allt och alla som bidragit till en viss kunskap.

Metoder i punktform

För tydlighetens skull beskriver jag i boken gärna metoder i punktform. Men det är inte så jag gör. Jag må ha en grundstruktur i huvudet men framförallt försöker jag lyssna in vad som vill hända just då. Tekniker som vi lär oss i stegform blir kraftfullare när vi förmår koppla på vår intuition och lämna manualen därhän.

Berättelser och exempel

Boken innehåller ett flertal berättelser och exempel som alla i någon mening är rotade i verkligheten. En del är raka återgivningar av faktiska händelser. I några fall har jag lånat delar av olika sessioner för att skapa ett mer heltäckande och begripligt exempel. I andra är exemplet fiktivt men innehållet så pass allmängiltigt att jag sett det som beskrivs flera gånger i olika tappningar.

Ditt ansvar

En del ämnen som jag tar upp i boken kan upplevas som kontroversiella i dagens Sverige. Det jag presenterar är ett shamanskt perspektiv och det jag skriver bör därför förstås utifrån den kontexten.

Enteogener

En betydelsefull del av boken handlar om hur man på ett säkert sätt arbetar med enteogener i syfte att läka och växa. De flesta enteogener är i dagsläget förbjudna under Sveriges narkotikalagstiftning men de är alla i någon form lagliga någon annanstans eller i en annan kontext.

Jag känner mig uppriktigt förtvivlad inför en lagstiftning som aktivt hindrar människor att läka, växa och utöva sin andlighet så som den utövats sedan människans begynnelse. Med det jag upplevt och sett, med den djupt transformativa läkning som jag bevittnat hos mig själv och andra, så kan jag utifrån mitt samvete inte respektera den lagstiftningen. Men det är mitt ställningstagande.

Jag uppmanar inte till lagbrott utan tycker snarare att du själv behöver ta ställning till vad du anser om saken. Det jag gör är att presentera verktyg och fakta för ett säkert användande. Vad du gör med den informationen är upp till dig.

När en människas samvete och lagen krockar
är det samvetet människan behöver följa.
Henry David Thoreau

Medicinska råd

Jag har ingen medicinsk utbildning utan presenterar i boken ett shamanskt perspektiv. Det jag skriver baseras på egna och andras erfarenheter. Även om det finns forskning som stödjer mycket av det jag presenterar så gör jag inga anspråk på att vara vetenskapligt förankrad. Annat i boken ligger bortom vetenskapens domäner.

Avstå inte konventionell vård för att du har läst något som jag har skrivit. Undersök saken själv för att hitta det som är sant för och fungerar för dig.

Om du blir triggad av det du läser

Om du känner dig triggad av något du läser, betrakta i första hand inåt och fråga dig själv vad det är som får dig att reagera som du gör. Var sitter känslan? Vad handlar den om? Hur reagerar du? Ta ansvar för det som är ditt.

Känner du trots det att något jag skrivit är fel, behöver utvecklas eller förtydligas så får du gärna berätta det för mig.

Risker med sinnesförändrande substanser

Innan vi överväger att ta en sinnesförändrande växt, svamp eller substans bör vi undersöka riskerna och reflektera över vilka vi är beredda att ta. Följande områden kan exempelvis vara relevanta att reflektera kring:
• Risk för fysiska skador och dödsfall
• Ökat riskbeteende
• Risk för fysiskt eller psykiskt beroende
• Risk för psykiska skador
• Risk för andliga skador
• Miljöpåverkan
• Fara för samhället och legal status

Fysiska skador och dödsfall

De fysiskt sett farligaste drogerna är alltjämt tobak och alkohol. Medan tobak skördar flest liv så skulle jag påstå att alkohol är den mest destruktiva drogen när alla aspekter vägs samman. Många läkemedel är också mycket farliga, särskilt men inte enbart när de används felaktigt.

Ett sätt att mäta dödligheten på en substans är med det som kallas LD50 vilket innebär den dos där halva testpopulationen dör. Ju lägre värdet är, ju farligare är substansen. Redan vid fem gånger den normala heroindosen stryker halva populationen med. En sak som gör heroin särskilt bedrägligt är att det är svårt att avgöra kvaliteten innan man testat det. Kombinerat med att det rent fysiskt är relativt små kvantiteter som behövs gör heroin lätt att överdosera.

Alkohol kräver tio gånger dosen innan halva populationen dör. Alkoholen har en naturlig men för vissa lättforcerad spärr. Man behöver helt enkelt dricka väldigt mycket för att vara i fara för sitt liv. Men varje år dör många av akut alkoholförgiftning efter dryckeslekar och liknande. Med sprit ökar faran betydligt eftersom det krävs mindre fysisk mängd.

I kontrast till de här farliga drogerna så har många enteogener anmärkningsvärt höga LD50-värden. För cannabis, svamp och LSD är de så höga att det inte gått att fastställa LD50-värden. Såvitt jag vet finns inga säkert dokumenterade dödsfall på grund av överdosering av cannabis, svamp eller LSD. Med Ayahuasca finns det dokumenterade dödsfall men de är förhållandevis få.

Ökat riskbeteende

Ökat riskbeteende förknippar jag främst med obalanser på ego-nivån. Det kan exempelvis handla om överdrivet självförtroende, uppblåst självkänsla eller självhävdelsebehov. Substanser som förstärker sådana tillstånd triggar ofta våldsamt eller farligt utåtagerande beteenden. Alkohol är den vanligaste ego-förstärkaren och det är ingen tillfällighet att fylla går hand i hand med risktagande, gränsöverskridande och våld. Det är en substans som det är lätt att snedtända på. Andra egofärstärkare är amfetamin och kokain medan några exempel på milda egoförstärkare är koffein och nikotin.

Ett ökat riskbeteende kan också kopplas till att en person slutar bry sig. Många mediciner såsom bensodiazepiner och antidepressiva läkemedel men även alkohol kan verka känslohämmande på det sättet. I ett tillstånd då empatin för medmänniskor sjunker eller försvinner kan dörrar till våld, kränkande behandling och självskadebeteende öppnas.

Ett tredje slags riskbeteende handlar snarare om att man gör sig illa för att man får för sig saker som inte stämmer. En myt gällande LSD är att folk trott att de kunnat flyga och därför hoppat ut från fönster eller tak. Det är en propagandamyt som skapades för att skrämma folk men den belyser likväl en aspekt som kan vara viktig att ta i beaktande när vi arbetar med sinnesförändrade tillstånd och alternativa verkligheter. Den som inte är van vid att navigera sådana tillstånd kan försätta sig själv i fara om den drar felaktiga slutsatser om vad som egentligen händer. Det är ovanligt att det leder till potentiellt farliga situationer men inte otänkbart. Använd en sitter eller guide om så behövs.

Fysiskt eller psykiskt beroende

Vissa substanser är fysiskt vanebildande så att (miss)brukaren får ett starkt fysiskt sug efter dem. Några välkända sådana är opiater, nikotin, alkohol och kokain. Jag kan själv intyga att cannabis är fysiskt vanebildande men utifrån min egen erfarenhet mycket mindre så än nikotin.

Det finns emellertid många substanser som inte skapar ett fysiskt beroende. Den som har en missbrukspersonlighet behöver inte ett fysiskt beroende för att missbruka något. Det ligger istället i själva inställningen hos missbrukaren där en tvångsmässighet att distrahera sig tar över.

De enteogener jag mött skapar inte fysiska beroenden och endast i undantagsfall psykiska sådana. Tvärtom finns det inbyggt i själva upplevelsen att människor blir mätta och behöver tid att integrera sina insikter. Enteogener dämpar eller löser ofta rentav beroendeproblematiken. Det kräver dock att missbrukaren är öppen för att göra de förändringar som behövs.

Många enteogener har dessutom inbyggt att toleransen snabbt ökar. Det innebär att vi behöver en väsentligt högre dos för att nå en liknande upplevelse. Men även med en högre dos mattas upplevelsen snabbt av så att det snart blir meningslöst att fortsätta. Medan exempelvis alkohol, amfetamin och cannabis kan användas under långa perioder med liknande effekt så kan man inte närma sig LSD eller svamp på samma sätt.

Psykiska skador

Här börjar det bli vanskligt för vad är en psykisk skada? Är det exempelvis en psykisk skada om man triggar en psykos eller ett latent sjukdomstillstånd? Rätt hanterat kan det vara porten till en djupare läkning som inte hade ägt rum om sjukdomstillståndet inte triggats.

En så kallad snedtripp är inte en psykisk skada. En snedtripp bottnar i en oförmåga hos personen att hantera någonting som kommer upp under sessionen. Det kan exempelvis vara ett barndomstrauma, en rädsla eller smärta som man orsakat andra. När något sådant dyker upp så kan vi välja att möta problemet eller så kan vi fly från det. När vi flyr från aspekter hos oss själva som vi skulle behöva läka så gör vi oss själva illa, vilket i värsta fall kan leda till exempelvis depressioner eller psykoser. Men problemet är inte att vi fått möjligheten att konfrontera detta. Den möjligheten är tvärtom en gåva. Problemet är att vi inte vågar eller har förmågan att möta dessa utmaningar utan väljer att fly från oss själva. Psykiska skador som uppstår på det sättet beror på människans oförmåga att möta sig själv.

Ett annat sätt att närma sig psykiska skador är att tala om personlighetsförändringar. Negativa personlighetsförändringar kan exempelvis vara gränsöverskridande beteenden, lögner, uppblåst självkänsla, offermentalitet och bristande social förmåga. Positiva personlighetsförändringar kan vara större självinsikt och vilja att läka, ökad empati, ansvarstagande och sträva efter att tala sanning. En personlighetsförändring kan med andra ord vara något positivt eller negativt och det är kanske enbart den negativa förändringen som skulle betecknas som en skada.

Andliga faror

Det finns substanser som kopplar upp oss till det gudomliga och andra som bedövar oss och därmed kopplar ner oss. Enteogener kopplar upp oss medan exempelvis opiater, alkohol, nikotin, amfetamin och kokain tenderar att koppla ner oss. Båda bär sina utmaningar.

Den som kopplar upp sig och sträcker sig uppåt behöver ha rötter. Utan rötter eller stöd hos andra kan en sådan person fladdra iväg som ett blad i höstblåsten. Den som istället kopplar ner sig retirerar från livet och förlorar samhörigheten med alltet. På så sätt leder de båda till vilsenhet och gör personen sårbar för attacker utifrån, såväl från medmänniskor som från andevärlden.

När vi använder sinnesförändrande substanser är det således viktigt att vara medveten om vilka faror som kan lura i sammanhanget. I en shamansk ceremoni kan det finnas parasiterande energier i omlopp men det sker i ett sammanhang där medvetenheten är hög och där shamaner och hjälpare bör vara förberedda på att motverka och hantera angrepp. På en genomsnittlig fyllefest finns vanligtvis ingen medvetenhet kring detta och inte heller någon beredskap att hantera angrepp.

Miljöpåverkan

När vi överväger en sinnesförändrade substans bör vi också ha i åtanke den miljöpåverkan som framtagandet haft. Storskalig odling kan exempelvis innebära skövling, utarmande av den biologiska mångfalden och användande av bekämpningsmedel. När vi förlitar oss på naturligt förekommande källor kan ett överuttag hota de vilda bestånden vilket exempelvis verkar vara fallet med lianen Banisteriopsis caapi i och med det ökade intresset för Ayahuasca.

Förädlingen kan innebära ytterligare påverkan om processen innehåller farliga kemikalier såsom vid produktionen av kokain, DMT och tobak. Därtill behöver läggas distributionen av substanserna.

Eftersom mycket av detta sker i ljusskygga miljöer är det svårt att veta något om de produktionsförhållanden, processer och transporter som ligger bakom en substans. De bästa substanserna är rimligtvis de som kommer från hållbart skördade vilda bestånd alternativt ekologiskt odlade, är förädlade med skonsamma tekniker och befinner sig nära slutkonsumenten.

Fara för samhället och legal status

Våld, övergrepp och stölder följer i vissa substansers spår. Minskad respekt och ökad frustration. En oreglerad marknad som styrs av kriminella gäng och utan kvalitetskontroll kan innebära en fara på flera plan.

Handel med enteogener sker huvudsakligen mellan entusiaster och bidrar i regel inte till grövre kriminalitet. Faran med enteogener är såvitt jag förstår huvudsakligen de omstörtande effekterna. Att det kan få människan att kliva ur ekorrhjulet och ifrågasätta sakers ordning.

Samhället bestraffar människor som bortser från narkotikalagstiftningen i sitt sökande efter alternativa sätt att läka, utvecklas, koppla upp till det gudomliga eller bara slappna av och ha roligt.

Meditera över konsekvenserna av att åka fast. Du vet vad som är rätt för dig.

Den sammanvägda faran

En som studerat riskerna med sinnesförändrande substanser ingående är vetenskapsmannen David Nutt. Han utvecklade ett system för att väga in 16 olika riskkriterier som forskare från olika discipliner sedan fyllde med innehåll. Undersökningen har gjorts flera gånger med olika forskare men resultaten tenderar att bli desamma. Sammantaget är alkohol den i särklass farligaste drogen med ett riskvärde på 72. Därefter följer heroin och crack med riskvärde på 55 respektive 54, det vill säga en bra bit under alkohol men ändå mycket farliga. De följs av metamfetamin (33), kokain (27) och tobak (26).

Enteogenerna är generellt mycket säkrare. Med svamp (6) och LSD (7) ligger riskerna nästan helt på det mentala planet medan cannabis (20) har en mer spridd riskbild. Men sammantaget är de alla betydligt säkrare än de lagliga substanser som finns att tillgå.

Detta är dock en generell bild. Det som är en fara för en behöver inte nödvändigtvis vara det för en annan. Därför är det viktigt att göra en individuell bedömning och själv bestämma vilka risker som är acceptabla, vilka som inte är det och vilka som kanske inte ens är relevanta i sammanhanget.

Ett informerat val

Jag tycker generellt att människor ska ha stor valfrihet men att den ska bygga på kunskap och eftertanke. Idag är det svårt för gemene man att göra ett väl underbyggt val gällande sinnesförändrande substanser. Mycket av informationen som finns tillgänglig är propagandistisk, felaktig och inte så sällan faktiskt lögnaktig. Därtill vilar vår narkotikalagstiftning inte på vetenskaplig grund utan är istället godtycklig och moralistisk.

När jag själv närmat mig riskerna konstaterar jag att jag inte löper någon nämnvärd risk på det mentala planet när jag arbetar med enteogener. Däremot har jag identifierat flera andra risker som jag inte är beredd att ta och därför undviker jag generellt:
• förgiftningseffekter
• sådant där det finns en reell risk för fysiska skador eller död
• sådant som är skadligt för min energistruktur
• egoförstärkande substanser
• substanser som jag inte litar på

Jag tycker själv att mina krav på en sinnesförändrande substans är högst rimliga men slås naturligtvis av ironin att det sorterar bort det mesta som är lagligt. Det som är lagligt i Sverige just nu är det som är allra farligast och som i princip helt saknar potential i förhållande till vår personliga och andliga utveckling.

Cannabis

Få växter är så mångsidiga som cannabis. Redan 5000 år sedan finns det dokumenterad användning av den men den har förmodligen använts betydligt längre än så. Inom hinduismen sägs det att cannabis är en gåva från gudarna och den används än idag i religiösa sammanhang såväl i Indien som på andra platser i världen.

I Sverige är vi förmodligen mest bekanta med det rekreationella bruket av cannabis men på senare år har dess medicinska egenskaper uppmärksammats alltmer. Dess bruk som enteogen diskuteras däremot sällan fastän många har sådana upplevelser.

Växtens karaktär

Cannabis har många användningsområden så jag väljer här bara att ge tre exempel som kan vara relevanta i förhållande till att läka och växa, nämligen:
• att minnas det vi vet
• smärtstillande och lugnande
• kreativ hjälp

Att minnas det vi vet

Vi kan och vet i regel väldigt mycket men glömmer lätt eller börjar tvivla på oss själva. Det cannabis ofta är exceptionellt bra på är att sätta oss i kontakt med vår egen inre visdom.

Någon gång i livet har du exempelvis kanske fullt väl vetat hur du kan kommunicera med andevärlden. Men med tiden har du intalat dig att du inte kan eller kanske rent av att andevärlden inte existerar. I så fall kan cannabis hjälpa dig att återknyta kontakten med den källan.

På liknande sätt kan den återetablera kontakten med din inre kompass som visar vad som är rätt och fel för dig.

Smärtstillande och lugnande

Bland cannabis mest uppenbara egenskaper är dess förmåga att lindra eller helt lösa upp smärta och lugna vårt nervsystem. Den används därför med oerhört goda resultat vid sådana tillstånd som smärta, epilepsi, oro och dödsångest. Där kan den helt ersätta eller kraftigt reducera behovet av farligare och mer vanebildande substanser såsom opiater.

Dess lugnande egenskaper kan på liknande sätt användas vid ångest och känslomässig smärta. Det är dock viktigt att då samtidigt behandla grundorsakerna så att medicinen inte enbart används för att lägga locket på. Förmågan att dämpa dessa tillstånd gör att den ofta används av människor som vill fly ett problem.

Cannabis kommer i många former och en som blivit särskilt uppmärksammad i medicinsk användning är CBD-oljan som inte är psykoaktiv. Medan cannabis dras med en förhållandevis hög missbrukspotential så kan den också användas som medicin för att trappa ner eller avsluta missbruk. Där kan CBD-oljan ibland användas som ett sista steg för att få de lugnande effekterna på nervsystemet men samtidigt slippa de psykoaktiva effekterna.

Kreativ hjälp

Det är ingen tillfällighet att cannabis är vanligt förekommande i kreativa sammanhang. Dess förmåga att sätta oss i kontakt med vårt inre kan frigöra en kreativ potential som vi annars kanske inte har lika lätt att få tillgång till.

Jag upplever dock att den kreativa boosten bara varar några dagar. När man fortsätter ta cannabis efter dag två eller tre så sänks det kreativa flödet och ersätts efter hand snarare av en dimma.

Förstärkning och förvirring

Cannabis blandas ofta med andra substanser eftersom den kan förstärka dessa. Många använder det exempelvis tillsammans med enteogener som LSD och svamp för att i resans senare skede förstärka effekten och åter nå peaktillstånd.

Det är dock inte helt oproblematiskt då det ofta också för in en betydande förvirring att blanda in cannabis. Jag minns särskilt en gång då min vän och jag tagit LSD och var i fullkomlig synk med varandra. Det var som att våra sinnen smält samman och vi förstod precis vad den andra ville förmedla. En joint senare hade vi inte bara tappat kopplingen utan var nära på att börja gräla eftersom vi alls inte kunde begripa oss på varandra längre.

Missbruk

I motsats till LSD och svamp har cannabis ingen inbyggd mekanism som förhindrar eller försvårar missbruk av den. Missbruk av cannabis är vanligt men såvitt jag kan bedöma betydligt mindre problematisk och farlig än de flesta andra missbruk.

De vanligaste bieffekterna jag sett hos cannabisrökare är att de blir slöa, omotiverade, dimmiga i huvudet och introverta. Det är som att det bildas ett moln av rök runt huvudet på dem på samma sätt som med tobaksrökare. Effekterna avtar i regel inom några veckor efter att personen slutat missbruka.

Det finns ingen risk att dö av cannabis. Den största risken med cannabis i en kultur där det är förbjudet ligger förmodligen i kontakten som brukaren kan behöva ha med kriminella och rättsväsende. Paradoxalt nog kan mötet med rättsväsende vara ett betydligt större hot mot personens hälsa och välbefinnande än vad cannabis någonsin varit, även vid ett fullfjädrat missbruk.

Cannabis sägs ibland vara en inkörsport till tyngre missbruk. Det är i grunden felaktigt eftersom det inte är substanser som leder till missbruk utan hur vi hanterar svåra upplevelser. Ta exempelvis någon som röker cannabis för att mildra ångesten efter en trasig uppväxt. Det är inte cannabis som leder till missbruket utan inkörsporten är i det fallet den trasiga uppväxten och vår oförmåga att hantera den på ett bättre sätt. Anledningen till att cannabis fått rykte som inkörsport är att den är mångsidig och används av människor med olika slags missbruk.

Form

Cannabis kommer i många former. Vanligast är förmodligen fortfarande torkad form eller som hasch. I torkad form tas i regel honblommans knoppar som på engelska kallas buds. Den är förhållandevis utrymmeskrävande på grund av luftinnehållet och kan lukta starkt. Hasch är en sammanpressad och renad form av cannabis där de mest potenta delarna av knopparna extraheras och används. Den pressas till kakor som i regel inte luktar lika mycket som torkad cannabis.

Det finns också oljor som kan vara processade för att lyfta fram specifika komponenter. Exempel på det är den icke psykoaktiva CBD-oljan och den psykoaktiva THC-oljan.

Inmundigande

Cannabis röks ofta antingen för sig själv eller utblandad med tobak. Många som försöker sluta röka cannabis inser därför att de inte är beroende av cannabis men väl av nikotin.

Att inhalera rök är skadligt för kroppen oavsett material. Ett skonsammare sätt att inhalera cannabis är därför med en vape. Då hettas cannabisen upp så att den frigör sina verksamma ämnen men utan att det sker en förbränning.

Den som helt vill undvika att inhalera och därmed belasta lungorna kan istället äta cannabis. Att äta cannabis som den är ger liten effekt eftersom de verksamma ämnena inte frigjorts. För att de ska frigöras behöver de först lösas upp vilket vanligtvis görs i fett såsom smör. Det kan därefter enkelt användas i valfritt bakverk eller liknande. Jämfört med att röka bör man dosera något lägre eftersom hela dosen finns med utan svinn. Vid rökning går en inte försumbar del upp i rök.